Rekordmånga megaaffärer – trots Irankrisen
Trots eskalering i Mellanöstern, tresiffriga oljepriser och oro på kreditmarknaden visar den globala förvärvsmarknaden en oväntad styrka. Årets första kvartal präglas av rekordmånga megaaffärer, där svenska EQT tar plats i rampljuset. Men bakom de miljardstora transaktionerna växer orosmolnen.
Amerikanska och israeliska operationer i Iran och efterföljande hämndaktioner har drivit oljepriserna till över 100 dollar per fat. Samtidigt har marknaden oroat sig över AI:s effekter på mjukvarubolag och privatkreditmarknadens exponering mot sektorn.
Trots detta har affärsaktiviteten förblivit hög, framförallt i så kallade megaaffärer – affärer värderade till över 10 miljarder dollar – då sammanlagt 22 stycken sådana noterades under de tre första månaderna, enligt FT. I USA gjordes transaktioner för sammanlagt 629,8 miljarder dollar under första kvartalet, vilket snudd på tangerar rekordöppningen 2021 på 630 miljarder.
Bland megaaffärerna hittar man bland annat svenska EQT och Global Infrastructure Partners utköp av energileverantören AES för 33 miljarder dollar.
Så fungerar utköp:
Ett utköp innebär att ett börsnoterat bolag köps upp och avnoteras så att det återgår till att vara privatägt. Processen drivs ofta av investmentbanker och det är ofta private equity-bolag (riskkapitalbolag) som står som köpare. Orsakerna kan variera men vanliga anledningar är undervärdering, negativt marknadssentiment för sektorn och operationell frihet samt kostnadsbesparing – regelverket för publika företag är ofta mycket strängare.
Konflikten som katalysator
För många företag innebär konflikten en oro, men i kölvattnet av oron finns även möjligheter. Enligt Oliver Lazenby, partner på Freshfields – en ledande global advokatbyrå inom bland annat fusioner och förvärv – kan konflikten funka som en katalysator för ytterligare megaaffärer.
– Marknadens reaktion på konflikten i Mellanöstern kan skapa möjligheter för andra att agera till potentiellt pressade priser och påskynda affärer som är under övervägande, säger Lazenby till FT.
Vidare menar Viktor Sapezhnikov, ordförande för publika M&A-affärer vid DLA Piper, att reaktionerna på affärsviljan skiljer sig från tidigare kriser.
– Det finns inga spår av det riskundvikande som företag antog efter 'liberation day', berättar Sapezhnikov med hänvisning till när USA:s president Donald Trump tillkännagav sina tullar i april förra året.
Rekordstora backlogs
Samtidigt kommer dessa enorma transaktioner inte utan risker. Ett orosmoln som hängt över branschen de senaste åren är att private equity bolagens "backlogs" aldrig varit större, enligt en rapport från McKinsey.
Så fungerar backlogs:
Private equity-bolags affärsidé går ut på att köpa bolag, aktivt arbeta för att öka deras värde och sedan sälja dem vidare med vinst. Detta skapar en portfölj av bolag som förr eller senare ska säljas. När marknaden för försäljningar saktar ner byggs en eftersläpning – en så kallad "backlog" – upp. Normalt fall säljs bolagen efter 3-6 år, men enligt McKinsey ligger genomsnittet nu på 6,5 år – vilket innebär att stora mängder kapital är låst längre än planerat.
Ytterligare ett orosmoln ligger i finansieringen för framtida affärer. De enorma transaktionerna kräver nämligen komplex finansiering och instabiliteten i private credit-marknaderna kan komma att försvåra denna finansiering.
Slutligen finns det även en osäkerhet om konflikten i Mellanösterns långsiktiga konsekvenser på affärsviljan. Effekterna av höga bensinpriser har fortfarande inte sipprat ner i den bredare ekonomin, delvis på grund av att många länder som exempelvis Italien och Spanien aktivt agerat genom att tillfälligt sänka skatterna på drivmedel.
Följ taggar
