Skräckscenariot: Då faller börsen med 38 procent

James van Geelen är grundare till nyhetsbrevet Citrini Research, som är ett av de mest populära på plattformen Substack.

Privatinvesteraren har gjort sig ett namn efter att ha varit tidig på att förutse AI-boomen och haft en träffsäkerhet i sina investeringar som kallas ”anmärkningsvärd”. van Geelen har tidigare sagt att många investerare följer en boll, han tittar på var den kommer att studsa härnäst.

När den uppmärksammade nischbanken Silicon Valley Bank kollapsade i mars 2023 tittade många på riskerna för spridningseffekter i det finansiella systemet. van Geelen hade istället positionerat sig för fortsatta räntesänkningar, ett konträrt drag från hur marknaden såg på Federal Reserves nästa manöver.

När Fed väl ändrade kurs steg värdet på van Geelens köpoptioner från 2 cent till 93 cent, en avkastning på 4 500 procent, enligt en intervju med Morningstar.

Han har också gjort stora vinster i chipjätten Nvidia och i bolag med koppling till utvecklingen av fetmaläkemedel.

Ser kraftiga börsfall framför sig

Nu har Citrini Research släppt en ny, omfattande analys om samhällets påverkan av AI fram till 2028, som fått stor spridning på sociala medier.

Många kallar den en dyster läsning, då konsekvenserna av AI:s utveckling, enligt profetian, innefattar skyhög arbetslöshet, minskad konsumtion och kraftiga börsfall.

En tes som artikelförfattaren driver är att många inom högavlönade yrken, exempelvis produkt- och utvecklingschefer på större bolag, på sikt kommer att ersättas med AI-agenter och att denna köpstarka grupp kommer påverka konsumtionen i USA negativt.

Det beskrivs som en självförstärkande negativ feedback-loop: AI blir bättre → färre jobb → lägre konsumtion → pressade intäkter → ännu mer AI-investeringar → AI blir bättre.

Artikeln är skriven som en retrospektiv framtidsskildring:

”AI-kapaciteten förbättrades, företag behövde färre anställda, uppsägningarna bland tjänstemän ökade. De som förlorade jobben spenderade mindre, marginalpressen fick företagen att investera mer i AI. Och AI-kapaciteten förbättrades igen...”, beskrivs den dödsspiral som förutspås ska drabba USA.

Från en topp i oktober 2026 faller det amerikanska indexet S&P 500 38 procent fram till juni 2028, i scenariot Citrini Research målar upp.

Riskkapitalbolag kan drabbas

Artikelförfattaren pekar också på de sektorspecifika riskerna, som först drabbar mjukvaru- och konsultbolag.

”Samma AI-drivna personalneddragningar som förbättrade marginalerna hos deras kunder urholkade mekaniskt deras egen intäktsbas”, skriver man.

I många fall syns marknadens oro för AI-agenternas potential redan i börskurserna.

Mjukvarujätten ServiceNow är en av de som drabbats hårdast med en nedgång på över 30 procent i år. På Stockholmsbörsen har bolag som Karnov och Lime Technologies också sett sina aktier falla kraftigt.

Artikelförfattaren pekar också ut riskkapitalbolag som offer för utvecklingen. De globala jättarna har under ett decennium finansierat stora och belånade uppköp av Saas-bolag (software as a service) baserat på antaganden om stabila och återkommande intäkter.

”När AI underminerar dessa affärsmodeller, genom att ersätta behovet av mjukvaran, faller det fundament som skuldsättningen vilade på”, skriver Citrini Research.

Apollo Global Management, Blackstone och KKR pekas alla ut som bolag som kommer att hotas. Samtliga av de uppräknade riskkapitaljättarnas aktiekurser har pressats i år – och AI:s hot mot lönsamheten beskrivs som en av anledningarna.

Samtliga av de tre fortsatte backa kraftigt på måndagen.

Även det svenska riskkapitalbolaget EQT, kontrollerat av Wallenbergsfären, har fått se aktien falla över 20 procent i år och fortsatte nedåt under måndagen.

Inte heller betaljättar, som Mastercard och Visa, eller banker går säkra i den stora omställningen, argumenterar Citrini Research för. När en AI-agent hanterar köp automatiskt kan den optimera för lägsta möjliga transaktionskostnad och handeln i ökande grad sker maskin-till-maskin blir kortnätens avgifter på 2–3 procent en tydlig måltavla. Agenterna söker därför billigare och snabbare alternativ, exempelvis stablecoins via blockkedjor, vilket riskerar att urholka intäktsbasen för kortbolag och banker.

Flera av aktierna som nämns i nyhetsbrevet faller tungt på måndagseftermiddagen, bland dem DoorDash, Uber, American Express och Capital One.

Professorn: ”Blottlägger ett gap”

Jonny Holmström är professor vid Centrum för transdisciplinär AI på Umeå universitet.

Till EFN säger han att AI-utvecklingen tagit ett tydligt steg framåt när nya agenter blivit kapabla att agera mer autonomt än traditionella ”copilots” och chatbottar.

– Artikeln beskriver på ett bra sätt hur agentiska system kan driva produktivitet genom att arbeta kontinuerligt och ta över sammanhängande arbetskedjor som tidigare krävde människor i flera led. Samtidigt blottlägger den ett växande gap: AI‑kapabiliteterna accelererar, men organisationers förmåga att operationalisera tekniken, via processer, data, styrning, kompetens och förändringsledning, är fortsatt låg, säger han.

Resultatet blir att AI ofta stannar i pilotinsatser snarare än att omsättas i uthålligt kundvärde och nya arbetssätt, menar han.

– Det är i friktionen mellan tekniskt språng och organisatorisk nyttjandeförmåga som artikelns resonemang blir särskilt relevant.

Han kallar den negativa spiral som beskrivs i artikeln för ett verkligt scenario.

– När AI kan leverera samma (eller mer) output till lägre marginalkostnad blir det rationellt för varje enskilt företag att byta lönekostnad mot AI-kostnad. Och delar av den logiken syns redan i dag i form av produktivitetsinitiativ, anställningsstopp, “gör mer med färre”, och att AI-budgetar motiveras som nödvändiga för att hålla jämna steg, säger Holmström.

”Strategisk blindhet”

Han vill ändå kontrastera den negativa bilden och säger allt inte är så mörkt som det målas upp. Den positiva spiralen Holmström lyfter fram är bland annat att tiden som AI-agenter frigör kan återinvesteras i mer kundvärde med snabbare leveranser och högre kvalitet.

– Poängen är att spiralen (både den positiva och den negativa) inte “händer” av sig själv, den väljs i praktiken genom incitament, styrning och hur man använder produktivitetsvinsterna. Organisationer måste därför gå in i detta med öppna ögon och fatta proaktiva beslut grundade i en AI‑strategi, säger han och fortsätter:

– Det är tyvärr vanligt med en “strategisk blindhet” i AI-frågor, och då kan organisationer lätt hamna i den negativa spiralen utan att det var tanken.