Läkemedelsjättarna tävlar om psykiatrins nästa genombrott

Ulf Brembergs laboratorium på Biomedicinskt centrum vid Uppsala universitet ser vid första anblick ut som vilket labb som helst. Men här värnar vita rockar och skyddsglasögon inte bara mot korskontaminering mellan människa och materia. Substanserna i Ulf Brembergs provrör är så potenta att de tillfälligt kan upplösa det mänskliga jaget.

– Föreställ dig att du upplever din egen död och sedan kommer tillbaka, säger läkemedelsforskaren och pekar på den kemiska formeln 5-MeO-DMT, skriven i tusch på glasrutan framför ett dragskåp.

– Den här kan ge en fullständig egoupplösning.

Ulf Bremberg och hans doktorand syntetiserar psykedeliska substanser. Ambitionen är att hitta nya kemiska föreningar som kan patenteras och användas för att utveckla läkemedel mot depression, PTSD, anorexi, alkoholism och en rad andra psykiska tillstånd.

Till skillnad från majoriteten av dagens psykiatriska läkemedel, som dämpar känslor, drar psykedeliska substanser upp känslor till ytan, förklarar Ulf Bremberg.

– Behandlingen är mer lik kirurgi: en intensiv operation som följs av läkning och psykoterapeutiskt stöd.

När jaget löses upp

De psykedeliska substanserna 5-MeO-DMT och psilocybin, det aktiva ämnet i så kallade magiska svampar, tillhör gruppen tryptaminer som förekommer naturligt i växter, djur och människor.

Tack vare den strukturella likheten mellan signalsubstansen serotonin och psykedeliska substanser kan vissa av ämnena binda till serotoninreceptorer i hjärnan. Därigenom påverkar de hjärnans aktivitet och medvetandet – och kan framkalla en känsla av att gränsen mellan jaget och världen smälter bort.

– Många tänker först: Vad har jag gjort? Mina barn kommer sakna mig. Sedan upphör de att existera, blir ett med allt och möter Gud eller vad de beskriver som ren kärlek, innan de återvänder till verkligheten, förklarar Ulf Bremberg.

Perspektivet att de hör samman med någonting större kan vara läkande för någon som har varit deprimerad i många år och kanske överväger att avsluta sitt liv.

Depressionens högsta pris

Enligt Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomis senaste uppskattning från 2022 uppgår samhällskostnaderna för depression till över 50 miljarder kronor om året. Merparten är indirekta kostnader som minskad produktivitet, sjukskrivningar och förtidspension. Karl Wennberg, ekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, påpekar att depression, liksom andra sjukdomar, påverkar bnp genom att produktiviteten minskar. Men, förklarar han, arbetslöshet och lågkonjunktur har samtidigt betydligt större effekter på ekonomin. Därför är det osäkert hur stort genomslag psykedeliska läkemedel kan få i den svenska vården, menar han.

– Jag tror absolut att sådana här typer av nya preparat kommer att nå marknaden. Forskningen har kommit ganska långt och det satsas mycket pengar. Men jag skulle bli förvånad om de får ett brett genomslag i Sverige.

När kostnadseffektiviteten hos ett nytt läkemedel bedöms vägs bland annat antalet räddade liv och vunna friska levnadsår in. Sådana beräkningar är centrala när staten tar ställning till om läkemedlet ska subventioneras. Karl Wennberg jämför den samhällsekonomiska effekten av depression med att svenskar utbildar sig senare än i många andra länder. I genomsnitt tar svenskar ut universitetsexamen vid 29 års ålder, jämfört med 22 år i många andra länder.

– Det påverkar antalet arbetsår mycket mer än de här sjukdomarna. Sju år gör stor skillnad. Det är få människor som är sjukskrivna i sju år.

Karl Wennberg efterlyser beräkningar av kostnaderna för förebyggande insatser mot depression. Först då går det att jämföra dem med de samhällsekonomiska effekter som framtida psykedeliska läkemedel skulle kunna ha.

