Hanna Stjärne: ”Vi måste ha trovärdighet mot fredspriset”

Nu börjar det. Fotoblixtarna skjuter i väg sitt skarpa ljus och fotograferna rör sig mellan sina positioner för att bäst fånga det som är på väg att ske. Vi är några stycken som har fått vänta på dagens begivenhet i det gamla börshuset som numera är Nobelprismuseum.

Kanske att man ligger bara aningen efter i tidsschemat, men det finns ingen anledning till oro. Det är rikt med personal och allt är planerat på bästa sätt. Det finns ett talesätt som säger att en journalist kan gå hur långt som helst om vederbörande slutar att vara journalist.

Efter journalistiken: ett nytt värv i Nobelvärlden

Vi som tåligt har väntat får precis nu levande bevis på detta. In kommer Nobelstiftelsens nytillträdda vd Hanna Stjärne, med en bakgrund som vd för Sveriges Television, chefredaktör för Upsala Nya Tidning och innan dess programdirektör på Sveriges Radio. Hennes roll i dag är att vara värdinna för Maria Ressa – den filippinska journalist som tilldelades Nobels fredspris 2021 för sitt arbete som redaktör för webbtidningen Rappler.

Hanna Stjärne inleder med varför vi är här. Engelskan är klanderfri, men det är svårt att höra vad som sägs. Kamerorna låter för mycket. En av många traditioner som omringar Nobelpriset är att pristagaren ska donera någonting personligt till Nobelprismuseet. Varje gång sker det vid en liten ceremoni.

Maria Ressa är på ett sprudlande humör och tillsammans med Hanna Stjärne gör hon att stämningen i rummet snabbt blir avspänd. Det skiljer bara några år mellan de båda. Deras karriärer har sett helt olika ut. Medan Maria Ressa har blivit en av Asiens mest kända grävande reportrar har Hanna Stjärne de senaste tio åren ägnat sig åt att leda stora och komplexa organisationer och därtill navigera i ett politiskt utsatt område. Hon lämnar efter sig ett SVT som anses stå starkt rustat och är efter Moderaternas tidigare partisekreterare Sam Nilsson den som suttit som vd längst.

Maria Ressa överlämnar sedan två olika t-shirtar och en film som visar när hon grips för att ha utövat sitt yrke och kämpat för yttrandefrihet. Dagen därpå ska hon prata för lärare och studenter från 30 olika länder på en årlig konferens.

I rummet där Nobel blir verklighet

Det finns ett rum som är extra speciellt i Nobelstiftelsens fastighet på Sturegatan 14. Framtoningen är nästan sakral och var sak är ritad och framtagen just för det här rummet. Det är nästan som om interiören vore från ett slott eller ett museum. Alltsammans mycket gammalt men ändå helt i avsaknad av slitage eller vanligt brukande. Rummet sägs vara byggt kring målningen av Alfred Nobel av Emil Österman som hänger över den rejält tilltagna öppna spisen. På väggarna hänger porträtt som föreställer personer som har varit viktiga för Nobelstiftelsens framkomst. På motsidan av väggen kan Alfred Nobel blicka mot Ragnar Sohlman. Den assistent som efter hans frånfälle fick i uppgift att verkställa skapandet av stiftelsen. Namnet Sohlman är för evigt sammanflätat med Nobels och hans barnbarn Michael ”Micha” Sohlman var Nobelstiftelsens vd mellan åren 1992 och 2011.

Kvar i den fastighet på Sturegatan som ägs av stiftelsen bor Eva Sohlman i en av våningarna. Men låt oss inte glömma bort rummet med de gröna väggarna och det stora tunga ekbordet där vi befinner oss nu. Det här rummet har nämligen ett alldeles speciellt syfte, för i bokhyllorna längs ena väggen återfinns böcker med Nobelpristagarnas namnteckning i. Var och en har en egen sida med sitt eget porträtt som de själva signerat. Det här är det sista rummet som Nobelpristagarna går in i innan det är dags för hemfärd.

Hanna Stjärne är nytillträdd som vd och har själv inte upplevt det, men hon berättar att hon har hört att reaktionerna vid bordet kan vara olika. Att det är först här som en del av pristagarna verkligen inser de historiska banden de nyss knutit med några av mänsklighetens mest framträdande personer.

