Trumps rysare – nu kostar varje tiondel

Spola tillbaka börsknappen ett drygt år.

Det var den 9 april 2025 och en vecka hade gått sedan Donald Trump utropat sin så kal­lade ”befrielsedag” från Vita husets rosenträdgård. Ett stort antal länder hade fått svepande tullar mot sig och världsbörserna lyste helröda.

Under samma period hade även obligationsmarknaden – som ibland ses som en finansiell vakthund – fått nog. På kort tid steg den amerikanska 10-åringen från 3,8 till 4,5 procent.

Och just där, vid 4,5 procent, kom vändningen: en 90 dagar lång paus för de länder som avstod från att införa hämndtullar, något som enligt flera bedömare berodde på den snabba uppgången i amerikanska långräntor.

”Mr Bond, med licens att döda”, skrev EFN:s analytiker Martin Blomgren i en kommentar om hur obligationsmarknaden, eller bondmarknaden på finanssvenska, till slut röt ifrån.

Samtidigt skapades en ny typ av psykologi på marknaden: Är det den amerikanska långräntan som utgör Donald Trumps verkliga smärtgräns? 

Nu är läget förvisso ett annat. Denna gången är det inte tullar, utan ett krig i Mellanöstern, som fått räntemarknaden att mullra. Boven i dramat är det höga oljepriset som stigit med cirka 50 procent sedan krigsutbrottet och skapat en global inflationsimpuls.

Till skillnad från i fjol så handlar det inte heller om någon panikrörelse. Räntemarknaden ryckte initialt på axlarna vid krigsutbrottet, men har punkt för punkt tickat stadigt uppåt och börjar nu på allvar prisa in effekterna av kriget i Iran och den långa blockaden av Hormuzsundet. 

Ekonomen: ”Obehaglig” utveckling

Nu närmar sig amerikanska långräntor den högsta nivån på ett års tid. Sedan slutet av februari har den 10-åriga amerikanska statsobligationsräntan – som är den som marknaden brukar titta mest på – stigit från en nivå runt 4 procent till 4,6 procent. Under samma period har den amerikanska 30-åringen stigit från 4,6 procent till över 5 procent.

Det innebär att 10-åringen nu är till­baka på nivåer som senast syntes i samband med Donald Trumps tullutspel förra året. Blickar man ännu längre tillbaka blir signalen ännu tydligare: den 30-åriga räntan har inte varit så här hög sedan 2007 – alltså i förspelet till finanskrisen.

Utvecklingen börjar bli ”obehaglig”, säger SEB:s chefsekonom Jens Magnusson.

– Det här är en sak som man har hållit ögonen på. Jag tror inte att Vita husets smärtgräns går vid 4,5 procent, men börjar man återigen närma sig 5 procent så är det ett tungt vägledande skäl till att försöka avsluta kriget.

Han betonar att amerikansk ekonomi hittills har visat stor motståndskraft med fortsatt god tillväxt, men att USA:s budgetunderskott – som gör landet räntekänsligt – är en svag punkt för den amerikanska ekonomin.

– USA lägger redan en massa pengar på att dra runt den stora statsskulden och då är det klart att varje tiondel i ränta gör väldigt mycket, säger Jens Magnusson.

Ett stillastående Hormuzsund och förhöjda oljepriser har även börjat synas i siffrorna, där nya moln tornat upp sig på den amerikanska makrohimlen.

Den 12 maj kom inflationssiffran för april: 3,8 procent i årstakt i USA. Det var den högsta nivån på tre år, snäppet högre än väntat och en bra bit över Feds inflationsmål på 2 procent. 

Dagen därpå kom nästa prissmäll.

Producentpriserna (PPI) steg 6 procent i årstakt. Även det är klart över prognosen på 4,9 procent, enligt Trading Economics. Det är den högsta nivån sedan december 2022 – och eftersom PPI ofta ses som en tidig temperaturmätare på inflationen så har det fått de långa räntorna att stiga ytterligare.

Dessutom har Pentagon i dagarna efterfrågat en rekordstor summa på 1 500 miljarder dollar till det amerikanska försvaret.

– Att lägga det ovanpå redan stora budgetunderskott och en stor statsskuld kan också bidra till att räntorna går upp ytterligare lite grann. Ju större budgetunderskottet blir och ju mer man tvivlar på om detta kommer att lösas på något klokt och smidigt sätt, desto mer vill man ha betalt för att låna ut pengar och desto högre blir räntorna, säger Jens Magnusson.