Enligt WHO:s senaste uppskattning lever omkring 332 miljoner människor i världen med depression. Runt 30 procent av dem beräknas ha behandlingsresistent depression.

– De som upplevt fördelar i kliniska studier av psykedelika är patienter som bokstavligen har prövat allt annat som finns tillgängligt, säger Josh Hardman, brittisk journalist och grundare av sajten Psychedelic Alpha, där han publicerar information om de många företag som nu utvecklar psykedeliska läkemedel.

Jakten på nästa storsäljare

Det finns flera stora läkemedelsbolag med patent på mycket lönsamma psykiatriska läkemedel vars patentskydd är på väg att löpa ut.

– Ur ett affärsperspektiv behöver bolagen hitta nya intäktskällor när läkemedel förlorar sitt patentskydd och intäkterna minskar med kanske 1 miljard dollar eller mer om året. Jag tror att de, i vissa fall motvilligt, har börjat inse att psykedelika kan bli nästa innovativa våg inom psykiatrin.

Josh Hardmans kartläggning visar hur många läkemedelsbolag och psykedelikautvecklare som nu är aktiva och gör framsteg i de kliniska prövningarnas olika faser. Det är därför frestande att dra slutsatsen att den framtida marknaden för psykedeliska läkemedel kan växa kraftigt.

– År 2030 skulle marknaden för psykedelika kunna vara värd tiotals miljarder dollar, säger Edny Inui från det Chicagobaserade riskkapitalbolaget Palo Santo VC, som bland annat investerar i företag som utvecklar psykedeliska läkemedel.

Sektorn går på högvarv eftersom stora läkemedelsbolag nu ger sig in i kapplöpningen om att få preparaten godkända, förklarar Edny Inui.

– Det här fältet var Vilda Västern bara för några år sedan. Att ge sig in i det var lika med dödsstöten karriärmässigt. Men i dagsläget tror vi att psykedelika skulle kunna revolutionera neurovetenskapen.

I juli ingick det amerikanska läkemedelsbolaget Eli Lilly ett avtal om att köpa Atai Beckley i en gigantisk affär värd 2,8 miljarder dollar, med möjlighet till ytterligare 1 miljard dollar i tilläggsbetalningar kopplade till kliniska och regulatoriska milstolpar.

En central del av affären är bland annat Atai Beckleys nässprej mot behandlingsresistent depression och alkoholberoende, som bygger på 5-MeO-DMT. Resultaten från nässprejens fas 2-studie visar att en engångsdos minskade deltagarnas depressionssymtom redan efter två dagar. Hos många deltagare kvarstod effekten under de åtta veckor som studien pågick.

Andra bolag visar slående siffror. Definium Therapeutics, som utvecklar psykedeliska preparat mot ångest och depression, hade i slutet av augusti ett börsvärde på omkring 6 miljarder dollar. Aktien hade då stigit med runt 360 procent på ett år.

Vägen mot godkända psykedeliska läkemedel har också blivit betydligt enklare sedan Donald Trump i april utfärdade en presidentorder om att ”påskynda innovativa forskningsmodeller och lämpliga läkemedelsgodkännanden för att öka tillgången till psykedeliska substanser som skulle kunna rädda liv och vända krisen med allvarlig psykisk ohälsa i USA”.

Tre program för psykedeliska läkemedel har fått särskild prioritet i den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s granskningsprocess. Det kan förkorta handläggningen av en färdig läkemedelsansökan till omkring en eller två månader.

En tripp utan tripp

Frågan som forskare, psykiatriker och läkemedelsbolag nu vill få svar på är om de positiva resultaten kan uppnås även om trippen tas bort ur läkemedlet.

