Boomen fortsätter – vem vinner kampen om löparna?

Skottet går 19 prick. Fältet är trångt, bara att ta sig fram till startlinjen tar en halv minut. Efter 100 meter och en skarp sväng till höger höjer sig Slottsruinen på sin brant mitt i blickfältet – den är svindlande vacker i sidoljus – och de bästa gör sitt ryck. I höjd med Strand Hotell nere vid hamnen hittar vi andra vår rytm. Sommargäster hejar på i kurvorna och senare i större skaror utmed Storgatan, det ger helt klart extra adrenalin men man bör vara noga med att inte springa för fort för tidigt. Många tar slut redan uppe vid Blå rör, med drygt halva distansen kvar.

Victorialoppet, som anordnas i samband med kronprinsessans födelsedagsfirande i Borgholm, är Ölands största löptävling, samt numera en av cirka 40 i Sverige bara i juli. I augusti följer ännu fler, däribland Blodomloppet i flera större städer och Midnattsloppet i Stockholm (förra helgen). I september väntar Tjejmilen, Lidingöloppet och maratontävlingen nere i Berlin.

Liksom Victorialoppet väntas nästan alla i år slå deltagarrekord. Stockholm Marathon gjorde det redan i maj, och under Broloppet över Öresund i juni uppstod kö till målgången. Drygt 40 000 deltog.

Thedeén gör milen på 44 minuter

Intresset för att springa lopp speglar en bredare motionsrevolution. Nästan 30 procent av svenskarna löptränar minst en gång i veckan, enligt Löparbarometern, en undersökning av Yougov på uppdrag av skokedjan Löplabbet från i våras. Senast mätningen gjordes 2018 var siffran 19 procent. Statsministern är en entusiast, liksom Lindex vd Susanne Ehnbåge. Riksbankschefen Erik Thedéen springer maraton i New York och sägs klara milen på 44 minuter. För att nämna några.

Fenomenet omfattar hela västvärlden, samt i stigande grad Indien och Kina. Vad har hänt? Pandemin pekas ofta ut som en central förklaring, men det stora genombrottet skedde i själva verket först 2023 säger chefen för London Marathon, Hugh Brasher, till The Guardian (den 27 maj). Ökad hälsomedvetenhet har också bidragit. Ungdomarna dricker mindre än förr och vet att träning frigör endorfiner. Äldre som redan har vanan inne fortsätter längre upp i åldrarna.

"Runfluencers"

Men störst inverkan har utan tvivel sociala medier. ”Runfluencers” på Instagram och Tiktok inspirerar hundratusentals. Vardagsmotionärer delar rundor och resultat på den populära appen Strava, ibland även Säpoagenter som springer i lönndom med kungen.

Det digitala umgänget har också lett till bildandet av särskilda ”run clubs”, där främlingar ses på stan och springer i grupp.

– Det är ett sätt att dela ett intresse som annars lätt blir ganska ensamt, säger 27-åriga Becca Callton, som grundade löparklubben Runners High på Instagram förra våren. Den springer i Stockholm på tisdagar och blev tidigt kontaktad av uppmärksamma företag som dryckestillverkaren Vitamin Well och New Balance, som då och då hakar på för att visa upp nya skor. Ibland deltar över 100 personer, mest tjejer. Många av dem tränar inför lopp.

Även den trenden är tydligt internationell. Den moderna löparboomen är en folkrörelse, men framför allt en kvinnorörelse.

– Det är de yngre tjejerna som driver efterfrågan på startplatser till de stora tävlingarna, säger Mats Hedenström, chef för Marathongruppen som organiserar Stockholm Marathon.

Och efterfrågan är som sagt skyhög. Loppet i Berlin slog världsrekord i antalet deltagare förra september, New York gjorde det igen i november, därefter London i april (57 000 sprang). Till London Marathon 2026 har redan över en miljon människor anmält intresse, historiskt rekord det med. För första gången är hälften kvinnor.

Startplats från 50 000 kronor

Maratonlöpning har därmed blivit big business. Det har lett till intressanta företagsekonomiska avvägningar och tydligare spänningar med loppens ofta ideella driftsform. Ta Stockholm Marathon, numera helt klart en internationell angelägenhet (ungefär hälften av deltagarna kommer utomlands ifrån) och sedan några år tillbaka sponsrat av Adidas.

– Det är klart att vi är betydligt mer kommersiellt orienterade i dag än för 10–20 år sedan, säger Mats Hedenström på Marathongruppen, som ägs av idrottsföreningarna Spårvägens IF och Hässelby SK, dit överskotten, som inte redovisas offentligt, går.

– Samtidigt är det viktigt med balans. Hade vi kunnat sälja fler platser än årets 24 000? Ur ett strikt företagsekonomiskt perspektiv, absolut. Risken är dock att man växer för fort, att logistiken brister och att varumärket tar skada. Men visst skulle man i teorin kunna titta på andra prisnivåer för att jämna ut utbud och efterfrågan om startplatserna fortsätter att ta slut flera månader i förväg.

Att springa Stockholm Marathon kostar i dag omkring en tusenlapp. I New York får en utlänning numera betala närmare 400 dollar, mer än dubbelt så mycket som på 00-talet, kontrollerat för inflation. Om hen kvalificerar sig via tävlingens officiella lotterisystem, vill säga. Sannolikheten för det är ungefär 4 procent.

Den som vill springa ändå kan antingen pynta upp motsvarande 50 000 kronor eller mer för en välgörenhetsbiljett eller kvalificera sig på resultat, som proffsen.

Till loppet i London (som till skillnad från i New York arrangeras av en kommersiell aktör, och man gjorde i år rekordresultat) går det numera att få startplats genom särskilda resepaket, från ungefär 50 000 kronor och uppåt. De vanliga startplatserna lottas ut precis som i New York, men är ännu svårare att få tag på. Omkring 98 procent av dem som anmäler intresse blir utan.

Svarta marknaden

Den stora obalansen mellan utbud och efterfrågan – den är i grunden strukturell, gatorna i världens största städer kan inte stängas ner hur länge som helst – har lett till typiska ”marknadsmisslyckanden”, mest uppkomsten av svarta marknader. Vidareförsäljning av startplatser är i de stora loppen strängt förbjudet, men sker ändå och är mycket svårt att beivra.

I New York såldes startplatser redan på 00-talet för över 700 dollar på de stora nätforumen. I dag är efterfrågan betydligt högre och de digitala marknadsplatserna fler, varför prisnivåerna är svårare att utröna och försäljningen ännu tuffare att stävja. De som springer under falskt namn är troligen rätt många.

Stockholm Marathon har inte de problemen, säger Mats Hedenström. Efterfrågetrycket är inte lika högt och startplatser går fortfarande att överlåta – men i framtiden, vem vet? Om det kraftigt ökade intresset för att springa, lunka, jogga och sprinta är en effekt av större strukturella skiften tyder mycket på att det också är bestående.

– Trenden är så bred och djup den här gången så jag tror det håller i sig, säger Mats Hedenström.

– Det är inte en fluga, säger Becca Callton.

På Öland spurtar undertecknad sista sträckan genom ekskogen mot Solliden och slutar på plats 392 av 667 i herrklassen, men slår åtminstone personbästa. Mycket av förklaringen sitter i skorna.

LÄS MER:
Craft växer snabbt: "Eliten visar vägen för massan"
Tre aktier som springer ifrån konkurrenterna