Silicon Valley-trenden: Onoterade marknaden glöder

På den mytomspunna Sand Hill Road i Silicon Valley har den amerikanska riskkapitalfirman Andreessen Horowitz sitt kontor. Härifrån har budskapet varit tydligt det senaste året: allt mer av tillväxten och värdeskapandet sker på den privata marknaden, utanför börsens granskande öga.

”Tillväxtkapital i sena skeden har vuxit fram som ett eget tillgångsslag, och vi anser att det är världens viktigaste tillgångsslag”, skriver David George, partner på Andreessen Horowitz, i ett inlägg på firmans webbplats.

Han menar dock att många missförstår vad trenden egentligen handlar om. Enligt David George handlar det inte främst om förändrade finansieringsvillkor, högre värderingar eller att bolag förblir privata längre. Den viktigaste förändringen finns hos entreprenörerna: en ny generation grundare bygger bolag snabbare, mer ambitiöst och med potential att nå betydligt större skala.

”Investeringar i bolag i sena tillväxtskeden handlar om grundarna. Det handlar om en särskild sorts person som kan fortsätta placera kapital attraktivt, obegränsat länge”, skriver han.

Som exempel pekar han på svensken Ali Ghodsi, medgrundare och vd för det amerikanska moln- och AI-bolaget Databricks. Andreessen Horowitz gick in i bolaget som en av de första investerarna 2013.

Databricks har under de senaste åren kombinerat stora kapitalrundor med nyemissioner med försäljningar där anställda har kunnat sälja delar av sina aktieinnehav. Under 2025 genomfördes två sådana försäljningar. I augusti 2026 tog bolaget in 5 miljarder dollar i nytt kapital till en värdering på 190 miljarder dollar.

Kapitalrundor brukar ofta betecknas med bokstäver, baserat på vilken runda i ordningen det är. Databricks senaste runda är med den logiken en M-runda, eftersom den följde på en L-runda tidigare i år. För inte så länge sedan var det vanligt att tala om en börsnotering efter C-rundan.

Ghodsi sade nyligen att det är ”mycket osannolikt” att bolaget går till börsen före AI-bolagen Anthropic eller OpenAI. De senare har båda lämnat in konfidentiella ansökningar om en IPO till amerikanska SEC. Anthropic väntas bli först ut, och prospektet väntas bli offentligt veckan strax efter amerikanska helgdagen Labor Day den 7 september.

Ghodsi betonade dock att beslutet inte innebär att Databricks planerar att förbli privat för alltid. Det är samma budskap som den karismatiske svensken har gett marknaden under ett par, tre år nu.

Ett annat exempel i Andreessen Horowitzs portfölj är fintech-bolaget Stripe. Bolaget, som grundades 2010 av de irländska bröderna Patrick och John Collison, genomförde i februari en aktieförsäljning där anställda fick möjlighet att sälja aktier till befintliga och nya investerare. Bolaget värderas till nästan 160 miljarder dollar.

”I slutändan kommer de här grundarna förmodligen att stå för merparten av avkastningen, om de får fortsätta. Man kan därför lika gärna acceptera att grundarna i sig är ett tillgångsslag och låta dem fortsätta”, skriver David George.

Det lönar sig, med andra ord, att vänta och skjuta till mer och mer kapital.

Samtidigt talar riskkapitalbolagen delvis i egen sak. De investerare som har stoppat in pengar i deras fonder vill säkerligen veta varför avkastningen dröjer.

 Merparten av de heta onoterade bolagen går fortfarande med förlust, även om intäkterna i flera fall växer snabbt. Några bolag, däribland Stripe och Databricks, uppges däremot vara lönsamma eller ha uppnått ett positivt kassaflöde.

Men Andreessen Horowitz är inte ensamt i riskkapitalbranschen om att ha ändrat sin affärsmodell. Att göra exit genom att börsnotera ett portföljbolag är inte längre lika brådskande som tidigare.

Gränserna suddas ut

Professor Reena Aggarwal säger att trenden med att bolag förblir privata längre är tydlig, och har pågått under en längre tid. Hon pekar på en viktig bakomliggande förklaring.

– De privata kapitalmarknaderna har vuxit snabbt under de senaste två decennierna och blivit en ny finansieringskälla. Därför har behovet av att ta in kapital via de publika marknaderna minskat, säger hon.