Börsrekorden förbryllar

Ihållande höga marknadsräntor med lång löptid är något som flera bedömare tror kan komma att påverka det amerikanska mellanårsvalet som går av stapeln den 3 november.

Bland annat har amerikanska bolånekostnader ökat i takt med marknadsräntorna, eftersom de flesta amerikanska bolånetagarna binder räntan på 30 år – till skillnad från svenska konsumenter där majoriteten av hushållen har rörlig ränta. Dessutom har bensinpriserna stigit med 50 procent sedan krigsutbrottet till ett nationellt genomsnitt på 4,5 dollar per gallon (motsvarande 3,8 liter). 

SEB:s chefsekonom Jens Magnusson beskriver ett läge där de höga energipriserna, liksom räntemarknaden, kan skapa huvudbry för Donald Trump.

– Det är besvärligt. Löftet till amerikanska folket var att priset per gallon skulle gå ner under 2 dollar, säger han.

Samtidigt betonar Jens Magnusson att det finns en marknad som Donald Trump inte behöver ligga sömnlös över – nämligen aktiemarknaden.

För medan räntemarknaden protesterar har samtliga Wall Street-index fortsatt att slå nya rekord på löpande band. 

Det har förbryllat flera experter.

– Det är två jättekrafter, tech går urstarkt med nya rekordnivåer på löpande band samtidigt som inflationen ökar. PPI-datan här skapar oro för inflationen och trycker upp räntorna vilket kan avskräcka börshumöret, sade EFN:s ankare Gabriel Mellqvist i en av EFN:s morgonsändningar.

Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank, lyfter fram att den amerikanska ekonomin har blivit alltmer sammanflätad med techjättarnas.

– Man ska komma ihåg att USA:s ekonomi än så länge har fortsatt att takta på och drivs av AI-investeringarna. Arbetsmarknaden har sett okej ut så det har gått förvånansvärt bra, men när räntorna stiger så får det en åtstramande effekt på ekonomin oaktat vad Fed gör.

Jan Törnstrand, förvaltare på fondbolaget Norron, beskriver en ny verklighet där räntemarknaden och aktiemarknaden lever parallella liv.

– Räntemarknaden tittar inte så mycket på aktiemarknaden just nu, utan fokuserar på inflationen och centralbanker, säger han.

Han säger att han har lite magont över de skilda världarna.

– Jag får inte ihop spelet med att sentimentet på aktiemarknaden och bland risktillgångar är så otroligt positivt. Visst, det kom starka amerikanska rapporter, men någonstans måste det gå en kniv här emellan, för om räntorna fortsätter upp på det här sättet så kommer inte aktiemarknaden hålla, säger han.

Johnny Torssell, teknisk analytiker på DNB Carnegie Private Banking, säger att man gör bäst i att följa sentimentet – och undvika att trycka på säljknappen.

– Vi är inne i en fas där börsen negligerar negativa nyheter och viktar upp det som är positivt. Det är därför jag fortsätter att vara positiv till börsen. USA är överälskat, överköpt och övervärderat, men jag fortsätter att vara positiv för att sentimentet är positivt.

– Elefanterna fortsätter att köpa och det finns inga indikationer på att de amerikanska jättarna håller på att kliva ur marknaden nu. Det är psykologiskt och fomodrivet, säger han.

Fomo står för ”fear of missing out” – eller rädsla för att missa något på svenska. 

Maria Qundos, förvaltare på Skandia, varnade i slutet på mars när 10-åringen låg på 4,4 procent för att räntorna närmade sig nivåer som Vita huset får svårt att ignorera.

– Om vi går tillbaka till förra året när Donald Trump kom med sitt tullkaos så pausade han tullarna när den amerikanska 10-åringen rörde sig närmare 4,5 procent, sade hon i EFN:s Börslunch.

Och visst har räntemarknaden på nytt höjt rösten.

– Han (Donald Trump reds. anm.) är väldigt oroad för ränteuppgången i USA och har vunnit valet på att lova låga levnadskostnader. Stigande räntor, oljepris och kanske ökad inflation är inte något han vill se. Jag tror att det är räntemarknaden som håller honom i schack. Det brukar vara så, sade Maria Qundos.

Frågan som återstår är därför om det på nytt kan bli obligationsmarknaden, aktiemarknadens mer tystlåtna och stundtals förbisedda lillebror, som kan få den amerikanske presidenten att backa.