Börsen darrar – nu kommer siffran som kan ändra allt

Den försenade jobbrapporten landar i ett läge där flera svaghetstecken redan börjat synas under ytan. I helgen gick EFN igenom åtta tydliga tecken som pekar på att USA:s ekonomi knakar i det tysta – från stigande kreditstress till en allt mer försiktig konsument.

Avsaknaden av ny statistik under den federala nedstängningen har samtidigt försatt marknaden i ett läge där kvalificerade gissningar blivit en nödvändighet.

Och osäkerheten lär dröja sig kvar. Under onsdagen meddelade statistikmyndigheten BLS att jobbrapporten för november skjuts upp till den 16 december, och att oktober månads arbetslöshetssiffra inte kommer att publiceras alls. JOLTS-statistiken för september ställs också in. Det innebär att Fed går in i sitt räntemöte den 10 december utan den arbetsmarknadsdata som normalt vägleder besluten – något som redan satt avtryck i både räntor och börser.

Andrew Hollenhorst beskriver läget som skört.

– Marknaderna kommer att vara väldigt känsliga för den data som kommer in nu, eftersom vi har gått över en månad utan data som berättar vad som händer i ekonomin. Vi har haft viss begränsad data som har hjälpt till att försäkra oss om att inget alltför betydande i form av en försämring har skett i ekonomin, att ekonomin fortsatt att växa. Men vi vet inte hur stark eller hur svag den tillväxten har varit, vi vet särskilt inte hur stark eller hur svag arbetsmarknaden har varit.

Just därför blev torsdagens NFP-rapport – nonfarm payrolls (antalet nya jobb utanför den amerikanska jordbrukssektorn) – extra laddad. Jobbsiffrorna var redan före nedstängningen ett av de största frågetecknen i ekonomin: nyanställningstakten hade fallit till runt 30 000 jobb i månaden – en nivå som Hollenhorst beskriver som ”ganska svag”.

– Det är verkligen jobben som är i fokus just nu. Det var något av en gåta inför nedstängningen, och vi vill veta om takten ligger kvar, om den har bromsat in ytterligare eller om den faktiskt har tagit fart, säger han.

En balansgång mellan två helt olika förklaringsmodeller

Osäkerheten gör att jobbrapporten blir extra känslig – och Hollenhorst beskriver siffrorna som avgörande för att bilda sig en uppfattning om vart ekonomin är på väg.

Han ser utvecklingen som en balansgång mellan två helt olika förklaringsmodeller.

Den ena är att den svaga jobbtillväxten före nedstängningen var en tillfällig effekt av tulloro och företag som pausade nyanställningar – den andra att det är ett tecken på en mer cyklisk avmattning på arbetsmarknaden.

– Den mer positiva berättelsen är att nyanställningarna kan ta fart när osäkerheten lättar. Den mindre positiva är att vi helt enkelt befinner oss i en period av strukturellt svagare jobbtillväxt, säger han.

Hollenhorst menar att just jobbdatan är central därför att Fed nu befinner sig i ett ovanligt besvärligt läge. Inflationen ligger fortfarande över målet – samtidigt som risken för en försvagning på arbetsmarknaden ökar.

– Det är en riktigt svår situation för Fed… att inflationen ligger över målet samtidigt som det finns nedsiderisk för sysselsättningen, säger han.

Jobbdatan blir avgörande

På senaste FOMC-mötet syntes splittringen tydligt: vissa ledamöter ville inte sänka alls, andra ville sänka med 50 punkter.

Och enligt Hollenhorst avgör just jobbdatan vilken falang som får rätt.

För om arbetsmarknaden fortsätter att tappa fart blir det också ett tydligt argument för den grupp som vill se snabbare och större räntesänkningar.

– Om vi ser svaghet på jobbsidan är det ett skäl att sänka räntan ytterligare, eftersom det är evidens för att räntorna fortfarande ligger på en restriktiv nivå, säger han.

Samtidigt ser han inga tydliga tecken på att inflationsförväntningarna håller på att släppa – något som annars hade gjort Fed mer tveksam att fortsätta lätta.

– Marknadsbaserade mått och de flesta enkätmått har legat stabilt och i linje med målet, vilket kan ge Fed viss trygghet att sänka även om inflationen fortfarande ligger över målet, säger han.

”Arbetslösheten kommer inte skjuta i höjden men ticka uppåt”

Och när han blickar framåt är bilden tydlig: USA är inte på väg in i recession – men ekonomin är på väg att tappa fart.

– Konsumtionen, som är 70 procent av BNP, saktade in lite 2025 och vi tror att den saktar in lite mer 2026. Arbetslösheten kommer inte skjuta i höjden men ticka uppåt, säger Hollenhorst.

Han räknar med en inflation som inte fullt nått 2 procent men är på väg åt rätt håll – en kombination som skulle ge Fed utrymme för fler räntesänkningar nästa år.

– Jag tar den inbromsning vi har sett på arbetsmarknaden på stort allvar. Om jobbtillväxten har saktat in uthålligt – och jag tycker att den har det – innebär det också en uthållig inbromsning i inkomsttillväxten. Och om inkomsterna växer långsammare måste också konsumtionen växa långsammare, säger han.

Här kan ekonomin överraska positivt

Trots den försiktiga tonen ser Hollenhorst också faktorer som kan överraska på uppsidan – och snabbt förändra marknadssentimentet.

– Medvinden från AI-investeringar är en faktor. De investeringarna är tänkta att öka nästa år om man tar företagens investeringsplaner på allvar, säger han.

Han lyfter också att delar av företagssektorn kan ha hållits tillbaka av tulloron.

– Kanske sköt de upp investeringar, kanske sköt de upp anställningar, och när den osäkerheten lättar kan det bli en positiv överraskning.

Hollenhorst pekar dessutom på finanspolitiken som en möjlig källa till stöd nästa år. I början av 2026 träder One Big Beautiful Bill Act i kraft fullt ut, med nya skattebefrielser för dricks och lättnader på övertids- och bonusinkomster.

– När hushållen får tillbaka de pengarna i början av 2026 kan det ge ett litet lyft i inkomsterna och stödja konsumtionen, säger han.