Reena Aggarwal är professor i finans vid Georgetown University och chef för Psaros Center for Financial Markets and Policy. Hennes forskning omfattar bland annat globala finansmarknader, marknadsreglering, börsintroduktioner, fintech och digitala tillgångar. Hon har även varit rådgivare åt regeringar, finansinstitutioner och organisationer som IMF, Världsbanken och SEC.

Att tillväxtbolag förblir privata är, enligt Aggarwal, inte enbart ett AI-fenomen. Det har bidragit till att antalet börsnoterade bolag har minskat och att en större del av värdeskapandet sker på de privata marknaderna.

– Det som är annorlunda nu är att AI-bolagen når enorma värderingar.

– De här bolagens kapitalbehov är enorma, både för investeringar och för att attrahera talanger. Privat kapital gör det möjligt för bolagen att växa utan den granskning som följer med de publika marknaderna, säger hon.

Hon pekar på att SpaceX satte ett nytt riktmärke när bolaget noterades på Nasdaq tidigare i somras.

– När de här bolagen väl går till börsen handlar det därför om mycket, mycket höga värderingar.

Antalet så kallade enhörningar med riskkapital - privatägt startupbolag som nått en värdering på minst 1 miljard dollar - har enligt en rapport från den amerikanska kapitalförvaltaren Vanguard vuxit från 228 bolag med ett samlat värde på 800 miljarder dollar 2016 till omkring 1 700 bolag med ett samlat värde på 8 600 miljarder dollar.

Men det är inte bara investerare som brukar vilja göra en exit. Även grundare och anställda vill kunna sälja sina innehav och få ut pengar.

– Ett intressant fenomen är att det nu finns fler möjligheter för anställda att sälja sina innehav. Det finns flera nya plattformar, till exempel NPM, där företag genomför auktioner och låter anställda, och även investerare, sälja aktier och få tillgång till likviditet, säger Aggarwal.

Nasdaq Private Market, NPM, är en amerikansk sekundärmarknadsplattform för aktier i onoterade bolag. Den gör det möjligt för bland andra anställda, befintliga aktieägare, bolag, banker och mäklare att köpa och sälja privata aktier, ofta i bolag före en eventuell börsnotering. NPM knoppades av från Nasdaq och blev ett fristående bolag 2021.

– Det gör att de anställda inte behöver vänta på en börsnotering. Företagen kontrollerar processen. Den här utvecklingen gör gränsen mellan publika och privata marknader mindre tydlig, säger Aggarwal.

Snabbare i index

Medelåldern för amerikanska bolag vid en börsnotering har ökat från sex år 1980 till tolv år 2025, enligt en nyligen publicerad artikel från Nasdaq. För teknikbolag uppgavs den vara 15 år, enligt en siffra från Vanguard.

Nasdaq konstaterar också att många av bolagen hinner bli mycket stora innan de ringer i klockan på Times Square.

”Företag förblir privata längre och når ofta värderingar som tidigare skulle ha förknippats med mogna börsnoterade bolag”, skriver Robert Jankiewicz, senior chef på Nasdaq Index Group och författare till artikeln.

Samtidigt pekar han i rapporten på att det även finns exempel på yngre bolag som har nått extrema värden innan de klivit in på börsen.

”OpenAI och Anthropic är yngre än medianen, men hade i juni 2026 nått implicita värderingar på sammanlagt över 800 miljarder dollar. Det gör dem till några av de största potentiella börsintroduktionerna i modern tid.”

Men sedan, när klockan ringt, går det fort.

I de här sammanhangen talar man ibland om hur länge en aktie behöver ha varit noterad för att anses tillräckligt mogen för att inkluderas i ett index, det brukar kallas seasoning.

”Vissa stora börsintroduktioner kan nå en omsättning och likviditet i nivå med etablerade indexbolag redan inom några veckor efter noteringen” skriver Jankiewicz

I artikeln pekar Nasdaq på att dagens regler, som traditionellt bygger på hur lång tid som har gått sedan börsnoteringen, kanske inte längre är det bästa sättet att avgöra när en aktie är mogen för ett index.

Inför börsnoteringen av SpaceX ändrade Nasdaq reglerna för Nasdaq-100 och införde ett snabbspår. Det gör det möjligt för mycket stora nyintroducerade bolag att tas in i indexet utan det normala kravet på en längre noteringshistorik. S&P 500 valde däremot att behålla sina regler.