Lista: 2000-talets bästa svenska fackböcker
I Sikt #5 listas de 25 bästa svenska fackböckerna från 2000-talets första kvartssekel. Det är startpunkten för Sikts egen litteraturkanon: böcker som förändrat hur vi ser på världen, fördjupat vår förståelse av den – eller helt enkelt varit omöjliga att lägga ifrån sig.

Tiotusentals fackböcker av svenska författare har publicerats i Sverige under 2000-talets första kvartssekel. Ibland har de fått oss att se världen på nya sätt. Ibland bara hjälpt oss att förstå, eller lärt oss något. Ibland bjudit på lysande underhållning eller omvälvande upplevelser.
Vi har bläddrat, bollat och bråkat (nåja) – och till slut valt böckerna som vi tycker är bäst och viktigast. Titlar som fortfarande levererar bra läsning.
Den här listan gör inte anspråk på att sammanfatta eller beskriva, och den inkluderar inte alla fenomentitlar eller bästsäljare som må ha definierat enstaka år, men som kanske inte är lika intressanta tio eller tjugo år senare.
Saknar du någon bok? Tipsa om den! Gör en egen lista!
Ju fler böcker som det tipsas om och läses, desto bättre.

Om urvalet
Listan har tagits fram av redaktionen bakom Sikt tillsammans med en jury: Johan Anderberg, Linnéa Deurell, Niklas Ekdal, Mattias Fyrenius, Stefan Hilding, Jesper Högström, Johan Kellman Larsson, Sara Martinsson, Tobias Nielsén, Martina Stenström och Johan Wirfält.
Hela listan
Nedan hittar du rankingen över de 25 bästa svenska fackböckerna sedan år 2000.
1. Lasermannen – Gellert Tamas
Hösten 1991. En okänd mördare sprider skräck i Sverige genom att slumpmässigt och kallblodigt skjuta på människor med utländsk bakgrund. En polisutredning sätts i gång. Det ska komma att bli den näst största i landets historia. Men under hela den kommande vintern fortsätter mannen, som nu får namnet ”Lasermannen”, att utföra sina dåd. Samtidigt börjar det svenska samhället spricka i sömmarna. Flyktingförläggningar sätts i brand och de svenska politikerna står handfallna inför de nya motsättningarna. Gellert Tamas skildrar tiden, dåden och jakten på ett sätt som gör det omöjligt att lägga ifrån sig den här boken – som ritade om kartan för svensk facklitteratur. Lasermannen är ett tidsdokument, en samhällsskildring och ett personporträtt. Men framför allt är det en mästerligt berättad historia.
2. Expeditionen – Bea Uusma
Mycket har sagts om Bea Uusmas hyllade skildring av Andrée-expeditionen, inte minst den personliga besatthet som präglar hela projektet. Men låt oss stanna vid något kanske ännu viktigare: språket. Expeditionen – vars uppföljare Vitön utkom 2025 – är möjligen den första historiska fackboken på svenska som förenar Joan Didions krispiga elegans med Jill Lepores klarhet. Uusma granskar polargåtan – och dess huvudpersoner – med samma tålamod som en juvelerare studerar en diamant. Bara den historiska belysningen hade räckt för ett litterärt bragdguld. Men hon klär dessutom berättelsen i formuleringar som lyser som eldskrift. Att följa Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Frænkel in i döden blir en nästan fysisk erfarenhet – vi är med dem på drivisen, och vi fryser medan vi läser. Boken är samtidigt grafiskt inbjudande, tillgänglig och manar fram de isande smärtpunkterna. Också inom oss själva.
3. Ett annat liv – P. O. Enquist
Är det en självbiografi? Utvecklingsroman? Litterär skröna? En bok om författaren, eller privatpersonen P O? Enquist är en lömsk författare. Det enda som är säkert är att när boken slås igen så står man där, med nya perspektiv på hans värld – och på sin egen. I Ett annat liv, berättad i tredje person, skildrar Enquist en pojke från bondbyn Hjoggböle i norra Västerbotten, som växer upp och får en enastående litterär karriär. Han kallas Per-Ola. Det är nästan som en saga. Men hur kunde det som började så bra, frågar sig författaren, sluta så illa? Kan orden rädda honom på avgrundens rand? Boken skildrar djup sorg och stor längtan, undersöker minnen och skrivande, relationer och religion. Det fängslande språket och, inte minst, den sårbara skildringen av ett galopperande alkoholmissbruk gör boken till ett av de viktigaste bidragen till svensk facklitteratur i modern tid. Enquist gjorde, kort sagt, världen åtkomlig. Och det är ingen liten gärning.
Plats 4–25
4. Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz – Göran Rosenberg
5. Stenbeck – Per Andersson
6. ”Det står ett rum här och väntar på dig …” – Ingrid Carlberg
7. Herrarna i skogen – Kerstin Ekman
8. Flugfällan – Fredrik Sjöberg
9. Underbara dagar framför oss – Henrik Berggren
10. Det omätbaras renässans – Jonna Bornemark
11. Jorden de ärvde – Björn af Kleen
12. Klubben – Matilda Voss Gustavsson
13. Herrarna satte oss hit – Elin Anna Labba
14. Svindlande affärer – Gunnar Lindstedt
15. Jag är Zlatan Ibrahimović – David Lagercrantz
16. Liv 3.0 – Max Tegmark
17. Och i Wienerwald står träden kvar – Elisabeth Åsbrink
18. Svälten – Magnus Västerbro
19. Är svensken människa? – Henrik Berggren & Lars Trägårdh
20. Gutenberggalaxens nova – Nina Burton
21. Ett jävla solsken – Fatima Bremmer
22. Den sårade divan – Karin Johannisson
23. En osalig ande – Bengt Jangfeldt
24. Tills alla dör – Diamant Salihu
25. Ålevangeliet – Patrik Svensson
Hela listan med samtliga motiveringar finns att läsa i Sikt #5.