Varför har bara tre kvinnor fått ekonomipriset?

Sedan det första priset delades ut 1969 har endast tre kvinnor belönats med världens mest prestigefyllda ekonomipris. Första gången dröjde 40 år: 2009 fick Elinor Ostrom priset tillsammans med Oliver E Williamson. Tio år senare kom den andra kvinnan, Esther Duflo, som delade priset med Abhijit Banerjee och Michael Kremer. Därefter har det gått fortare.

"Många med mig beundrar hennes bredd"

År 2023 fick Claudia Goldin ta emot ekonomipriset för sin djuplodande forskning om kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och förklaringar till bland annat lönegapet mellan män och kvinnor. Hon är den första kvinnan någonsin att få priset som ensam mottagare.

Claudia Goldins pris var även det första som Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet, var med att utse i egenskap av ny ledamot i priskommittén.

– Hon är en förebild och en föregångare på många sätt. Många med mig beundrar hennes bredd. Hon är en teoretiskt knivskarp nationalekonom, men även en historiker som är otroligt driven och skicklig i arkivforskning, säger Kerstin Enflo.

Registrerades som "fruar"

När Claudia Goldin började forska på 1980-talet var kvinnors långa historia av förvärvsarbete osynliggjort. Det syntes inte i de datakällor som forskarna vanligtvis använde, till exempel folkräkningar, där kvinnor ofta registrerades enbart som ”fruar” och inte med egna yrken.

– Det var länge en accepterad utgångspunkt inom historisk forskning att främst studera män på arbetsmarknaden, eftersom den allmänna uppfattningen var att det bara var dem som forskningen kunde veta något om, berättar Kerstin Enflo.

Claudia Goldins tvärvetenskapliga grepp har bland annat visat att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden och att utvecklingen inte varit linjär. Snarare en U-kurva med den lägsta nivån en bit in i industrialiseringen.

P-pillret – avgörande för kvinnliga pristagare

Från 1970-talet ökade kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Samtidigt stagnerade lönegapet mellan kvinnor och män. Claudia Goldins forskning visade då, återigen, att det inte handlar om enkla linjära samband. Utvecklingen är mer komplex och hänger samman med utbildningsval som i sin tur påverkas av förväntningar om framtiden: unga kvinnor planerade sitt yrkesliv utifrån hur deras mödrar hade haft det. Nationalekonomer kallar det för kohorteffekt, eller generationseffekt, förklarar Kerstin Enflo.

Claudia Goldins forskning kan också användas för att förklara varför det tagit tid innan kvinnor fått ekonomipriset.

– En av hennes viktigare studier handlar om p-pillret. Den visar att när kvinnor kunde börja planera sin fertilitet vågade de också skriva in sig på längre utbildningar och planera för längre karriärer. Och det sker först på 1970-talet, säger Kerstin Enflo.

Skulle inte ha belysts av en man

Claudia Goldin, född 1946, är själv ett exempel på fenomenet hon forskar om.

– Hon har gett oss ovärderlig kunskap om kvinnors roll på arbetsmarknaden och sannolikt skulle dessa frågor inte ha belysts på samma sätt av en man, säger Therese Nilsson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Även om hon forskat på andra områden har de kvinnliga pristagarnas arbeten och möten med dem inspirerat Therese Nilsson.

Esther Duflo är verksam inom utvecklingsekonomi. Tillsammans med sina forskarkollegor introducerade hon användningen av randomiserade, kontrollerade experiment – en metod som annars är vanligare i naturvetenskapen – för att undersöka vad som faktiskt fungerar i arbetet mot fattigdom.

Elinor Ostrom, som i grunden är statsvetare, har med sin forskning utmanat föreställningen om ”allmänningens tragedi”, den nationalekonomiska tes som menar att allas ansvar blir ingens ansvar. Therese Nilsson träffade henne på en konferens 2009, bara några veckor innan hon blev den första kvinnan någonsin att få ekonomipriset.

– Då hade jag gissat på henne i vår interna omröstning på institutionen. Det var nog mer inspirerat av att jag så nyligen hade träffat henne, än att jag var så inläst på hennes forskning. Men visst gjorde hon ett otroligt intryck på mig som ung forskare.

Generationseffekten slår igenom

Kvinnorna som gått före och sprängt glastak har haft stor betydelse för sina yngre kollegor. Så var det även för Claudia Goldin, som har berättat om ett specifikt ögonblick då hon mötte en äldre kvinnlig professor i universitetskorridoren – ett möte som hade betydelse för att hon själv skulle se forskning som ett möjligt yrkesval.

Kerstin Enflo återgav händelsen i sitt tal i samband med prisceremonin den 10 december 2023.

Trenden pekar nu mot att fler kvinnor kan väntas bland pristagarna de kommande åren. Det är helt enkelt generationseffekten som slår igenom.

– Claudia Goldins forskning pekar på att det här är en trend som kan fortsätta, säger Kerstin Enflo.

Hon understryker dock att det är hennes tolkning av Claudia Goldins forskning – inte någon information från diskussionerna i priskommittén.

Det råder strängt yppandeförbud kring både nomineringar och diskussioner om prisprocessen. Däremot är det priskommitténs uttalade ambition att medverka till att kvinnors stora framsteg i utbildning och arbetsliv också ska synas i prisutdelningen.

– Det finns en uttalad policy från Vetenskapsakademien att öka andelen kvinnor som får inbjudningar att nominera pristagare, och det arbetas aktivt med den frågan, säger Kerstin Enflo.