Svenska kraftnät satsar 180 miljarder: ”Vi behöver rusta”

Svenska kraftnät har mycket pengar på kontot, men har nu presenterat en ny nätutvecklingsplan där det framgår hur pengarna ska användas. Framförallt handlar det om reinvesteringar i infrastruktur som uppnår sin tekniska livslängd, samt systemförstärkningar för ökad kapacitet och driftsäkerhet. I pengar räknat kommer de årliga investeringarna i anläggningsprojekt kommer att öka från 9 miljarder kronor i år till 20 miljarder per år under 2026 och 2027.

”Vår tids samhällsbygge”

– Det handlar om att bygga ett stamnät för framtidens eldrivna Sverige och det kräver ett modernt stamnät, med smarta digitala lösningar. Det här är verkligen vår tids samhällsbygge, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för Kraftsystem på Svenska kraftnät, i ett pressmeddelande.

Totalt handlar satsningen om cirka 180 miljarder kronor under perioden 2026–2035, vilket gör den till en av de största infrastruktursatsningarna i modern tid. Enligt Svenska kraftnät är investeringarna nödvändiga både för att möta ett kraftigt ökat elbehov och för att hantera att stora delar av dagens stamnät byggdes på 1950-, 60- och 70-talen och nu närmar sig slutet av sin tekniska livslängd.

Ungefär 45 procent av investeringarna går till rena reinvesteringar, medan drygt en tredjedel klassas som systemförstärkningar som ska öka kapaciteten och minska sårbarheten i elnätet. Resterande del handlar om nya anslutningar och åtgärder för att underlätta elhandel mellan olika elområden.

– Vi behöver rusta nätet så att människor har ett elnät de kan lita på oavsett om det är vanlig vardag i december eller skarpt läge och kris, säger Daniel Gustafsson.

Industrins elbehov styr planeringen

Bakgrunden till satsningen är bland annat den omfattande elektrifiering som planeras inom industrin, inte minst i norra Sverige. I Norrbotten och Västerbotten väntas elförbrukningen öka kraftigt till följd av satsningar på fossilfritt stål, batteritillverkning och annan elintensiv verksamhet. Samtidigt växer elbehovet snabbt i storstadsregionerna, särskilt i Stockholm och delar av Västra Götaland.

En utmaning är att de samlade ansökningarna om ny anslutning överstiger dagens högsta effektuttag i Sverige – med bred marginal.

”Trots att Svenska kraftnäts anslutningskö har minskat är de efterfrågade behoven fortfarande mer än dubbelt så stora som dagens topplasttimme i Sverige. Vi bedömer att den minskade kön beror på senareläggning av behov snarare än ändrad ambitionsnivå”, skriver myndigheten i rapporten.

Flaskhalsar består – prisfrågan lever vidare

Ett av målen med investeringarna är att öka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige. I dag begränsas elflödena av återkommande flaskhalsar i stamnätet, vilket bidrar till stora prisskillnader mellan elområdena.

Svenska kraftnät räknar med att dessa begränsningar kommer att bestå under lång tid, även efter att flera stora projekt genomförts. Det innebär att frågan om regionala elprisskillnader fortsätter vara en central utmaning – både för hushåll och för företag med elintensiv produktion.

Samtidigt förändras kraftflödena i grunden. I takt med att elanvändningen i norr ökar kan de traditionella nord–sydliga flödena minska eller till och med vända under vissa perioder, enligt myndighetens analyser.

Ett uppmärksammat inslag i planen är också att Gotland ska anslutas till stamnätet, något som länge efterfrågats av både politiker och näringsliv – inte minst med anledning av Heidelberg Materials planerade CCS-anläggning. Dessutom lyfts åtgärden fram som viktig ur ett beredskapsperspektiv.

Just robusthet och civil beredskap ges större tyngd än tidigare i nätutvecklingsplanen. I den uppdaterade instruktion som regeringen gav Svenska kraftnät under 2025 betonas myndighetens ansvar för ett långsiktigt och samhällsekonomiskt hållbart kraftsystem, där elnätet också ska klara ökade krav i ett mer osäkert omvärldsläge.

Osäker framtid – men investeringarna måste göras

Samtidigt präglas planeringen av stor osäkerhet. Sverige har ett politiskt planeringsmål om minst 300 TWh årlig elanvändning till 2045, mer än en fördubbling jämfört med i dag. Men lågkonjunktur, förändrade industriplaner och förskjutna investeringar gör det svårt att bedöma både omfattningen och tidpunkten för det framtida elbehovet. Trots detta menar Svenska kraftnät att utbyggnaden inte kan vänta, bland annat eftersom ledtiderna i stamnätet är långa. Men där kommer myndigheten att ta till ett nytt knep framöver, nämligen att jobba med flera processer parallellt istället för efter varandra samt har en nära dialog med Energimarknadsinspektionen och andra berörda myndigheter.