SAS miljardavtal banar väg för bränslefabrik i Skellefteå

Samtidigt som SAS beställer nya flygplan till ett värde av över 100 miljarder kronor så tecknar flygbolaget ett samarbetsavtal med bränsleproducenten SkyKraft, som ägs gemensamt av Skellefteå Kraft och nederländska SkyNRG.
Fredrik Jonsson, chef för affärsinnovation på Skellefteå Kraft, beskriver avtalet som ett viktigt steg mot att göra bränslefabriken finansierbar. Enligt honom spelar framtida köpare av flygbränslet – så kallade offtake-kunder – en avgörande roll när banker och andra investerare ska bedöma om fabriken är värd att satsa på.
– Det är ett viktigt samarbetsavtal ur många perspektiv, inte minst som ett signalvärde. Det visar att vårt projekt är attraktivt för flygbolagen och att de vill att vi ska lyckas. Nu kan vi tillsammans arbeta vidare med hur vi ska få det här på plats, säger Fredrik Jonsson till EFN.
SAS är det första större flygbolag som offentligt kopplas till projektet. Även om avtalet inte innebär några köpåtaganden bedömer SkyKraft att det stärker projektets trovärdighet inför kommande finansieringsbeslut.
Produktionsstart i början av 2030-talet
Projektet har tidigare beskrivits av EFN och är en av de största industrisatsningar som planeras i Skellefteå efter Northvolts etablering. Fabriken ska byggas på Näsudden i Skellefteå hamn, där tillgången till fossilfri el, hamn och närhet till skogsindustrin är avgörande konkurrensfördelar. Målet är att produktionen ska starta i början av 2030-talet.
– Detta är en satsning i storleksordningen 20–30 miljarder kronor. Det är ett gigantiskt industriprojekt med många arbetstillfällen under tiden man bygger. Sedan är det inte någon väldigt personalintensiv industri när fabriken väl är igång, utan då handlar det om kanske 100-200 arbetstillfällen. Men den har ändå en massiv och viktig påverkan för staden Skellefteå och för Norrland, säger Fredrik Jonsson.
Med en planerad årsproduktion på 120 000 ton skulle fabriken kunna producera aningen mer hållbart flygbränsle än vad dagens svenska inrikesflyg förbrukar under ett år. Samtidigt motsvarar produktionen bara omkring en mindre del av det behov som väntas uppstå när EU successivt skärper kraven på hållbara flygbränslen och från 2030 inför särskilda krav på e-SAF (se faktaruta).
– Marknaden är enorm. Bara det första året handlar det om ett behov på omkring 700 000 ton i Europa, och sedan ökar kraven successivt fram till 2050. Om vi lyckas få till konkurrenskraften skulle marknaden kunna bli nästan oändlig, säger han.
Han menar samtidigt att projektets betydelse har förändrats i takt med den geopolitiska utvecklingen.
– Det är inte bara ett hållbarhetsprojekt längre. Det är också ett resiliensprojekt. Europa behöver minska sitt beroende av importerade bränslen och bli mer självförsörjande, säger Fredrik Jonsson.
Beviljades stöd från Industriklivet
Samtidigt har projektet nyligen fått ett viktigt stöd från staten. I maj beviljades SkyKraft 231 miljoner kronor från Energimyndigheten genom Industriklivet, pengar som ska användas under de kommande två åren för att färdigprojektera anläggningen, ta fram ett slutligt kostnadsunderlag och arbeta vidare med finansieringen. Målet är att kunna fatta ett investeringsbeslut under våren 2028.
Läs även: Flygbränslepriset rusar – då ställer Varopreem om från diesel
EU:s krav driver efterfrågan på hållbart flygbränsle
· Sedan 1 januari 2025 måste flygbränsleleverantörer säkerställa att minst 2 procent av flygbränslet vid EU:s flygplatser består av hållbart flygbränsle (SAF).
· Kravet höjs till 6 procent 2030, 20 procent 2035, 34 procent 2040, 42 procent 2045 och 70 procent 2050.
· Från 2030 införs dessutom ett särskilt minimikrav på e-SAF, det syntetiska flygbränsle som SkyKraft vill producera. Andelen ska då vara minst 1,2 procent av allt flygbränsle och ökar successivt till 35 procent år 2050.







