Ny våg av bluffar – SVT, Zlatan och Bildt drabbade
Kändisbluffen blev typisk för 2024, slår Finansinspektionen fast.
De påhittade nyheterna om lyckade kryptoinvesteringar fortsätter att lura privatpersoner på stora pengar.
Nu har särskilt SVT Nyheter, Zlatan Ibrahimovic och Carl Bildt hamnat i skottgluggen.
– Att bedragare kapar SVT:s varumärke för att lura människor är fräckt och djupt beklagligt, säger tv-kanalens kommunikationschef Hanna Dowling.
"Fans kräver frigivning av Zlatan Ibrahimovic efter kontroversiell intervju".
Artikeln i SVT uppges vara skriven för tre dagar sedan och handlar om hur hundratals anhängare har samlats för att försvara den tidigare fotbollsstjärnan efter en "incident" i ett populärt program.
Zlatan uppges av misstag ha avslöjat en inkomstkälla i raderad intervju som skulle kunna skada landets ekonomi. Därför ska han ha satts i husarrest och intervjun som allt kretsar kring har "redaktionen" fått tag på och kan skriva om.
I den avslöjas det hur han kan tjäna 25 000–30 000 kronor om dagen, efter att ha bara investerat 3 000 kronor via en särskild plattform.
Och att vem som helst kan göra likadant.
Flera kändisar drabbade
Det investeringsbedrägeriet känns igen. Liknande fejkade artiklar med kändisar i fokus har spridits från vad man ska tro är svenska mediahus i flera år. Det handlar om dåligt photoshopade bilder och osanna, häpnadsväckande rubriker.
Filip Hammar, Carola Häggkvist, Kristin Kaspersen och Sanna Nielsen är bara några av de drabbade. Listan är lång över utsatta kändisar.
I höstas spreds annonser om SVT-profilen Suzanne Axell och sportjournalisten Olof Lundh, vilket EFN Finansmagasinet kunde berätta om i en granskningen av bedrägerierna och om hur Meta tjänar på dem. Enligt expertis på området får Facebook betalt allt mellan två och tjugo kronor per klick på annonserna.
I Metas annonsbibliotek – där man kan söka och sortera efter annonser – gick det i september förra året att koppla 100 fejkannonser om Olof Lundh, bara till ett användarkonto, till exempel.
"Zlatan bland de hetaste"
Nu i början av 2025 har SVT Nyheter, Zlatan Ibrahimovic och Carl Bildt hamnat i bedragarnas fokus. Under årets första månader har annonser, bland annat med en fejkad SVT-artikel om Zlatans "husarrest", skickats ut på sociala medier för att få folk att investera pengar.
Det är vanligt att bedragarna hackar verifierade konton – och deras betalningsuppgifter – för att använda som avsändare för de här fejkade artiklarna.
IT-specialisten Karl Emil Nikka har länge granskat bluffannonserna på Metas plattformar. Han har anmält uppenbara bedrägeriannonser, som ändå inte plockats bort, vid många tillfällen.
Han har också noterat hur bland annat SVT och Zlatan blivit extra utsatta i början av året.
– Zlatan var bland de hetaste att använda av bedragarna för typ två, tre år sedan. Sedan försvann han, men nu kommer han tillbaka. Både på Facebook och X.
Varför just nu har Karl Emil Nikka inget svar på. Ibland utnyttjas kändisarna i samband med att de av någon anledning får extra mycket uppmärksamhet i andra sammanhang, ibland ligger det inte mer bakom än att de är kända.
– Han är en riktigt känt ansikte och Zlatan fungerar väl i både ur och skur, säger Karl Emil Nikka och fortsätter:
– Sådana här exempel dyker upp dag ut och dag in, Meta gör inte tillräckligt för att stoppa dem. Oftast när man anmäler får man bara svaret att annonsen inte bryter mot annonsreglerna, även om det uppenbart är bedrägerier.
SVT rapporterar
Karl Emil Nikka poängterar också att hans bluffjagande Facebook-profiler enbart ser delar av alla annonser som publiceras.
Att SVT utnyttjas kallar SVT:s kommunikationschef Hanna Dowling för ett stort problem.
