Regeringens egen expert: Ingen kärnkraft före valet

Senaste dagarna har elpriserna rusat i Sverige och är nu på samma nivåer som under energikrisen 2022. Under torsdagen kommer en kilowattimme kosta drygt 8 kronor som mest. Då motsvarar en tretimmars bastu mer än kostnaden för en lunch på stan.

I går gick Ulf Kristersson ut och sa att ”tuffa tider” väntar svenskarna.

– Det finns ingen snabb lösning. Jag förstår att ingen blir glad när jag säger att ”hade vi inte lagt ner halva kärnkraften hade vi inte haft dessa problem”. Men det är sant och det måste sägas, sa statsministern.

Dialog har inletts

I september tidigare i år sa Ulf Kristersson till Dagens Nyheter att nya kärnkraftsreaktorer kommer börja byggas i Sverige före valet 2026.

Men regeringens kärnkraftsamordnare, Carl Berglöf, tror det blir svårt att hålla det löftet. I en längre intervju med EFN Finansmagasinets Arvid Åhlund – som du kan läsa i sin helhet här – säger han:

– Mycket av detta handlar ju om vad EU-kommissionen säger och den kommer ta den tid den behöver. Regeringen har redan inlett en dialog, men den som ytterst skickar in en ansökan om statsstöd är aktören som ska bygga. Och innan den kan skickas in måste lagen om finansiering ha klubbats av riksdagen, vilket kan ske innan sommaren. För att aktören sedan ska kunna ta emot statsstödet måste aktören i fråga fått alla övriga tillstånd som krävs, enligt miljöbalken, kärntekniklagen och så vidare. Utgångspunkten i det pågående förberedelsearbetet är att det kan ta ungefär två år i bästa fall. 

Det låter med andra ord som att det blir väldigt svårt att faktiskt komma igång med bygget av reaktorer före nästa val?

– Ja, det blir svårt.

”Då blir det sannolikt dyrt”

Planen är att Sverige år 2035 ska ha el motsvarande två nya reaktorer på plats. Enligt Carl Berglöf är det möjligt – men kommer bli dyrt.

– Under förutsättning att man så fort som möjligt, vi pratar i år, tecknar avtal med någon leverantör och börjar agera riktigt snabbt och det innebär i praktiken att man går med på leverantörens alla villkor och då blir det sannolikt dyrt. Så det är egentligen en kostnadsfråga.

Vad betyder det konkret?

– Jo för att då säger leverantören okej, vi kan få de här rektorerna på plats, vi flyttar upp er i kön, ni får gå före Polen, Tjeckien och alla andra, men det kommer att kosta. Det skulle kunna handla om ett högre lösenpris (än 80 öre per kilowattimme, reds.anm).

Fotnot: 80 öre per kilowattimme är det förbestämda pris som regeringens utredare föreslår att operatörerna av ny kärnkraft ska garanteras. Idén är att om marknadspriset blir lägre täcker staten upp mellanskillnaden som i sin tur finansieras genom en särskild elskatt.

Läs hela intervjun med Carl Berglöf på efn.se senare i dag.

LÄS MER: Då är elpriset som högst: ”En bastu dyrare än en lunch”

LÄS MER: Kartläggning: De får betala mest för sin el

LÄS MER: Då är elen som dyrast i dag – chefsekonomens kritik mot systemet