Störst går först – så tar jättarna hem mediestödet

Den som vill söka svar på svåra frågor kan ibland hitta dem i historien.

Så även med diskussionerna om mediemångfalden.

I arkiven framstår den som infekterad och högljudd, redan på 90-talet.

Exempelvis i en artikel från facktidningen Journalisten, daterad den 28 augusti 1998. Med rubriken ”Kampen om mediemakten – Monopol eller mångfald?” behandlas det som anses vara Bonniers dominans på mediemarknaden.

Som bevisföring pekar reportaget på att bolaget äger sex av elva storstadstidningar. 

Ingressen avslutas med en retorisk fråga: ”Är ägarkoncentrationen i dag så stor att mångfalden är i fara?”

Ser inte längre varandra som fiender

Då, 1998, hade medierna råd att bekymra sig om annat än överlevnad. Som kampen mot public service, eller oberoendet från ägarna. 

TV4 ägdes vid tiden av bland andra Stenbecksfärens MTG. Medieroyaltyn Jan Scherman, som var TV4:s programchef, intervjuades i Journalistenartikeln och vittnade om hätska tongångar på ett styrelsemöte. Irritationen grundade sig i att regeringen beslutat om ett extrastöd på 500 miljoner kronor till SVT.

Udden, den mycket vässade, var riktad mot kulturminister Marita Ulvskog.

– På styrelsemötet förde Jan Stenbeck fram idén att TV4 skulle bedriva en reklamkampanj mot kulturministern. Efter ett tag insåg jag att han faktiskt menade allvar, berättade Jan Scherman och hävdade att Kinnevik och Investor upprepade gånger försökt påverka innehållet i kanalen.

Jan Scherman var orolig och framstår i artikeln som rent upprörd. Dels över pengaregnet på SVT. Dels över att den nya sortens medieägare, som MTG, var alltför involverade i innehållet. Samtidigt, menade han, höll den gamla sortens ägare på att expandera ansvarslöst. I synnerhet Bonnier som under några år förvärvade flera lokala tidningshus.

När koncernen började skissa på ett samarbete mellan DN och den historiska fienden Svenska Dagbladet, kände sig regeringen rentav nödgad att sätta stopp. Det började lobbas för att stora aktörer skulle hindras från att göra nyförvärv.

Mångfalden i mediebranschen var en dygd – värd att skydda till varje pris.

27 år efter artikeln ser världen annorlunda ut.

Tidningarna ser numera inte varandra som fiender. Ägarkonstellationerna blir färre och oftare gemensamma – branschens front är enad.

Bonnier får största andelen

Förslaget om nytt mediestöd lades 2023 av Tidöregeringen, efter att den förra regeringen initierat frågan. Mats Svegfors, före detta vd  på Sveriges Radio, fick i uppdrag att utreda den gamla lagen som i mångt och mycket var fokuserad på tidningarnas pappersutgivning. I dag, en utdöende form av nyhetskonsumtion. 

Dessutom gynnades tidningar förr av att ha lägre täckningsgrad av hushåll i ett visst område, snarare än att vara starkt förankrade på sin ort.

Efter viss knådning fick lagen nya bestämmelser och den 1 januari 2024 trädde den i kraft.

Nu skulle digitaliseringen stärkas – och mångfalden på marknaden främjas.

191 ansökningar kom in till Mediestödsnämnden. Av dem beviljades 166.

Bonnier får den största andelen av mediestödet. Adderar man koncernens nya samarbetspartner, NWT och Gota Media, får de tre koncernerna gemensamt 383 miljoner kronor i mediestöd för 2025. 

Omkring 46 procent av de 830 miljoner som delas ut – en rejäl ökning från sist.

”Det korsvisa ägandet är positivt”

Avtalen är ett resultat av flera års samarbete koncernerna emellan. 

Alltmedan mindre tidningshus slog ihop sina verksamheter och fick svårt att följa utvecklingen öppnades dörren för extern hjälp.

