Kapitalklyftan som vidgas när lönegapet sluter sig

En persons kapital – alltså tillgångar minus skulder – är en viktig del av det ekonomiska välståndet. Till skillnad från inkomsterna, som är ett flöde som betalar hyran och sätter mat på bordet, utgör kapitalet en buffert att använda i svåra tider och vid oväntade utgifter. Det är också den pott som kan investeras för avkastning och höja en människas levnadsstandard och livskvalitet. I praktiken påverkar kapitalet var och hur en person kan bo, göra på sin fritid, och i förlängningen i vilka skolor och miljöer en människa lever sitt liv.

– Sparande är ett sätt att ha ekonomisk autonomi. Möjlighet att köpa hus, studera, resa eller göra sådant som gör dig lycklig, säger Emma Heikensten, doktor i nationalekonomi och forskningsledare på jämställdhetsorganisationen Ownershift.

Kapital är dessutom inte bara medel för att leva sitt eget liv, utan påverkar makt och inflytande i samhället. Stora förmögenheter innebär inflytande – i de bolag man äger, i samhällsdebatten och i förlängningen även politiskt och kulturellt.

– Ägandet är till syvende och sist den ultimata makten. Både ur ett samhällsperspektiv och över det egna livet, säger Emma Heikensten.

Hur mycket kvinnor äger

Ett grundläggande problem för förståelsen av klyftan mellan mäns och kvinnors ägande är att Sverige saknar ett register över befolkningens förmögenheter. Det försvårar för nationalekonomer som vill förstå olika aspekter av ägandet och hur det är fördelat på befolkningen.

Strängt taget vet vi inte hur stora förmögenheter människor i Sverige har och hur de är fördelade, men genom att studera kapitalavkastning går det ändå att få en uppfattning om de underliggande tillgångarna. Det berättar Jesper Roine, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, som medverkat i antologin Därför blir män rikare än kvinnor, från Fredrika Bremer-förbundet.

– Det som speglas i avkastningen på olika kapitalformer visar grovt att kvinnor äger knappt hälften av vad män äger, säger Jesper Roine.

Skillnaderna varierar mellan tillgångsslag. Vinster från privata bostäder är relativt jämnt fördelade mellan kvinnor och män, enligt Jesper Roine:

– Typ husägande och sådant är relativt jämnt. Män har lite mer, kvinnor ligger runt 90 procent av männens nivå, säger han och fortsätter:

– När det gäller inkomster från värdepapper är skillnaderna betydligt större. Där är kvinnors andel knappt hälften. Det gäller både aktieutdelningar och finansiella kapitalvinster.

Lönen utgör den största ekonomiska skillnaden mellan könen. Men i takt med att löneskillnaderna minskar har kapitalinkomsterna blivit allt viktigare för att förklara den ekonomiska skillnaden mellan män och kvinnor.

– Över tid har betydelsen av kapitalinkomstskillnaderna ökat. Det beror inte främst på att mäns andel har stigit, utan på att kapitalinkomster som helhet har blivit viktigare. Och kapitalinkomsterna är betydligt mer ojämnt fördelade än arbetsinkomsterna, säger Jesper Roine.

Män gillar aktier, kvinnor fonder

Sparande på börsen har blivit en allt viktigare del av hushållens ekonomi. Enligt Euroclears aktieägarrapport äger 1,4 miljoner svenska män aktier, jämfört med 940 000 kvinnor. Av det totala aktievärdet äger männen som grupp 67,5 procent och kvinnorna 32,5 procent.

Kvinnor föredrar fonder framför aktier och sparar oftare regelbundet varje månad. Samtidigt har kvinnor i genomsnitt högre avkastning på sina portföljer än män, som i större utsträckning försöker tajma marknaden – utan vidare framgång, enligt Finansinspektionen.

– De kvinnor som aktiesparar har något högre avkastning än männen. Män tenderar att ha större tilltro till sin egen förmåga. De är ganska kaxiga och tror att de kan tajma börsens upp- och nedgångar, säger Erik Bengtsson, docent i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

Att kvinnor har bättre procentuell avkastning suddas ut av att männen har betydligt mer pengar placerade på börsen. Tillgångsvärden har ökat kraftigt de senaste decennierna och skapat stora förmögenheter för dem som varit med på resan. Högre löner har gett män större möjligheter att investera.

– Ju mer kapital som finns från början, desto mer växer det över tid. Det gäller särskilt personer som i dag är i 70-årsåldern och som har gynnats av både bostads- och kapitalmarknadens uppgång. Den som stod utanför från början har haft betydligt svårare att kliva in, säger Erik Bengtsson.

