Två strama sänkningar – allt fokus på räntebanan
En väntad sänkning från ett något hökaktigare Riksbanken i skuggan av en sänkt räntebana från andra sidan Atlanten. Det kan sammanfatta dagens räntebesked i en händelserik makrovecka.
Två väntade 25-punkterssänkningar. En från Fed och en från Riksbanken.
Sänkningen från Fed var så ”hökaktig som en sänkning kan vara”. Men det var ju inte sänkningen, utan Feds ändring av räntebanan som kom som en chock för börsen. Ändringen innebar att räntebanan flyttades från 50 punkters till 25 punkters sänkning nästa år.
Förutom att börsen sjönk 3 procent steg dollarn steg till tvåårshögsta och tioårsräntan tog sig över 4,5 procent.
Märkligt med en så kraftig reaktion kan man tycka, eftersom det varit befarat att högre inflationssiffror än väntat var ett av de största hoten mot börsen och något det talats om mycket sedan USA-valet inte minst. Å andra sidan fanns fallhöjden där.
Jakten på den neutrala räntan
Feds styrränta lär enligt den amerikanska centralbanken inte komma ned till en neutral nivå, alltså en nivå som varken eldar på eller kyler av ekonomin, under översiktlig tid. Det betyder i Feds fall efter 2027, eftersom prognosbanan sträcker sig dit. Man höjde också synen på vad som är en neutral nivå med tio punkter.
Det gäller att komma ihåg att anledningen att Fed tror att det blir färre räntesänkningar är för att USA:s ekonomi går så bra och att man skruvar upp förväntningarna på tillväxten, även om risken för att inflationen tar fart igen såklart är lite läskig.
Och Riksbankens räntebesked då? Det var inte helt olikt Fed, faktiskt. Det blev en 25-punkterssänkning ned till 2,5 procent, men även den en hökaktig sådan. Själva sänkningen var i stort sett gjutet i sten. Till skillnad från USA så behövs den svenska ekonomin eldas på.
Också här i Sverige var det räntebanan för 2025 och när vi ska nå den så kallade räntebotten, en neutral ränta, som var i fokus. Det tror Riksbanken sker vid 2,25 procent.
Den väntade sänkningen omgavs av ett mer åtstramande besked om nästa års räntesänkningar. Således är sannolikheten för en januarisänkning mindre. Kronan stärktes något. Riksbanken tror alltså att det blir en sänkning till kommande halvår. Den ser ”vissa tecken” på att återhämtning. Riksbanken behöver invänta vilka effekter de snabba räntesänkningarna får.
Det får man väl tycka låter förnuftigt. Inte minst då gårdagens brittiska inflationssiffra gav en påminnelse om att inflationen på sina håll har tagit ett fastare grepp än man hoppats på. Idag väntas Bank of England lämna räntan oförändrad på 4,75 procent, Norges bank lämnade i skrivande stund räntan på 4,5 procent.
Inflationsspöket gömmer sig i kulisserna
Inflationsspöket, som jag skrev om vid Riksbankens förra räntebesked, verkar i alla fall ur ett globalt perspektiv än närmare nu. De närmaste månaderna får vi se hur finanspolitik i USA, konjunktur i Europa och stimulanser i Kina spelar ut.
Och om någon tyckte att Riksbankens sänkning hamnade i skymundan av Fed; igår röstades en ny riksbankslag igenom i riksdagen. Det var visserligen väntat, men gick nästan obemärkt förbi. Den kommer att öka möjligheten för den att finansiera sig själv, en högaktuell fråga eftersom Riksbanken gjorde så stora förluster under pandemiåren.
