Katrine Kielos: Katrine Kielos: ECB vill rädda klimatet – men sitter kvar i Shell

”Jag tror att det är mycket svårt att hitta en bank i Europa som ärligt kan säga att den tycker att detta inte är relevant. Jag tror att den tiden är förbi”, sa Frank Elderson, ledamot av ECB direktion och vice ordförande i Europeiska centralbankens tillsynsnämnd, i en intervju med The Guardian i början av augusti.

Han syftade på bin, blommor, skogar och våtmarker.

Eller närmare bestämt kreditförlusterna som uppstår när dessa förstörs.

För Europa har brunnit i extremvärmen denna sommar. Detta var den varmaste juni som någonsin har uppmätts i Västeuropa. Och någon måste betala när 500 000 hektar skog går upp i lågor. Ratinginstitutet Morningstar DBRS uppskattar kostnaden för skogsbränderna denna sommar till mellan 10 och 15 miljarder euro bara i Frankrike.

För banksektorn ligger problemet dock inte i totalsumman. Utan i vem som bär den. Försäkringsbolagen betalar en bråkdel.

I Frankrike är skog sällan försäkrad.

Vad händer med resten av notan? Jo, den flyttar till skogsägaren som förlorade sina träd, till hotellet som stod tomt mitt i elden och till fabriken som inte fick sina leveranser på flera veckor. De flesta av dessa företag har lån. Och det är i det här ögonblicket som bränderna blir en fråga för Europeiska centralbanken. När många företag samtidigt får problem blir det en kreditrisk för bankerna och därmed i förlängningen ett potentiellt problem för den finansiella stabiliteten.

ECB kommer nu, i egenskap av tillsynsmyndighet för Europas största banker, att senare i år publicera en analys av hur förstörelsen av ekosystem just kan leda till kreditförluster i banksystemet. Vi får se vad den säger.

Samtidigt som skogen brinner torkar Europas stora vattenvägar ut. Alpernas glaciärer smälte ovanligt tidigt i år. Vattnet i kontinentens stora floder har därför inte fyllts på från bergen som vanligt. Det går knappt att navigera pråmar på övre Rhen just nu. När vattenståndet i kontinentens viktigaste transportled börjar uttryckas i centimeter är det allvar, inte minst för den redan svaga tyska tillväxten. Vid Kaub, Rhens känsligaste punkt, visade mätaren ett tag 21 centimeter.

(Det betyder inte att Rhen var 21 centimeter djup – siffran syftar på vattenståndet som var det lägsta sedan 1880.)

Även Donau är så grund att fartyg bara kan lastas till en bråkdel av sin normala kapacitet. Detta har fått fraktpriserna i Europa att rusa. Att frakta ett ton petroleumprodukter från Rotterdam till Karlsruhe kostade 45 euro i slutet av juni. I början av augusti kostade det 150 euro, enligt källor till Reuters. Det här är ju också ett problem som hamnar på ECB bord: inflationen.

Europa har dessutom inte bara problem orsakade av för lite vatten - utan även av för varmt vatten. Kärnkraftverk i Ungern och Rumänien har tvingats minska eller stoppa produktionen under sommaren. De har inte haft tillräckligt med kallt flodvatten för att kyla sina reaktorer. Precis när folk skruvar upp luftkonditioneringen måste man alltså stänga ned delar av den europeiska kärnkraften. Utbudet minskar samtidigt som efterfrågan toppar.

Inget av detta gör den europeiska energikrisen enklare.

Några som det dock går bra för är onekligen oljebolagen. Shell redovisade häromveckan sin bästa kvartalsvinst på fyra år. Förra gången bolaget tjänade så mycket var direkt efter Rysslands invasion av Ukraina. BP dubblade sin vinst.

Det är inte alltid man kan förstå Donald Trump, men när han häromdagen rasade mot de amerikanska oljebolagen ExxonMobils och Chevrons rekordvinster fanns det onekligen en logik. ”De tjänar för mycket pengar på att det finns en brist”, konstaterade den amerikanske presidenten. ”De borde ge tillbaka en del till allmänheten”, tyckte han.

Det är här ECB hamnar i en märklig sits. Centralbanken försöker bekämpa inflationen som de höga energipriserna bidrar till och oroar sig för klimatkrisens påverkan på det europeiska banksystemet. Samtidigt äger ECB fortfarande obligationer utgivna av oljebolag som Shell.

Under många år köpte ECB företagsobligationer som en del av penningpolitiken. Tanken var att pressa ned räntorna och göra det billigare för europeiska företag att låna och investera. När ECB köper en obligation stiger efterfrågan på den, priset går upp och räntan som företaget behöver betala pressas därmed ned. För Shell betyder det billigare finansiering.

Europeiska centralbanken försöker alltså just nu hantera de ekonomiska kostnaderna för klimatkrisen samtidigt som den genom sina gamla obligationsköp har bidragit till att sänka lånekostnaden för några av de företag som orsakar den.

Frank Elderson från ECB: har rätt. Tiden då Europas banker kunde betrakta bin, blommor, skogar och våtmarker som någon annans problem är förbi.

Frågan är bara om ECB själv har hängt med.