Thedéen: Då kommer Riksbanken att behöva agera

Det sade riksbankschef Erik Thedéen vid det penningpolitiska mötet den 6 maj, enligt protokollet från mötet. Vid mötet lämnade Riksbanken styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Han sade att om utbudsstörningarna i Persiska viken blir bestående, behöver dessa och andra faktorer vägas samman för att de ska kunna bedöma hur de svenska inflations- och konjunkturutsikterna påverkas och vilken penningpolitik som då är lämplig.

"Ju längre tid som utbudsstörningarna fortgår, desto mer sannolikt framstår ett scenario där styrräntan behöver höjas. Då kommer vi att behöva agera. Det handlar nu i första hand om att utvärdera hur stora riskerna är för att inflationen varaktigt stiger över målet på 2 procent", sade han.

Låg sannolikhet sänkta räntor

Enligt Thedéen är sannolikheten för det scenario med sänkta styrräntor som Riksbanken beskrev vid sitt förra möte "nu ganska låg".

Fokus ligger på inflationsriskerna och därför är vi vaksamma på indikationer på att inflationstendenserna börjar sprida sig bredare i ekonomin. Ännu är det för tidigt att avgöra om en kursändring behövs, men beredskapen att justera kursen är hög. Vi kommer agera resolut om omständigheterna kräver det, sade Riksbankschefen.

Han noterade att de överraskats av låga prisökningstakter i mars och april och av en förhållandevis låg tillväxt första kvartalet, men att han samtidigt "nu gör bedömningen att riskerna har ökat för att inflationen framöver pressas upp på grund av händelseutvecklingen i Mellanöstern".

Enligt Thedéen blir det också centralt hur penningpolitiken i vår omvärld utformas.

"Om utländska styrräntor höjs i ett läge där Riksbanken ligger still, så kan det sätta en press nedåt på kronans växelkurs och därmed öka risken för stigande inflation i Sverige", sade han.

"Gott utgångsläge"

Aino Bunge uppgav samtidigt att de har ganska lite att vinna på att agera "i förebyggande syfte" på de utbudsstörningar som syns.

Hittills finns vissa tecken på stigande priser, i form av exempelvis stigande kostnader för insatsvaror i tillverkningsindustrin och högre prisplaner i Konjunkturinstitutets barometer. Men indikationerna på inflationstrycket är inte på de nivåer som vi såg vid ingången till 2022, enligt Bunge.

"Min sammantagna bedömning är att de effekter som vi redan har sett av kriget gör att vi kommer att få en högre inflation än vad som annars hade varit fallet. Med det sagt är utgångsläget gott i den svenska ekonomin, i den meningen att inflationen är låg och det finns gott om lediga resurser i ekonomin. Framtiden är däremot mycket osäker. Därför menar jag att det är klokt att lämna styrräntan oförändrad vid det här mötet, och inte heller signalera någon förändring i den förda penningpolitiken, men samtidigt vara beredda att agera om så krävs", sade hon.

Riksbanken kan dock behöva agera snabbt om inflationstrycket tilltar, varnade vice riksbankschefen Anna Seim för vid det penningpolitiska mötet den 6 maj, enligt protokollet från mötet.

Anan Seim lyfte fram att globala värdekedjor blivit alltmer sårbara och att störningar snabbt kan få breda effekter i världsekonomin.

"För var dag som kriget i Mellanöstern inte får en beständig lösning ökar risken att det får mer långtgående effekter på svensk ekonomi", sade hon.