Annonsörerna flydde och den digitala omställningen behövde en knuff framåt. 

Under nuvarande vd Anders Eriksson var det framför allt Bonnier som sträckte ut en hand. Koncernen har kraftigt ökat sitt lokala ägande de senaste åren. 

I fallet Gota Media och Bonnier News startade samverkan 2021, med gemensam innehållsutveckling. Det innebar att viss journalistik – exempelvis kring livesport – hanterades av BN Local för Gota Medias räkning. Förra sommaren inrättade de också en gemensam organisation för redaktionell utveckling. 

Längs vägen gjordes affären klar: våren 2022 förvärvade Gota Media 20 procent av Bonnier News Local som i sin tur erhöll 30 procent i Gota Media. 

I mars 2025 kom det definitiva beskedet om den liknande affären med NWT. 

– Ur vårt perspektiv är det korsvisa ägandet och partnerskapet positivt, säger Pia Rehnquist, affärsområdeschef för BN Local. 

– Visserligen går det bra för oss alla tre på olika sätt, men det är krävande med den digitala transformationen och en stor styrka att samarbeta inom vissa områden. Att våra nyhetschefer kan träffas och byta idéer eller liknande utvecklar våra affärer tillsammans. 

På frågan om det skissas på fler liknande avtal med andra koncerner hänvisar hon först till vd Anders Eriksson. Sedan adderar hon att det inte är omöjligt – ja, rentav önskvärt: 

– Vi tror på modellen, det fungerar bra med gott resultat. Ett plus ett blir tre och vi är absolut intresserade av att diskutera fler upplägg av den sorten, säger Pia Rehnquist. 

Den senaste affären innebar att NWT köpte 15 procent av Bonnier News Local som i sin tur förvärvade 30 procent av NWT – men också att NWT bytte sida. Från att ha arbetat nära Schibsted i flera frågor (vilket de fortfarande gör kring prenumerationserbjudanden) blir de nu en integrerad del av Bonniers lokala medieimperium. 

Vägen dit är längre än vad som framgår. 

Möjligen bör man börja från start för att förstå den. 

LÄS MER: Lönekartell på Bonnier News – så ökar topparnas inkomster

Avslutade brevet med en direkt varning

Utredaren Mats Svegfors har inte bara varit vd på public service-bolag. I slutet av 90-talet var han chefredaktör för ett krisande SvD. 

När regeringen, med kulturminister Marita Ulvskog, satte stopp för Bonniers samarbetsplaner med SvD, höll det på att gå utför för ”svenskan”.

Strax innan millennieskiftet diskuterade ägarna att lägga ner tidningen. 

Schibsteds koncernchef Gunnar Strömblad adresserade 1999 samtliga anställda med orden: 

”Mitt intryck, rätt eller fel, är att det inte finns någon påtaglig känsla för vilket utsatt läge tidningen befinner sig i. Det kanske beror på att det gått dåligt ekonomiskt under lång tid och att det alltid ordnat sig på något sätt. Man kan ju inte heller gå omkring och oroa sig hela tiden.” 

Gunnar Strömblad pekade på att tålamodet med börsnoterade företag var kort. Tidningen förlorade miljontals kronor, år efter år. 

Brevet som aldrig var tänkt att nå offentligheten, avslutades med en direkt varning: 

”Vi måste inse att det är nya tider nu och att till och med en tidning som SvD kan läggas ner.” 

Någon nedläggning blev det aldrig – men stormen hade inte ens dragit in. 

Mediebranschen hade bara känt vindpusten.  

Fram till 90-talets slut mådde medierna i Sverige utmärkt. De ägde annonsmarknaden och ordet. Regeringens hot om att lagstifta mot uppköp var ett sätt att hålla dem i schack. 

Men med digitaliseringen svepte ett alternativt universum över världen. 

Plötsligt vände sig annonsörerna till amerikanska techinnovatörer, som Google. Prenumeranterna blev färre och den lönsamma tidningsaffären alltmer obetydlig – folk använde ju datorer. Och mobiler. 