För en del blir det så påtagligt och så direkt att de faller i gråt och behöver tid för att samla sig när det är dags att signera boken. När stunden i rummet väl är slut är det kanske som en del av magin att få Nobelpriset är bruten. Efter det går färden mot Arlanda. Hanna Stjärne kommer att stå kvar.

Nära genier – men med fötterna kvar på jorden

Låt oss slå fast det direkt. Att röra sig nära Nobelstiftelsen är lite som att röra sig nära hovet. Man kan mycket lätt drabbas av strålskada. Det vill säga faran att komma nära mycket berömda människor och därför lätt tro sig vara en av dem. På Nobelstiftelsen rör du dig i miljöer som tagit på sig att förmedla världens mest kända hedersbetygelser till namn som Einstein, Curie och Tranströmer. Det är lätt att lägga sig till med fasoner när en vardag är en vardag bland genier. För allt med Nobelstiftelsen är påkostat, hovsamt och högborgligt. Heltäckningsmattan i fastigheten är så djup att det nästan behövs stövlar för att plöja sig fram. Som sagt: kan du lätt gå i den fällan ska du vara på din vakt. Fast i ärlighetens namn har de även belönat personer som det inte gått lika bra för.

– Det är bara människor, säger Hanna Stjärne lakoniskt.

Hon säger inte ”Nobel”, hon säger inte ”Alfred Nobel” när hon talar om grundaren. Kort och gott säger hon ”Alfred”. Här sjunger långsamhetens och långsiktighetens lov. Vi är en bit från nyhetsdesken på Upsala Nya Tidning om det uttrycks försiktigt.

Hanna Stjärne är full av kontraster. För tio år sedan var hon fortfarande chefredaktör i Uppsala. Då flängde hon med dåligt samvete från lägenheten i Stockholm med pendeln – och sade till dess att hon nästan hon trodde på det själv att ”jag ska flytta till Uppsala”. Så småningom.

Hanna Stjärne hade plockats fram av Novares vd Fredrik Hillelsson i processen som efterträdare till Eva Hamilton. Innan dess var Hanna Stjärne en borträknad som satt och messade på pendeln till UNT. Nu är hon vd för Nobelstiftelsen. Hur gick det till?

De som vet säger att hon har en storhet som sticker ut och det är att hon håller sig borta från kotterier och har en kraftig integritet. Att hon är en slitvarg och otroligt privat. Strålskadad? Hon? Never!

Att förvalta framtiden

Sist vi sågs var vid tillställningen tillsammans med Maria Ressa på Nobelprismuseet. Nu har vi precis passerat rummet med gästböckerna och gått in till Hanna Stjärnes kontor.

– Jag har än så länge bara hunnit med att ta emot en gåva från en pristagare till museet tidigare. Det var från Andrew Fire (medicinpriset 2006, reds. anm.), men då var vi i Japan och han lämnade över sitt bibliotekskort som en symbol för kunskap och öppna miljöer där mycket finns tillgängligt för alla.

Kortet var så välanvänt att det nästan inte gick att se Andrew Fires namn på det längre. Allt det här blir sedan artefakter på museet och en del av Hanna Stjärnes många nya arbetsuppgifter är att vid en liten ceremoni ta emot den personliga gåvan.

– Det finns mycket olika saker som är värda att lyfta fram från samlingen, men en sak som griper tag är Nadia Murad (fredspriset 2018, reds. anm.) som hamnade som sexslav och hon har skänkt en klänning som hon själv hittade när hon återvände till sitt hem som låg i ruiner, men den här klänningen var fortfarande hel. Hon bar den på ett bröllop innan hon blev bortförd och nu är den en del i samlingen.

Vad Hanna Stjärne själv skulle ha skänkt om så var fallet? Hon gör något för henne mycket typiskt. Svarar med en motfråga.

Styrkan i arvet – och berättelsen framåt

Vill ni också sitta i hennes besökssoffa i rummet på Sturegatan och höra hennes corporate story? Okej, den kommer här:

– Det finns ett starkt arv kring Nobelpriset men också en hoppfull berättelse framåt, för det handlar om briljanta människor som vid varje år i 125 års tid har lyckats lösa några av den tidens svåraste frågor.

– Det finns ett starkt hopp i att få se människans förmåga att hitta lösningar framåt. Nobelpriset har både den starka historien och den starka framtidsbilden med sig. Den långsiktigheten känner man direkt när man kliver in och börjar arbeta här. Mitt jobb är att säkra att allt det här finns för framtiden.

Det är stora ord.

