
Orosmolnen över Wallenbergs kursraket: ”Har ingen ångest”
Wärtsilä med vd Håkan Agnevall i spetsen har rest sig från Investors sorgebarn till en börsraket – men nu börjar analytikerna tvivla.
Men i takt med framgången har analytikernas skepsis växt.
Wärtsiläs vd Håkan Agnevall ser dock ingen risk för att han haussat bolagets roll i AI-boomen för mycket.
– Vi ser ingen avmattning, säger han till EFN.
Under år 2020 tornade orosmolnen upp sig över den finländska verkstadskoncernen Wärtsilä. Affärspressen fylldes av krisrubriker om rasande orderingång, vikande lönsamhet och uppgifter om analytikermassage.
Oroligheterna stannade inte i Helsingfors.
På Investors huvudkontor på Arsenalsgatan i Stockholms finanskvarter växte pressen snabbt på Investor och dess dåvarande vd Johan Forssell. Han var en av arkitekterna bakom Investors första investering i Wärtsilä 2012 och tog själv plats i styrelsen fem år senare.
Investeringen hade fram till då varit usel.
En första åtgärd kom i september 2020. Då meddelades att Håkan Agnevall – som var chef för Volvo Bussar – skulle ta över som vd och koncernchef. Hans första roll som börs-vd och ett val som fick aktiemarknaden att göra tummen upp. Aktien steg med nära 1,5 procent på dagen då pressmeddelandet gick ut.

Sedan dess har den finländska verkstadskoncernen fått nytt liv – och Johan Forssell har inte sparat på uppskattningen.
– Vi har haft mycket att fira tillsammans. Efter en tuff period skapas en särskild energi när resultaten börjar komma, säger Håkan Agnevall till EFN.
– Det har blivit många high fives.
Kort om Håkan Agnevall
Född: 1966 i Helsingborg
Bor: Helsingfors
Utbildning: Civilingenjör teknisk fysik i Lund, fil kand i företagsekonomi, MBA IMD
Rider på datacentervågen
Mycket av framgången kan förklaras av att en helt ny marknad har öppnat sig för Wärtsilä, som grundades redan 1834 som ett sågverk i den finländska by som gav bolaget dess namn.
Verksamheten vilar primärt på två ben: marin och energi. Marinverksamheten levererar motorer, framdrivningssystem och teknik till fartyg medan energidivisionen bygger kraftlösningar för elproduktion.
Energidelen, som väckte störst tvivel innan Håkan Agnevall tillträdde som vd, har i dag blivit bolagets tydliga tillväxtmotor.
Den nya efterfrågan stavas datacenter. Den första ordern från en amerikansk datacenterbyggare kom den 15 juli 2025 och sedan dess har börsvärdet nästan dubblerats och gått från 11,6 till 20,7 miljarder euro.
Vad är en hyperscaler?
En hyperscaler är ett molntjänstbolag som driver massiva datacenter.
Amazon, Microsoft Azure, Google Cloud, Meta och Apple klassas alla som hyperscalerbolag.
Vilka som är kunderna är dock okänt, även om Håkan Agnevall hävdar att han gärna delat med sig mer.
– Den här dansen mellan hyperscalers och de som bygger datacenter är oerhört dynamisk. Datacenterbyggarna vill inte att deras konkurrenter ska veta vem som pratar med vem, det är som ett dejtande. När vi får order säger de att vi inte får använda deras namn, och ibland får vi inte ens säga vilken stat de är i. Vi vill vara så transparenta som möjligt, men vi måste respektera våra kunder.
När jag ber Håkan Agnevall förklara för en person som aldrig stött på varken Wärtsilä eller dess produkter för att förstå bolagets relevans i AI-boomen kollar han på mig som om det vore helt självklart:
– Vi genererar elkraften som behövs för att driva datacenter.
Punkt slut.
Det handlar alltså om de stora motorer som utvecklas inom energiverksamheten och som kan säkra elförsörjning till de enorma serverhallar som växer fram världen över. På andra sidan står tungviktare som GE Vernova och Siemens Energy, som i stället dominerar marknaden för gasturbiner som kan användas för samma ändamål.