Mediebranschen gasade in i ett mörker och famlade förgäves efter digitala läsaraffärer. 

Trots idogt (och ofta gemensamt) kraftsamlande mot Facebook och Google var de förlorade annonsandelarna redan borta. 

Vägen framåt blev en annan: Konsolidering. 

I dag har lönsamheten återvänt till branschen – men hur blev det med mångfalden? 

"Det är inte mångfald som är huvudsyftet"

Mellan BN Local, Gota Media och NWT har tongångarna varit uteslutande positiva.

Gota Medias vd, Mats Ehnbom, tror att samarbete är en nödvändighet för att klara de framtida utmaningarna. Nu kan bolagens titlar ha samma publiceringsverktyg, driva gemensamma linjer i strukturella frågor och samarbeta kring utvecklingen internt.

– Den viktigaste orsaken till att vi valde just Bonnier är att vi kan samarbeta kring teknik, plattformar och verktyg. Saker som inte har med kärnan i Gota Medias verksamhet att göra. Kärnan är den lokala journalistiken.

Mats Ehnbom betonar också att bolagens ägare har liknande syn på journalistik och grundläggande frågor. Den ena är familjeägd, den andra av en stiftelse. 

Det var en förutsättning för att avtalet skulle bli verkligt.

– Techjättarna har tagit två tredjedelar av dagspressens annonsintäkter på ett drygt decennium. Faran av det ser vi i USA där påverkan från makten blir stor. I den gamla tiden var mångfald inom press en viktig faktor, men då ska man komma ihåg att vi mer eller mindre hade monopol på reklammarknaden. Det som står på spel nu är faktiskt journalistikens framtid – att en aktör blir stor och stark är snarare önskvärt om vi ska klara oss alls.

Mats Ehnbom öppnar dessutom famnen för andra. Han ser framför sig att ännu fler aktörer ansluter till liknande avtal.

De som tidigare var konkurrenter – om nyheterna och annonspengarna – sitter i dag i samma båt.

Trots mediestödets formulering om en större mångfald anser branschen att den är sekundär.

– Riskerna är större att techjättarna växer mer. Det nya mediestödet säger i grunden samma sak. Det är inte mångfald som är huvudsyftet, vilket det var i det gamla driftsstödet.

NTM som äger bland annat Upsala Nya Tidning, utsett till vinnare på Årets dagstidning-galan, är också stiftelseägt – men har avvaktat konsolideringar och gått sin egen väg. Med sina 17 tidningar fick NTM 46 miljoner mindre i det nya mediestödet och rapporteras enligt Dagens Media gå med 25 miljoner i förlust. Den branschgranskande sajten Dagens Media ägs för övrigt också av Bonnier News.

”Vi tillhör inte vinnarna direkt”

På 90-talet fanns 130 medieägare i Sverige – i dag är siffran nere på 60.

Bland de stora finns Schibsted som genomgått flera förändringar. Bolaget har delats upp och nyhetsverksamheten är numera stiftelseägd. Uttalat finns en ambition att bli ”Nordens stora mediedestination”. 

Men i mediestödet 2025 förlorade de 13 procent av sitt stöd – från 40 miljoner till knappt 35.

Koncernen fick pengar för sin digitala titel Omni, men inget gehör för Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Båda nationella titlar.

Sverigechefen Fredric Karén säger att den nya lagen tvingat fram diskussioner även hos dem.

– Vi tillhör inte vinnarna i det nya systemet direkt. Eftersom vi bara har nationella titlar i vår portfölj är det just det vi funderar mycket på. Vad krävs för att nationella titlar ska få komma in i det nya systemet? Vi har haft möten med Mediemyndigheten för att förstå deras motiveringar, säger han och hävdar att det inte lett till någon klarare bild.

