TOPPNYHETER:

Svaga företag lever längre – produktiva slutar växa

Färre företag föds och dör. Samtidigt växer de bästa för lite.
Andelen nystartade företag har halverats i Sverige, från omkring 7 procent i början av 2000-talet till 3,5 procent i slutet av 2010-talet. Samtidigt läggs färre lågproduktiva företag ned, visar forskning från SNS.
Andelen nystartade företag har halverats i Sverige, från omkring 7 procent i början av 2000-talet till 3,5 procent i slutet av 2010-talet. Samtidigt läggs färre lågproduktiva företag ned, visar forskning från SNS. Foto: Josefin Gahmberg

För att ekonomin ska växa räcker det inte att företagen blir bättre. Arbetskraft och kapital behöver också flytta från lågproduktiva företag till mer produktiva. Den processen har tappat fart i Sverige visar nationalekonomerna Anders Åkerman och Horng Chern Wong i en ny rapport från SNS.

Forskarna har studerat svenska företag och arbetstagare mellan 1997 och 2021 och finner en bred nedgång i den företagsdynamik som brukar beskrivas som ”kreativ förstörelse”.

Andelen nystartade företag har halverats, från omkring 7 procent i början av 2000-talet till 3,5 procent i slutet av 2010-talet. Samtidigt läggs färre lågproduktiva företag ned. Även de snabbväxande så kallade gasellföretagen har blivit färre och arbetstagarna byter arbetsgivare mer sällan.

Orsaken bakom svår att avgöra

Det syns också i produktiviteten. I början av 2000-talet bidrog en effektivare fördelning av arbete och kapital mellan företag med omkring 2,5 procentenheter till produktivitetstillväxten. I slutet av 2010-talet var bidraget omkring 1,5 procentenheter.

Problemet är inte bara att svaga företag lever längre. Forskarna finner också att Sveriges mest produktiva företag ofta är mindre än vad deras produktivitet motiverar. Det gäller särskilt kompetensintensiva och exporterande företag med höga löner.

Vad som håller dem tillbaka är svårare att avgöra. Forskarna pekar bland annat på regleringar, svagare konkurrens och friktioner på bostads- och arbetsmarknaden.

Sverige har fortfarande hög produktivitet. Men den kreativa förstörelsen tycks ha blivit både mindre kreativ och mindre förstörande.

REFERENSER

Wong, H. C., & Åkerman, A. (2026). Svensk produktivitet: Hur väl används våra produktionsresurser? SNS Förlag.

Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd
Nästa Artikel