Strage: När jag betalade för att träffa Linda i Älvsjö

Min flickvän har köpt ”golden circle”-biljetter till Guns N' Roses på Strawberry Arena i sommar. ”Vi kommer att stå så nära scenen att vi ser varje svettdroppe på Slashs överkropp”, säger hon.

1 495 kronor är relativt billigt för den utsikten.

Men den som vill vara helt säker på att på att komma nära Guns N' Roses, så nära att Axl Rose kan spotta på en, köper Premium Early Entry Package för 3 846 kr och blir insläppt på arenan lite tidigare. Sedan finns förstås The Ultimate VIP Experience-biljetterna som kostar 12 146 kronor styck och inkluderar whisky-body shots direkt ur Duff McKagans deffade navel.

Nej, nu överdrev jag. The Ultimate VIP Experience inkluderar en middag, en egen bar och en massa merch. Men ingen orgie med Guns N' Roses. De andra giganterna som kommer till Sverige i sommar, Iron Maiden och Robbie Williams, erbjuder inte heller fans att betala för idolträffar, eller ”meet and greets” som de brukar kallas.

Man kan köpa Welcome To Paradise Premium-biljetter för 6 505 kr till Green Days spelning på Gärdet i juni, och få en guidad tur på scenen samt första tjing att handla merch, men under erbjudandet står: ”DETTA VIP-PAKET INKLUDERAR INTE EN MEET AND GREET.” Och när Ghost gör sina enda två Sverigespelningar i maj ingår inte, som förut, en träff med frontfiguren Cardinal Copia i det dyraste VIP-paketet.

Kanske är det lika bra. Försäljningen av meet & greets väcker starka känslor. Tom Angelripper, sångare i det tyska metalbandet Sodom, ondgjorde sig nyligen över fenomenet, efter att ha noterat att konkurrenterna i tyska Kreator tog betalt för att skriva autografer och bli fotograferade med fans. ”Jag hatar det”, sa han. "Det har ingenting med metal att göra. /.../ Om jag skriver autografer så gör jag det gratis. Jag vill inte ha pengar för det."

Ännu mer kritisk var The 1975-sångaren Matty Healy som för några år sedan beskrev ”meet and greet”-försäljning som ”fucking gross”: ”Man har betalat för skivan. Man har betalat för biljetten. Man har betalat för parkering. Sedan har man kanske turen att få träffa artisten och då tänker någon: ’Kan vi ta betalt för det här också?’ Om du är artist och gör betalda meet and greets så utmanar jag dig att ta betalt i cash och själv ta pengarna av ditt fan! Du kommer att göra det i två minuter och sedan aldrig mer eftersom det är skamligt.”

Fans som kan tänka sig att betala för en idolträff köper oftast skivan. Men en överväldigande majoritet av publiken gör inte det. För mellanstora artister blir det därför frestande att sälja en träff som kanske inkluderar en t-shirt, en skiva och att man blir insläppt tidigare och slipper köa. På Reddit berättar ett fan om när han såg metalstjärnan Devin Townsend med svenska Katatonia som förband. 50 personer köade för en meet and greet med honom. Bara fyra betalade för att träffa Katatonia men de fick hänga med bandet i en timme, vilket är en evighet i de här sammanhangen, och svenskarna var väldigt sympatiska, ”a class act”.

Meet and greet-geschäftens främsta pionjärer var, inte helt oväntat, bandet som aldrig kände någon skam över att ta betalt: Kiss. På sjuttiotalet revolutionerade deras prylförsäljning musikbranschen på samma sätt som ”Star wars” gav filmindustrin nya intäktsmodeller. De sålde löpande band-selfies till fansen under hela sin avskedsturné och kommer antagligen att sälja meet and greets med sina avatarer när den kommande hologramshowen får premiär i Las Vegas.

Där sålde för övrigt Britney Spears sekundkorta idolträffar för 25 000 kronor i samband med sina 248 konserter på Planet Hollywood Resort & Casino i slutet av 2010-talet. Då mådde hon botten, eftersom hon var livegen under sin fars förmyndarskap, och det hetsiga meet and greetandet bidrog knappast till hennes mentala välbefinnande. En annan krisande megastjärna, Justin Bieber, slutade sälja liknande möten 2016. ”Jag älskar att träffa er fantastiska människor, men det slutar alltid med att jag känner mig uttömd och fylld av så många andras andliga energier att jag blir tom och olycklig”, skrev han (eller den som sköter hans sociala medier) i ett överraskande analytiskt Instagraminlägg. ”Jag vill få människor att le och vara glada, men inte till vilket pris som helst. Jag känner mig alltid mentalt och emotionellt utmattad, på gränsen till deprimerad, efter mötena.”

När fans vet att artisten tar betalt för sin tid försvinner också en del av glädjen i träffen. Det härliga och spontana blir stelt och kommersiellt. Harry Styles löser det problemet genom att bara lotta ut meet and greets. Och Taylor Swift låter ibland sin mamma promenera ut i publiken och ge backstagepass till fans som hon tycker ser trevliga ut. Men det innebär förstås att inte ens en promille av publiken får chansen att säga hej .

Som rockjournalist är jag bortskämd med att träffa stjärnor och skulle aldrig drömma om att kritisera någon som köper en meet and greet. Och jag har faktiskt betalat för att få ta en bild ihop med en idol: Linda Blair som spelar den besatta flickan i ”Exorcisten”. Det kostade 300 kronor på Science fiction-mässan i Älvsjö. SÅ värt det.

LÄS MER: Jag lade ut sedlarna på sängen och luktade på dem
LÄS MER: Är felet mitt att bröderna splittras? Strage går på en bluff
LÄS MER: Strage om Klassiska jullåten – lika korkad som SSAB
LÄS MER: Strage om 30 år med Kent