FDA har godkänt en fas 2-studie av Delix Therapeutics preparat Zalsupindole mot depression. Den förväntas finansieras av Johnson & Johnson, enligt uppgifter publicerade av Psychedelic Alpha. Zalsupindole är utformat för att aktivera serotoninreceptorerna utan att framkalla hallucinationer. Ett sådant preparat skulle kunna förändra spelplanen, eftersom patienten kan ta det i hemmet. Det skulle kräva mindre – och billigare – vårdinsatser än de som hittills varit nödvändiga i kliniska studier. Där måste deltagare övervakas, ibland i flera timmar medan de trippar.

– Om det går att utveckla läkemedel baserade på psykedeliska substanser utan en tripp, och om de hjälper patienter så är det jättebra, säger Marcus Stråth, en av två vd:ar på stiftelsen Norrsken Mind. Tillsammans med Vetenskapsrådet har stiftelsen finansierat den första svenska kliniska studien av psilocybin mot depression vid Karolinska institutet.

– Men inom forskningen är den psykedeliska upplevelsen ofta förknippad med en framgångsrik behandling. Det verkar som att psykologiska insikter kopplade till upplevelsen är en del av verkningsmekanismen.

I den svenska studien undersökte forskarna om psilocybin kan minska depressionssymtom. Resultaten, som publicerades tidigare i år, tyder på att psilocybin kan ge en snabb och relativt långvarig antidepressiv effekt. Samtidigt behövs mer forskning, bland annat för att klarlägga varför vissa deltagare drabbades av ångest och behövde stöd efter doseringen. Forskarna bakom studien påpekar dessutom att resultaten bör tolkas försiktigt. Hela 94 procent av deltagarna som fått psilocybin och 100 procent av dem som fått placebo kunde gissa – kanske inte helt förvånande – vilket preparat de hade fått. Samma problem har uppstått i många kliniska studier av psykedeliska substanser. Deltagarnas förmåga att gissa om de fått preparatet eller placebo, liksom förväntanseffekter, kan med andra ord ha påverkat resultaten.

Sverige söker nästa genombrott

Norrsken Mind finansierar nu en klinisk studie i Lund som ska mäta effekten av psilocybin hos 40 deltagare mellan 16 och 35 år med återfall i anorexia nervosa. Studien ska framför allt utvärdera säkerhet och tolerabilitet samt använda hjärnavbildning för att analysera neuroplasticiteten hos deltagarna. Preklinisk forskning tyder på att vissa psykedelika, såsom LSD och psilocybin, kan påverka hjärnans neuroplasticitet, alltså hjärnans förmåga att förändra och omorganisera sina nervcellskopplingar. I Lund är hypotesen att förändringar i hjärnans neurala aktivitet skulle kunna skapa tillfälliga möjlighetsfönster där terapeutiska erfarenheter och nya beteenden lättare kan etableras och bli varaktiga.

– Vi tycker studien är väldigt spännande eftersom den gäller en patientgrupp som verkligen är i behov av nya behandlingar, säger Marcus Stråth som ser hoppfullt på sektorns utveckling.

– Nu när storskaliga studier med positiva resultat genomförts tror de flesta bedömare att vi kommer ha ett godkänt psykedeliskt läkemedel i närtid.

Sverige går framåt inom forskningen om psykedelika, enligt Marcus Stråth. Samtidigt är han frustrerad över att det saknas politisk vilja att göra större satsningar.

– Om man tittar på investeringar i olika vårdformer och insatser i samhället så är psykisk ohälsa ett område där man kan få väldigt hög avkastning per investerad krona. Men vi agerar inte på det. Vi halkar efter i Sverige.

Om psilocybin godkänns i USA inom några månader skickar det, enligt Marcus Stråth, en signal till både patienter och läkare världen över: det här är ett läkemedel som bedöms vara både säkert och effektivt nog för att införas där.

– Det vore olyckligt om patienter i Sverige får vänta längre än nödvändigt på behandlingar som faktiskt kan hjälpa dem.