– Vi får egentligen inga tydliga svar, exempelvis varför Aftonbladet inte kan få mediestöd. Det verkar som att man hänger upp sig på att tidningarna har för god lönsamhet och att delar av vinsten delas ut till ägarna. Så var går gränsen för god lönsamhet? Om man till exempel räknar bort SvD:s övergångsstöd - som successivt minskar varje år tills det helt tar slut 2027 - har företaget en rörelsemarginal på några få procent. Det är enligt min uppfattning inte en tillräckligt god lönsamhet för att klara den digitala transformationen.

När det nya stödet utformades var Schibsted med och påverkade utfallet. Som en del av Tidningsutgivarna har de – liksom många andra koncerner – drivit åsikten att stödet bör riktas till just lokala och regionala titlar.

När allt kommer till kritan är det således inte det som sticker i ögonen hos Fredric Karén.

– Vi värnar lokal journalistik på alla sätt, även om vi inte äger några lokaltidningar själva. Det viktiga är att Bonnier och andra stora stödmottagare inte använder de här presstödspengarna för att exempelvis sänka sina priser för digitala prenumerationer. Då blir stödet en subvention som gör att konkurrensen snedvrids.

Fredric Karén menar att Schibsted under nuvarande lag försöker hålla en prisbild om hotas av fördelningen. Bollen ligger hos konkurrenten. 

I skrivande stund erbjuder Bonnier News flera olika stora rabatter på sin digitala bukett “Plus Allt”. 

Ett av dem erbjuder nya kunder att endast betala 25 kronor i månaden under hela första året. I priset ingår över 50 lokala nyhetssajter, nationella titlarna Expressen och DN, samt koncernens alla sportsändningar. Dessutom: ett hundratal magasin och tidningarna Privata Affärer och Marknadsnytt, från Dagens Industri. 

Efter ett år övergår priset till det ordinarie: 249 kronor i månaden. Det går att jämföra med Schibsteds ”Superpaketet” där 299 kronor i månaden ger tillgång till Aftonbladet Plus, SvD, Omni och Podme. 

I de sistnämnda exemplet kan man få prova tjänsterna billigare, i en månad. Karén menar att ett listpris på "Plus Allt" inte kan vara billigare än en digital prenumeration på SvD.

– Då är det ju något som inte stämmer. Om de statliga pengarna används för att sänka eller hålla nere priserna och snedvrida konkurrensen mot de aktörer som inte är vinnare i den nya systemet, behöver det vara en del av den utvärdering som regeringen lovat under nästa år.

LÄS MER: Mattias Fyrenius: Framgångarna har ökat riskaptiten för Bonnier

”Full förståelse att det kan sticka i ögonen”

Pia Rehnquist säger att hon förstår oron och kritiken. Bonnier fortsätter expandera sitt inflytande på marknaden och hoppas fördubbla lönsamheten de kommande fyra åren – ett uttalat mål från vd Anders Eriksson, som varit dirigent för transformationen.

Med ett 50-tal tidningar och kreativa paketerbjudanden har Bonnier kontinuerligt fortsatt sammanfoga sina titlar.

– Jag har full förståelse för att det kan sticka i ögonen för en del, säger Pia Rehnquist. 

– Det finns vissa risker så klart, om vi helt plötsligt skulle få andra ägare exempelvis. Men det har inte hänt på ett par hundra år hittills, så jag ser det inte som någon stor risk.

Däremot, menar hon, skulle det finnas en fara om man gick åt motsatt håll.

Det vill säga färre samarbeten mellan koncerner och tidningshus. 

– Man behöver vara stor för att få den här verksamheten att överleva och stå sig stark framåt. Många fler än jag kan intyga att det största hotet inte är Bonnier News Local med partnerskap, att vi skulle bli för stora. Hotet är något annat. Vikande annonsintäkter som går till techgiganterna i stället, ett ointresse för nyheter bland en yngre publik. Det vore naivt att tro att alternativet inte innebär större risk än partnerskapet.