Analytikerkåren allt mer skeptisk
Håkan Agnevall beskriver att ”en väsentlig del” av orderingången kommer från datacenter. Förra året var det 30 procent av energidivisionens orderingång som i sin tur står för 40 procent av bolagets totala omsättning.
Samtidigt har analytikerkåren blivit allt mer skeptisk och andelen som sätter “sälj” på bolaget ligger nu på 47 procent, att jämföra med 25 procent i juni under fjolåret. Därtill estimerar analytikerna att ordrarna inom energilagringsdivisionen faller från 2 800 miljoner euro under detta år till 2 460 miljoner euro under nästa – alltså en inbromsning efter ett toppår.
Man ser också en inbromsning i tillväxten sett till energidivisionen.
Vad säger du om analytikernas vy, är datacenterpipelinen tillräckligt djup för att hålla orderingången på denna höga nivå?
– När vi kommunicerar till investerarkollektivet så guidar vi för efterfrågan och vi har guidat för en bättre efterfrågan under de nästa tolv månaderna, så vi ser ingen avmattning, säger Håkan Agnevall.
– Vi ser det som ett långsiktigt tema, men det är inte det enda temat. Det är därför både vi och våra konkurrenter som GE Vernova och Siemens Energy är väldigt positiva.
En av Wärtsiläs sektorkollegor är Alfa Laval. I samband med bolagets kapitalmarknadsdag i slutet på november i fjol kallade Thomas Möller, chef för bolagets energidivision, datacenterutbyggnaden för en ”gigantisk möjlighet”. Det var något som vd Tom Erixon senare tonade ned i en intervju med EFN.
”Det är bra att vi är entusiastiska över vissa frågor, men datacenter står för 10 procent av energidivisionen och 3 procent av koncernen. Även om 3 procent skulle bli 6 procent, eller till och med 7–8 procent av koncernen, så ändras inte koncernens totala inriktning och möjligheter”, sade han då och fortsatte:
”Problemet är att det är lite väl upphaussat, som att hela världen drivs av datacenterutbyggnaden och så kommer det inte att bli”.
Hur ser du på kommunikationen med aktiemarknaden när det kommer till just datacenter?
– Vi var försiktiga i början, men nu säger vi att det är en stor möjlighet. Vi försöker inte spela ner det och inte spela upp det. Det här är en rejäl möjlighet och en signifikant möjlighet för vår tillväxt framöver, säger Håkan Agnevall.
Men du ser ingen risk med att kommunikationen kring datacenter blir för haussig?
– Jag får mycket frågor om huruvida det är en boom eller en bubbla? Vår vy är att det här är en långsiktig utveckling. Sen kan man då diskutera om tillväxten vi ser nu kommer att fortsätta i all oändlighet? Förmodligen inte, men vi ser det som en långsiktig trend. Jag skulle hävda att det inte är någon som vet hur stort det här kan bli.

Ser inga strukturaffärer framför sig
På temat långsiktiga trender så är Wärtsilä också inne i en renodlingsprocess och håller på att avyttra det sista av sin portföljverksamhet. Det sammanfaller med att börsjättar som SKF och Essity befinner sig i potentiella avknoppningsprocesser.
– För kontextens skull så hade vi för sex år sedan fyra affärsområden, så vi har avyttrat och omstrukturerat till tre. Sedan har vi vår portföljverksamhet där vi har haft tio affärsenheter och där de sista två nu ska säljas. Men efter det så kommer vi att stänga portföljen. Så jag ser inga superstora strukturella förändringar ytterligare, men vi lever i en dynamisk värld.
Wärtsilä (miljoner euro), helåret 2025
Koncernen:
Försäljning: 6 914
Jämförbart rörelseresultat: 829
Håkan Agnevall berättar att han får många frågor om hur han ser på potentiella förvärv utifrån att bolaget har en stark balansräkning. Vid utgången av 2025 hade Wärtsilä en nettokassa på cirka 2 miljarder euro, jämfört med 0,7 miljarder euro vid utgången av 2024.
– Vi är i en industri där vi får stora förskott så vi har en bra kassagenerering. Men vi behöver behålla en stark balansräkning även om vi har finansiella muskler för att göra stora förvärv. Så här långt har vi fokuserat på organisk tillväxt och det ser jag även framöver, säger han och betonar att bolaget under hans tid enbart har gjort ett mindre förvärv.

Just kassaflödet var dock en bidragande faktor till det som fick aktien att falla med 6 procent under rapportdagen den 28 april. Då landade kassaflödet nämligen på ynka 7 miljoner euro, en nedgång med 96 procent jämfört med motsvarande kvartal under fjolåret.
Även detta tar Håkan Agnevall med ro:
– Det har att göra med när vi bokar order och därför får förskott. Det kan glida några veckor och så hamnar det i ett annat kvartal. Den här långsiktiga trenden är att vi driver verksamheten med negativt arbetande kapital, säger han.
Enkelt uttryckt innebär ett negativt arbetande kapital att företagets kortsiktiga skulder är större än dess kortsiktiga tillgångar. Alltså att Wärtsilä får betalt av kunderna innan de själva behöver betala sina leverantörer
Det är något som Håkan Agnevall tror kommer att fortsätta i flera år – och något som bolaget har guidat för.
– Vi får in förskotten, cash in, och sedan kör vi kapitaleffektivt och utan för mycket lager. Vi har bra leverantörer och om vi inte får in utomstående betalningar så har vi ett team som jagar in pengar. Svårare än så är det inte.
Agnevall: ”Har ingen ångest”
Det är alltså inget som verkar tynga Wärtsiläs vd just nu. Dagen innan har han varit på Wärtsiläs så kallade roadshow i London och i mötesrummet där EFN träffar honom ber han presschefen att dra igång James Browns ”I Feel Good”.
Han berättar att det har varit huvudbudskapet till investerarna dagen innan.
– Ångest, ångest är min arvedel som Pär Lagerkvist sa. Nej, jag har ingen ångest. När man är i det här läget och konstaterar att vi har fyrdubblat aktiekursen, växt nära dubbelsiffrigt varje år och fördubblat lönsamheten. Då är det klart att vi har gjort många bra saker och har haft tur med tajmingen.
Kanske är den ångestbefriade tillvaron befogad, analytikerkårens skepsis till trots.
Wärtsiläs fem största ägare
Investor: 17,7 procent
Blackrock: 5,1 procent
Vanguard: 3,4 procent
Följ taggar
Finansiella instrument i artikeln



