
Trendbrottet: Utdelningarna viker efter årsskiftet
Här är storbolagen som öppnar sina pengakranar
Det väntar ett trendbrott på Stockholmsbörsen efter årsskiftet. För första gången på flera år väntas storbolagens utdelningar minska.
– Överlag är bilden stabil, men det är några stora bolag som sänker totalen, säger SEB:s aktiestrateg Stefan Cederberg och pekar ut jätten som står i fokus när storbolagen laddar för ett utdelningsregn på 415 miljarder kronor.
EFN Finansmagasinet listar storbolagen som väntas dela ut mest – och vilka som ger högst direktavkastning.
Bokslutssäsongen närmar sig och då sätter börsbolagens styrelser ned foten kring nästa års utdelning. Klart är att den turbulenta omvärlden har satt sina tydliga spår på analytikernas förväntningar på nästa års utdelningar från storbolagen på Stockholmsbörsen.
I början av året hägrade ett nytt utdelningsrekord för bolagen på storbolagslistan. Då väntade sig analytikerna att bolagen tillsammans skulle skifta ut 440 miljarder kronor 2026.
Men hela 65 procent av bolagen på storbolagslistan har fått sänkta förväntningar under året. Nu tror analytikerna att totalsumman landar på 415 miljarder kronor, enligt Factset.

SEB:s aktiestrateg Stefan Cederberg är inte förvånad.
– När vi började året fanns förväntningar om en bättre konjunktur som skulle driva vinsterna. Nu väntas i stället vinsterna falla jämfört med i fjol, och då blir det naturligt att förväntningarna på utdelning kommer ned, säger Stefan Cederberg.
Efter flera år av stigande utdelningar väntar därmed ett trendbrott på Stockholmsbörsen. Utdelningarna väntas minska med omkring 4 procent jämfört med vad samma bolag delade ut 2025. Men enligt Stefan Cederberg är inte detta alarmerande.
– Överlag är bilden stabil, men det är några stora bolag som väntas sänka totalen. Generellt sett drar sig bolagen för att sänka utdelningen och det ser vi även här, säger han.
Stefan Cederberg har rätt i att minskningen på totalen beror på ett fåtal bjässar i toppen av utdelningsligan. Medan två tredjedelar av bolagen väntas höja utdelningen tror analytikerkåren att de sju bolag som delar ut mest kommer att sänka utdelningen från 2025 års höga nivåer.
För de två största utdelarna, Astra Zeneca och Nordea, beror det uteslutande på att kronan har stärkts under året. I amerikanska dollar respektive euro väntas läkemedelsjätten och storbanken höja utdelningen nästa år. Astra Zeneca med vd Pascal Soriot och Nordea med vd Frank Vang-Jensen är inte svenska bolag eftersom de har sina huvudkontor i Storbritannien respektive Finland.

"Kommer ge ett stort signalvärde"
Det svenska bolag som delat ut mest de senaste åren är AB Volvo med vd Martin Lundstedt. Trots att fordonsjätten väntas kapa sin utdelning från 37,6 miljarder i år till 29,3 miljarder nästa år räknar ändå analytikerna med att Volvo behåller sin plats som största svenska utdelare. Direktavkastningen väntas uppgå till omkring 5 procent.
– Volvo ska bli spännande att se, bolaget har fortfarande en stor nettokassa och hur de tänker kring extrautdelningen kommer att ge ett stort signalvärde för hur de ser på 2026, säger Stefan Cederberg.
De svenska storbankerna väntas också sänka sina utdelningar, men hamnar ändå i toppen på listan över de aktier som ger högst direktavkastning. Med en direktavkastning på drygt 10 procent toppar Handelsbanken listan, medan Swedbank och SEB hamnar trea respektive sjua.
Men enligt Stefan Cederberg är det telekomjätten Ericsson med ordförande Jan Carlson och vd Börje Ekholm som kommer att få störst fokus under utdelningsäsongen. Analytikerna väntar sig att bolaget höjer utdelningen med 13 procent till 3,2 kronor per aktie, men bolagets styrelse genomför en översyn av kapitalallokeringen som ska vara klar till bokslutet. Bolaget har varit tydligt med att mer kapital ska skiftas ut till ägarna. Som EFN Finansmagasinet rapporterat lutar det åt att styrelsen för första gången kommer att inleda ett återköpsprogram.
– De har en nettokassa på över 50 miljarder kronor exklusive pensioner och förväntningarna är en kombination av aktieåterköp och utdelning, säger Stefan Cederberg.

Aktiestrategen påpekar att aktieåterköp inte finns med i analytikernas förväntan, men att bolagen själva ser det som en återföring till aktieägarna som är likvärdig med utdelning.
– Återköp ingår troligen inte i siffrorna, men det är flera stora bolag som SEB, Nordea, Trelleborg, H&M och Essity som återköper aktier. Det ska man lägga in i hur mycket som distribueras till aktieägarna, säger han.
Kan höja utdelningen 226 procent
Inför bokslutssäsongen tror han att i synnerhet fastighetsbolagen kommer att lägga ett stort fokus på återköp.
– Det är de signaler jag tycker att man får från sektorn. Det är stora rabatter i fastighetsbolagen och då får du bättre avkastning på återköp än att dela ut eller köpa fastigheter, säger Stefan Cederberg.
Det bolag som väntas höja utdelningen mest, 226 procent, är kursraketen Lundin Gold. Bolaget har dock kvartalsvisa utdelningar, så en stor del har redan betalats ut under året. Lundin Gold uppdaterade i år sin utdelningspolicy och väntas även dela ut historiskt höga utdelningar nästa år.
Även Lundin Mining, som också det arbetar med kvartalsvisa utdelningar, har ändrat sin utdelningspolicy och fokuserar nu mer på aktieåterköp än utdelning.
Lundin Mining hamnar därför tvåa på listan över de bolag som sänker mest. Nummerverifieringsbolaget Truecaller väntas sänka allra mest, från årets 1,7 kronor per aktie till 0,4 kronor per aktie.
Gruv- och smältverksjätten Boliden och kommunikationsteknologibolaget HMS Networks väntas återinföra utdelning nästa år, efter att i år ha slopat den för att finansiera förvärv. Även mönsterkortstillverkaren NCAB, som drog tillbaka sitt utdelningsförslag i år, väntas nästa år dela ut igen.
Enligt snittförväntningarna väntas även den krisande vitvarujätten Electrolux återuppta utdelning, efter tre år utan. Men enligt medianprognosen för de tio analytikerna som följer bolaget väntar ingen utdelning nästa år heller.
– Utdelning för Electrolux är uteslutet. Deras senaste extrautdelning är ett av de största självmålen jag har sett. Det har bidragit till att ge dem en väldigt stor skuld, säger Stefan Cederberg.
Följ taggar
Finansiella instrument i artikeln