Resonemanget går igen bland de flesta publicisterna i dag.

Samtidigt kan det tyckas vara långt från de historiskt sett infekterade tongångarna mellan titlarna inom Bonnier. Fackliga kamper mellan DN och Expressen om att slippa dela lokaler. Medarbetarupprop för att kunna ha sin journalistik i fred, helt insynsskyddad från konkurrenten.

Utvecklingen har gått åt ett annat håll. 

År 2025 publicerar Bonniers lokaltidningar artiklar från både Expressen och Dagens Nyheter, samtidigt som DN:s chefredaktör Peter Wolodarski fått en ny roll i bolaget. Där har han anförtrotts rollen som kommersiell chef för samtliga konsumenttitlar inom Bonnier News. 

I samband med tillsättningen, 2024, uppstod vissa diskussioner på ”Getingen”. Facket ansåg att den nya organisationen liknade underordning snarare än samordning. 

Till och med kvällstidningskonkurrenten red ut till Expressens försvar. Aftonbladets Eric Rosén befarade att dess framtid var utstakad: ”En biroll som DN-bilaga.” 

Allt färre bryr sig om att stor blir större. 

Även politiken har rört sig bort från Marita Ulvskogs historiska varningar. 

Oroar sig för "oligopol” på mediemarknaden.

Ida Karkiainen, S, var en av dem som motsatte sig den nya mediestödslagen när den kom. Trots att Socialdemokraterna initierade utredningen om mediestödet menar hon att slutresultatet blev något annat.

– Mediemångfalden är central. Vi vill inte att det ska vara ett fåtal stora koncerner som äger den mediala bilden av Sverige. Tvärtom har vi under historien sett att det är viktigt att det finns många aktörer och röster. Flera perspektiv. Konsolideringen har skett under lång tid och är oroande, jag tror inte vi har sett slutet på det, säger hon, och adderar en brasklapp.

Liknande den som branschen själva uttrycker: 

– Samtidigt ser man att den typen av samarbeten har behövt göras, i takt med att pengarna försvunnit från den lokala annonsmarknaden. De stora koncernerna har tagit över de mindre titlarna på mindre orter – om de inte gör det går pengarna till Netflix, Google och Facebook.

Att det skulle skett någon lobbyverksamhet från branschen känner hon inte.

Tvärtom menar hon att dialogen mellan politiken och medieaktörerna varit konstruktiv. 

– Det är viktigt att ha en bra dialog med branschen, men jag uppfattar inte att det varit någon omfattande lobbyverksamhet kring hur lagen ska utformas, säger Ida Karkiainen.

Alexander Christiansson är kulturpolitisk talesperson för SD. Han tycker det är för tidigt att slå fast om lagen blev bra eller inte.

– Hur bra lagen än låter i teorin kan det gå hur som helst i praktiken. Saken måste prövas innan man ser resultatet.

Han menar att mediestödet från 70-talet var förlegat och fokuserat på pappersutgivning. Samtidigt oroar han sig också för det som han kallar ett ”oligopol” på mediemarknaden. 

– Det är inte bra, oavsett vilken bransch vi pratar om. Det är klart att vi har några stora aktörer och frågan är hur vi ska hantera den. Fria mediehus är viktigt och marknaden måste vara fri – där spelar de sina kort rätt, får man konstatera.

Han berömmer således de stora koncernerna, som Bonnier, och sätter fingret på en viktig aspekt. Marknaden är fri. Konsumenterna gör vad de vill. 

Få externa investerare vill i dag driva medier. 

– Våra nyckelvärden är att det måste finnas en solnedgångsklausul. Principen att det ska finnas en utvärdering löpande. Vi måste ha en mediemångfald – det är alltid ambitionen – och att den lokala bevakningen finns kvar. Det är viktigt ur en demokratisk synpunkt. Samtidigt väljer människor de plattformar som de vill. Det är svårt att värja sig mot att de hellre går till techjättarna och i längden gör det ohållbart för många.

