Skogsindustrins hopp – i jakten på framtida vinster

– Vi säljer inte iPhones. Vi säljer kartonger och sågade trävaror i stor utsträckning. Våra lågmarginalprodukter bygger på att vi har volymer, säger Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, i EFN-podden Skogen och kapitalet.

Bakom siffrorna finns en industri som fortfarande präglar stora delar av Sverige. I bruksorter och mindre kommuner är skogen ofta motorn som får resten av ekonomin att röra sig. När sågverk och massabruk går bra märks det också hos åkerier, entreprenörer, elektriker och serviceföretag.

Export för 184 miljarder kronor

I en ny rapport försöker Skogsindustrierna sätta ett värde på den svenska skogsnäringen. Enligt rapporten sysselsätter branschen omkring 140 000 människor och står för mellan nio och tolv procent av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde. Exportvärdet uppgår till omkring 184 miljarder kronor om året.

– Vi är en viktig näring för Sverige och har varit det under väldigt lång tid, säger Viveka Beckeman.

Samtidigt har skogsindustrins relativa betydelse i ekonomin minskat över tid, trots att avverkningarna ökat kraftigt sedan 1990-talet. Produktionen har blivit effektivare, maskinerna större och färre människor arbetar i skogen och industrin än tidigare.

– Det beror ju på att hela ekonomin har vuxit och det är bra. Samhället har blivit större och skogsindustrin är fortfarande viktig för svensk ekonomi, säger Viveka Beckeman.

Hon pekar också på att Sveriges virkesförråd vuxit kraftigt under de senaste hundra åren och att industrin byggts upp i takt med att skogen blivit större.

Svenska skogen sjunker i relativt värde

Men samtidigt som avverkningarna ökat har skogsindustrins relativa betydelse för svensk ekonomi minskat. Det har blivit en allt vanligare invändning i debatten om vilken sorts skogsekonomi Sverige egentligen vill ha framöver. Kritiker menar att modellen länge byggt på att få ut stora volymer råvara snarare än att maximera värdet från varje enskilt träd.

Frågan blir extra känslig i en industri där marginalerna ofta är små. Kartong, massa och sågade trävaror är produkter som kräver stora flöden för att bli riktigt lönsamma. Därför riktas nu blickarna mot nästa generations skogsprodukter och möjligheten att tjäna mer pengar på sådant som tidigare mest betraktats som restströmmar.

Ett av de mest omtalade exemplen är lignin, ämnet som fungerar som trädens naturliga bindemedel. I dag används stora delar av ligninet som energikälla i massabruken. Men i forskningsprojekt och utvecklingssatsningar beskrivs lignin ofta som en möjlig nyckelråvara för allt från lim och kemikalier till batterimaterial och bioplaster som kan ersätta fossila alternativ.

– Här finns en möjlighet att öka förädlingsvärdet genom att ta vara på restprodukterna bättre än vad vi gör i dag, säger Viveka Beckeman.

Lågkonjunkturen bromsar innovationer

Samtidigt återstår flera stora frågetecken. Många av satsningarna befinner sig fortfarande långt från storskalig kommersiell produktion och den utdragna lågkonjunkturen har fått flera bolag att bromsa eller skjuta upp investeringar i nya projekt. Förhoppningarna är stora, men än så länge kommer merparten av intäkterna fortfarande från de traditionella bulkprodukterna.

– Läget är väldigt pressat just nu. Vi har en global lågkonjunktur, geopolitisk oro, tullar som påverkar världsekonomin och samtidigt en minskande tillgång på råvara. Importstoppet från Ryssland och ny lagstiftning i Europa sätter också press på industrin, säger Viveka Beckeman.

Den fråga som just nu oroar branschorganisationen mest handlar ändå om tillgången på råvara. Skogsindustrierna menar att ökade krav på skyddad skog riskerar att minska avverkningarna och därmed också industrins tillgång till virke.

I en rapport beställd av SCA uppskattas att uppemot 35 000 arbetstillfällen kan påverkas om EU:s mål om att mer mark ska skyddas och bevaras genomförs fullt ut i Sverige. I rapporten jämförs dagens nivåer på omkring 15 procent skyddad mark med ett scenario där cirka 30 procent omfattas av olika former av skydd eller bevarandeåtgärder.

Omstridd råvarubrist

– Om naturrestaureringsförordningen implementeras i den mest långtgående formen skulle det innebära kraftiga neddragningar av avverkningarna. Då påverkas både sågverken och massaindustrin, säger Viveka Beckeman.

Men bilden är omstridd. Miljöorganisationer och delar av forskarvärlden menar att ökad hänsyn behövs för att bromsa förlusten av biologisk mångfald och göra skogarna mer motståndskraftiga mot klimatförändringar. Samtidigt ifrågasätts industrins återkommande varningar om akut råvarubrist, där kritiker menar att stora delar av den svenska skogen fortfarande brukas intensivt och att debatten ofta förenklar hur mycket råvara som faktiskt finns tillgänglig över tid.

För svensk skogsindustri handlar debatten därför inte bara om naturvård utan också om investeringar och konkurrenskraft. Samtidigt som konkurrensen från Sydamerika och Kina ökar väntar omfattande investeringar, både i traditionell produktion och i nya biobaserade material.

– Om företagen inte känner tilltro till att det kommer finnas råvara över tid blir det också svårare att fatta beslut om nya investeringar, säger Viveka Beckeman.

Hätskta debatter

Hon beskriver samtidigt en debatt som blivit allt mer polariserad.

– Ibland framställs det som att människor inom skogsnäringen bara ser till produktion och ekonomi, medan miljöengagemanget finns på andra sidan. Men så enkelt är det inte. Det finns ett enormt engagemang även inom skogsindustrin. Många som arbetar i företagen är starkt engagerade i naturvård och vill skapa skogar med både höga naturvärden och höga produktionsvärden, säger Viveka Beckeman.