Emma Heikensten håller med.

– Den som saknade förutsättningar att investera har missat en del av den börsutveckling som skett under de senaste årtiondena.

Samtidigt bedömer hon att skillnader i risktagande är en överskattad förklaring.

– Studier har visat vissa effekter, men de är mycket små i relation till andra faktorer bakom skillnader i ägande, säger Emma Heikensten.

Skillnaden koncentreras på toppen

Män som grupp äger betydligt mer än kvinnor, men skillnaden är inte jämnt fördelad över befolkningen. Enligt Finansinspektionens rapport Svenskarnas sparande 2025 är tillgångar under en miljon kronor i stort sett jämnt fördelade. Klyftan uppstår först vid högre förmögenhetsnivåer.

Förklaringen är att kapitalet i samhället är starkt koncentrerat. 10 procent av Sveriges rikaste får 90 procent av landets samlade kapitalinkomster och drygt hälften tillfaller den mest förmögna procentenheten, berättar Anne Boschini, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

– Stora delar av befolkningen har mycket små finansiella tillgångar bortsett från bostaden. Så vad gäller gapet i finansiella tillgångar är det en fråga som berör ett fåtal – men det handlar om mycket stora belopp, säger hon och fortsätter:

– Det är inte avgörande för hela fördelningen mellan alla kvinnor och män. Alla har inte kapitalinkomster. Men i toppskiktet, bland dem med högst inkomster eller störst förmögenhet, finns fortfarande ett gap. Och det verkar inte ha minskat – snarare tvärtom.

Att toppen domineras av män beror på att fler män innehar de mest välbetalda toppositionerna i näringslivet. Höga löner, vid sidan av arv, utgör grunden för att kunna investera och nå en hög kapitalavkastning.

– Det är fortfarande svårare för kvinnor att nå de yttersta toppositionerna i näringslivet – de som är mest välbetalda och på sikt ger de högsta kapitalinkomsterna. Det är ju bara att titta på hur många kvinnor som har maktpositioner i börsbolagens styrelser – det har inte hänt så mycket, säger Anne Boschini.

Äger färre småbolag

Men skillnaden syns inte bara på börsen. Utdelningar från fåmansbolag har blivit en allt viktigare del av ekonomin. Sedan skattereformerna på 00-talet har det blivit mer fördelaktigt att ta ut utdelning i stället för lön – en möjlighet som män i betydligt större utsträckning har utnyttjat.

– Färre kvinnor är företagsägare och deras bolag omsätter mindre. Kvinnor startar också oftare företag i andra branscher än män. Det finns många kvinnliga företagare inom vård, hemtjänst och städning. Där uppstår sällan stor omsättning eller generösa utdelningar.

Jesper Roine håller med.

– Utdelningar från fåmansbolag – de så kallade 3:12-inkomsterna – är ännu skevare än kapitalägandet i övrigt. Kvinnors utdelningar uppgår till ungefär en femtedel av männens.

Vissa menar att utdelningarna från fåmansbolag bör betraktas som lön, eftersom de ofta härrör från arbetsinkomst men tas ut som kapitalinkomst på grund av lägre beskattning. Men gör man det så minskar den utjämning vi ser på arbetsinkomstsidan i motsvarande grad, menar Jesper Roine. Oavsett hur inkomsten klassificeras bidrar skillnader i utdelningar i fåmansbolag till att klyftan mellan män och kvinnor ökar.

– Förs resonemanget hela vägen måste dessa inkomster i så fall flyttas över till arbetsinkomsterna. Då skulle löneskillnaderna framstå som större än vad statistiken visar. Skillnaden mellan kvinnor och män dyker upp någonstans. När blir det jämställt?

Medan Jesper Roine och Anne Boschini ser en ökande klyfta mellan mäns och kvinnors kapitalinkomster bedömer Emma Heikenstens organisation Ownershift att det trots allt går i rätt riktning, om än mycket sakta. Enligt organisationen finns det inget som tyder på att kvinnor och män inom överskådlig tid kommer att äga lika stora delar av de totala tillgångarna i samhället – och därmed få lika delar av kapitalavkastningen.

För att förbättra förutsättningarna lyfter hon behovet av att stärka kvinnors möjligheter att nå välbetalda jobb genom nätverk och förebilder, samt se till att män och kvinnor delar mer lika på föräldraledighet och vabdagar. Därtill betonas vikten av att tidigt introducera flickor till finans- och privatekonomi, så att intresset för sparande väcks i ung ålder.

– Tidigt lärande är viktigt, och privatekonomi är något som skolan skulle kunna arbeta med i större utsträckning.