Vad innebär en minskad mångfald?

Möjligen kokar diskussionerna också ner till själva innehållet. Oavsett hur många lokala bevakare som finns, återstår frågan: Hur bra är de egentligen? Och vad innebär en minskad mångfald för själva journalistiken?

Svaret tycktes för ett ögonblick finnas i en forskningsrapport, publicerad av två forskare vid Jönköpings högskola. De har nyligen granskat två miljoner nyhetsartiklar, delvis med hjälp av AI.

Den specialbeställda rapporten var till del finansierad av Konkurrensverket och togs emot med öppna armar av nästan samtliga koncerner när den kom.

Inte minst eftersom den slog fast att kvaliteten i nyheterna ökar vid varje övertagande.

Varje gång en mindre lokaltidning köps upp av en större koncern blir kvaliteten bättre. Åtminstone enligt AI-verktyget.

Journalisten Emanuel Karlsten, som bland annat driver Mediepodden, har dock granskat rapporten under ett nytt lysrör. Slutsatsen inleds med en blinkning till avtalen mellan Bonnier, NWT och Gota Media.

– De är få, de äger massa tidningar – och nu börjar de dessutom äga varandra.

Emanuel Karlsten ifrågasätter om innehållet blir bättre för medborgarna på ett lokalt plan och kritiserar att artiklarna granskats utifrån särskilda kriterier: nämligen att innehållet ska vara neutralt, sakligt och kontextualiserande.

Dels, slår Emanuel Karlsten fast, ingår inte bild och video i utvärderingen – det som ju är en viktig del av de digitala mediernas utbud i dag.

Dels, menar han, skulle neutralitet, saklighet och kontextualiserande vara utmärkta epitet på vilken generell TT-artikel som helst.

– Konsolideringen innebär att tidningarna får regionala artiklar som producerats åt flera titlar. Det behöver inte vara dåliga reportage, men i grunden på bekostnad av den lokala journalistiken. Så även om innehållet inte är sämre är det inte lokal journalistik för den lokala publiken, säger han.

Emanuel Karlsten menar också att konsolideringen ökar antalet korspublicerade artiklar. Även om titlarna alltså är lika många får de allt oftare samma innehåll.

Visst stöd för hans resonemang hittas också i en annan rapport, publicerad i december 2024. Analysen kommer från Nordicom vid Göteborgs universitet, som finansieras av kulturdepartementet.

Där synas riskerna med att medier äger varandra. Forskaren Tobias Lindberg tror att urvalet i högre grad kan bli likriktat. Både gällande ämnen och vad som anses vara viktigt. Mångfald i titlar är alltså inte samma sak som mångfald i journalistik.

– Risken finns att vi får en mer likriktad syn på vad som är nyheter, konstaterar Tobias Lindberg.

Ministern: "Titlar, inte koncerner, tilldelas mediestöd"

Kulturminister Parisa Liljestrand väljer att rikta in sig på ett annat spår.

Hon säger att mediestödet riktat in sig på lokal och regional nyhetsjournalistik, samt att den förra lagen hade spelat ut sin roll. 

– Utredningen som tillsattes av den förra regeringen gav oss ett bra underlag att arbeta vidare med. I det arbetet var det tydligt att det fanns en bred och blocköverskridande majoritet för ett nytt, teknikneutralt och behovsprövat mediestöd med fokus på lokal nyhetsjournalistik i hela landet.

Hon säger också att det kommer ske en uppföljning av stödet under nuvarande mandatperiod. När, framgår inte.

Kring varslen om mediemonopol, säger ministern:

– Det är ju ingen hemlighet att mediemarknaden genomgått en konsolidering och att många medier har samma ägare. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är enskilda titlar, inte koncerner, som tilldelas mediestöd. Det som vi från politiskt håll vill möjliggöra genom mediestödet är just att det ska finnas redaktioner och journalister i hela landet som kan bevaka och granska det som sker i samhället. Det är ytterst en demokratifråga.

