Så utses världens tyngsta ekonomipris

I februari varje år åker Ekonomipriskommitténs tio ledamöter ut till en kursgård i Sverige – i år till Bergendal herrgård utanför Stockholm. Med sig har de mängder av dokument: nomineringarna till årets ekonomipris. Hundratals namn som under våren ska sållas ner till ett pris med högst tre mottagare.

Först ska de gå igenom varje förslag. Under några intensiva dagar diskuterar kommittén de nominerade och formulerar en första kortlista.

– Vi går igenom alla nomineringarna och formulerar en lista över cirka 15 möjliga pris som vi ska utvärdera. Målet är att under våren eliminera tills färre och färre återstår, säger Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och kommitténs sekreterare.

"Vi kan inte tåla halvslöa argument"

Alla kan inte nominera, men kretsen är ändå bred. Dit hör alla nordiska ekonomiprofessorer och ett stort antal andra internationella särskilt utvalda forskare – personer vars omdöme man vill dra nytta av i processen. Även tidigare pristagare får nominera.

Under våren möts kommittén varje månad i Kungliga Vetenskapsakademiens lokaler för att diskutera förslagen. Tonen är öppen, men diskussionerna är hårda.

– När en ny ledamot kommer in i kommittén blir de ibland chockerade över hur noggrant vi dissekerar förslagen och hur tuffa diskussionerna är. Men vi kan inte tåla halvslöa argument, vi måste vara hårda för att göra ett bra jobb, säger Per Krusell.

Kommittén tar också hjälp av utomstående experter, som kontaktas under hög sekretess via krypterade kanaler. Dessa får i uppdrag att skriva utredningar och underlag, berättar Per Krusell.

– Vi kontaktar experter runt om i världen för att be om utvärderingar, tips och feedback. Det kan handla om allt från att få överblick över ett forskningsfält till att kontrollera att en potentiell pristagare faktiskt varit först med sin forskning. Det är alltid superkonfidentiellt. Vi använder en krypterad app för kommunikation som jag också hört används av kriminella, säger Per Krusell.

Slutspelet

I början av sommaren har kommittén sållat klart och enats om ett förslag till Vetenskapsakademien. Ofta återstår två eller tre kandidater, och då röstar kommittén.

– Det är som en turnering – en tenniscup där ungefär hälften av namnen försvinner i varje omgång, säger han.

Innan hela Vetenskapsakademien får säga sitt prövas förslaget först i akademiens grupp av samhällsvetare. De tar ställning till om de stöder priskommitténs förslag.

"Vi diskuterar aldrig politik"

Ekonomipriset har ibland fått kritik för att vara politiskt. Men Per Krusell ser ingen risk för ideologisk slagsida inom kommittén.

– Politik spelar egentligen ingen aktiv roll i det vi gör, säger han.

Nationalekonomins teorier och modeller handlar väl ändå om vägen till ett bättre samhälle. Det är väl en politisk fråga?

– I så fall skulle jag säga att vi alla är altruister. Vi diskuterar aldrig politik. Däremot har vi starka åsikter om vilka vetenskapliga metoder vi tror på.

"Ja", en levande Karl Marx skulle kunna få priset

Kritiken har ibland handlat om att ekonomipriset belönar marknadsorienterade teorier. Men enligt Per Krusell är det inte ett uttryck för bias.

– Vi lever i en marknadsekonomi. Så det är den vi måste förstå, både dess fördelar och nackdelar. Och vi behöver veta hur vi ska hantera nackdelarna.

Men skulle Karl Marx kunna få priset om han levde i dag?

– Ja, det tror jag. Han identifierade några aspekter av världen och ekonomin som fortfarande är giltiga. Men vi drar kanske inte samma slutsatser som han gör utifrån hans observationer.

Den 13 oktober ska Ekonomipriskommittén presentera sitt förslag för Kungliga Vetenskapsakademiens runt 500 röstberättigade ledamöter. Om förslaget godkänns kommer det sedan att tillkännages för världen.