– Eftersom vi är måna om det höga förtroende som publiken har för SVT. Vi rapporterar dessa bedrägerier, men det är svårt att komma åt dem. Att bedragare kapar SVT:s varumärke för att lura människor är fräckt och djupt beklagligt. Vi uppmanar alla att vara vaksamma och kolla källan innan de klickar på misstänkta annonser, säger hon i en skriftlig kommentar till EFN Finansmagasinet.
Varning från Finansinspektionen, FI
Fi varnar för företag, som erbjuder personer i Sverige finansiella tjänster eller produkter, utan nödvändiga tillstånd i eller utanför Sverige. Oftast handlar det om investeringar, som visar sig vara värdelösa, slår myndigheten fast.
FI samarbetar med flera organisationer inom EU för att få hjälp att varna om även utländska företag.
Här hittar du FI:s varningslista.
Bakom annonserna och investeringsbedrägerierna står stora internationella brottsnätverk, enligt polisens bedömning. Uppgifter pekar på att organisationerna har sina baser i delar av Europa, USA och Afrika.
Och problemet har vuxit. Under 2024 ökade Finansinspektionens varningar för företag och webbplatser med 37 procent. FI varnade totalt för 4 500 företag och webbplatser under året.
– Det är en rejäl ökning. Men varningslistan innehåller inte bara namn på aktörer som FI tagit beslut om att varna för, utan den stora delen består i varningar som vi tagit in från utländska myndigheter, säger Mikael Sandahl, finansinspektör på FI och expert på investeringsbedrägerier, i ett pressmeddelande.
Enligt Finansinspektionen var kändisbluffarna typiskt för 2024, där även påstådda kryptotillgångar och Ai-tjänster förekom i annonserna för att lura personer att investera pengar.
Så undviker du att bli lurad
Finansinspektionen ger fem tips på hur man ska tänka för att undvika bli lurad och hur man ska se igenom ett bedrägeriförsök:
1. Det finns inga snabba, enkla och säkra investeringar
På sociala medier och webbsidor annonserar många bedragare med löften om enkla investeringar som snabbt leder till stora vinster. Bedragare som ringer lovar ofta samma sak. Men sådana investeringar finns inte. I stället ska du tänka att om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, då är det nog så.
2. Var skeptisk till alla som erbjuder dig investeringar på sociala medier, telefon eller mejl
Seriösa företag erbjuder inte investeringar på det här sättet, i synnerhet inte på kvällstid. Blockera personen eller lägg på.
3. Gör aldrig affärer med företag du inte känner till
Precis som med alla investeringar ska du inte göra affärer med okända företag. Om inte du eller någon du litar på känner igen företaget bör du inte låta dem hantera dina pengar.
4. Var försiktig med ditt bank-id och släpp inte in okända i datorn
Använd inte ditt bank-id eller annan e-legitimation och logga inte in på din bank på uppmaning av någon annan. Inga seriösa företag kommer att uppmana dig att använda dina inloggningsuppgifter på det sättet. Det gör bara bedragare. Låt inte heller någon du inte känner fjärransluta till din dator. Du vill absolut inte ha hjälp av en bedragare att till exempel skicka pengar från din bank.
5. Kontrollera att företaget har tillstånd från FI och undvik företag på varningslistan
Gör aldrig affärer med företag utan tillstånd. Företag som får göra affärer i Sverige finns i FI:s företagsregister. Kontrollera även att inte FI har varnat för företaget. På FI:s varningslista finns företag utan tillstånd – i många fall företagsnamn som figurerat i tidigare bedrägerier. Låt dig inte luras att investera i dessa.
Källa: Tipset är direkt hämtade från Finansinspektionen
Fotnot: EFN Finansmagasinet har sökt både Meta och X, men inte fått några svar.
LÄS ÄVEN: Bilderna inifrån ”Ondskanskolan” Solbacka – då kan den öppna
LÄS ÄVEN: Karta: Här är de fattigaste och rikaste områdena i Sverige
LÄS ÄVEN: Leo, 14, drillas till ny klockkung
Följ taggar