Eriksson fick bort motsättningar mellan tidningar

Några hot om lagstiftning mot expandering verkar inte aktuellt. 

Till sammanhanget kan nämnas att Mediestödsnämnden inte betalade ut hela summan som stod till deras förfogande. Drygt 110 miljoner kronor återgick till statskassan. 

Bonnier News ökade vinst landade på 836 miljoner kronor 2024. I Press Gazette, sommaren 2024, konstaterades att Bonnier News intäkter till 44 procent kom från printprenumeration och printannonsering – 41 procent kom från digitala prenumerationer och digital annonsering.

LÄS MER: Mattias Fyrenius: Blir inga glada miner på Bonnier

I intervjun med den brittiska mediebevakaren delade vd:n Anders Eriksson med sig av strategin. Bonnier News hade upptäckt att de inte hade integrerat organisationen för sina tidningar Dagens Nyheter, Expressen, Dagens Industri och de stora lokaltidningarna.

”I början var det ganska utmanande, om jag ska vara ärlig, eftersom det var en väldigt politisk organisation med starka motsättningar mellan de olika titlarna och redaktionerna ... väldigt stuprörsbaserad, icke-transparent och politiskt” sade han i Press Gazette.

Som chefredaktör för Dagens Nyheter har Peter Wolodarski upprepade gånger sagt att tidningen klarar sig utan stöd (frånsett ett driftstöd på 6 miljoner kronor)  Flera gånger har han berättat hur han undviker att göra sig beroende av myndigheterna och specifikt pekat ut Sverigedemokraternas inflytande på regeringen. 

”Vad SD tycker om SR och SVT (och journalister i stort) vet vi redan”, skrev han 2019. Krönikan ansågs vara ett försvarstal för public service. 

I en annan krönika, 2023, förtydligade han sina egna planer: ”Vår ekonomi är stark och vi har därför inga planer på att söka de där stöden. Journalistikens roll är att lysa upp samhället. Det stärker vårt oberoende från det politiska systemet att inte ta emot bidragen, även om vi formellt har rätt till dem.”

Nu leder han Bonnier News affärsområde B2C innehållande bland annat Bonnier News Local, som gör att Bonnier totalt kan få drygt en kvarts miljard i mediestöd 2025. Även Expressen, som numera lyder under Peter Wolodarski, har sökt stöd.

Lönsamheten för dagspressen minskar

Våren 2025 fortsätter vatten rinna under broarna, medan diskussionen om mångfalden kanske återuppstår.

Det totala mediestödet är ungefär en tiondel av det anslag som public service fick 2024. 

Stödet sätts också i perspektiv av siffror från IRM (Institutet för reklam- och mediestatistik). 

De visar att lönsamheten totalt sett minskar för dagspressen. Intäkterna landade i senaste mätningen på 13,3 miljarder kronor – med driftstödet uppgick summan till 14 miljarder.

Samtidigt basunerar Elon Musk ut att sociala medier tagit över stafettpinnen från gammelmedia. Kapitalstarka investerare och annonsörer vänder dem ryggen. Flashback slår besöksrekord när stora nyhetshändelser inträffar.

Men det finns förstås undantag.

I översta Norrland valde Jokkmokkbon Hannes Bergqvist, 41, att ta saken i egna händer, när lokaltidningarna lade ner. Under pandemin startade han tidningen Jokkmokksscenen. Det är ett annonsblad som ges ut i fysisk pappersform, en gång i månaden.

Fyra år efter starten fortsätter han enträget att ge invånarna hyperlokal information, blandat med reportage och intervjuer.

– För egen del har jag gjort det för att jag tycker det är så otroligt roligt. Det måste vara hundra procent lust, för några stora pengar kan du inte göra på det, säger han.

Jokkmokksscenen var en av 191 titlar som sökte mediestöd för 2025.

Tidningen ansågs vara för liten. Hannes Bergqvists ansökan fick avslag.