Hur mäts du på det?

– Det här är en annorlunda verksamhet än att leda ett medieföretag. Det här har en helt annan långsiktighet så det är svårt att svara på.

I rummet bredvid Hanna Stjärne, med direkt access, sitter hennes närmaste medarbetare kapitalförvaltaren Ulrika Bergman.

– Vi har en investeringskommitté med en långsiktig filosofi och vi ska få vår förmögenhet att växa så priserna kan säkras för en lång, lång tid framöver men utan att ta för stor risk. Det är en lite annorlunda sits att förvalta kapital mot att vara vd för Sveriges Television.

Hanna Stjärne viftar dock bort det.

– Mitt arbete är att vara ansvarig för helheten och att vi har den kompetens som vi behöver.

– Det här är en annan arena än SVT och arbetssättet är ett annat, men bägge är kunskapsföretag och det finns fler likheter än olikheter. Det är därför väldigt intressant och väldigt roligt.

Vad innehåller investeringspolicyn för begränsningar mot exempelvis försvarsindustrin?

– Vi har riktlinjer kring vad vi inte ska investera i. Vi måste ha en trovärdighet mot fredspriset. Vad är försvarsindustrin? Det finns många nyanser i det här.

Investerar ni i Saab?

– Jag kan inte svara på rak arm. Sedan gör vi våra investeringar via förvaltare och inte alltid direkt i bolag.

Finns det något ni inte investerar i?

– Generellt ska vi inte ta så stora finansiella risker och jag kan inte svara exakt på vilka branscher och bolag som vi inte investerar i, men det är sällan svart eller vitt. Vi värderar vilka förvaltare som vi jobbar med och vilka bolag som vi går in i. Det är hela tiden en levande diskussion, inte minst nu med den finansiella utvecklingen globalt.

Det starkaste priset i världen?

Nobelstiftelsen förfogar över 6,5 miljarder kronor. Ett faktum i sammanhanget är det som stiftelsens tidigare ordförande Marcus Storch uppmärksammar. Under många år tillät de då gällande stadgarna endast investeringar i statsbärande papper. Om innehavet i stället följt index hade prissumman kunnat se helt annorlunda ut. I dag är den årliga prissumman 11 miljoner. Marcus Storch menar att den hade kunnat vara 110 miljoner kronor.

– Det är ju inte alltid prissumman som är avgörande. Känslan att Nobelpriset är det starkaste priset globalt är nästan fysisk när man kliver in som vd. Kombinationen av litteratur, fred och vetenskap som kategorier spelar också stor roll.

Så här säger Hanna Stjärne som även svarar på hur hon själv har märkt av det:

– Jag får varje dag en enormt lång lista om vad som skrivits om Nobelpriset. Många priser belönar ett livsverk, men tänk på Alfreds bakgrund som uppfinnare och entreprenör och på kommittéerna som identifierar precis just det vetenskapliga arbetet som har varit till gagn för mänskligheten. Det görs ett oerhört stort jobb att göra den här identifieringen och det är Nobelprisets storhet.

Till identifieringsarbetet hör att maximalt tre personer kan få dela på priset och att de ska få det för just den avgörande upptäckten. Avgörande. Och det sitter inga blåbär i de vetenskapliga kommittéerna.

Ny verkställande direktör och sedan ett 125-årsjubileum runt hörnet. Hur ska Nobelpriset förändras?

– Ska det det? Världen förändras och hur vi når ut med priset och pristagarnas upptäckt kan ändras, men priset och vårt arbete är hela tiden långsiktigt och grunduppdraget hela tiden detsamma.

Mycket är nytt för Hanna Stjärne och den Nobelintensiva hösten och vintern har hon ännu ej upplevt, annat än som ansvarig för sändningarna på SVT. Än vet hon till exempel inte när hon själv får reda på vilka pristagarna är. Meddelar kommittéerna det i förväg eller får hon följa de direktsända presskonferenserna som alla andra?

Nobelpriset har också haft det stökigt. Hennes företrädare Vidar Helgesen bjöd in Rysslands ambassadör mitt under den fullskaliga invasionen av Ukraina. Togs emot sådär. Bedömare menar att det uppstod ett glapp i det långsiktiga arbetet och att rutiner bröts.

– Beslut här fattas inte av en person och det finns mycket kunskap i huset om hur arbetet ska göras. Jag började vid årsskiftet och jag har lagt väldigt mycket tid på att förstå historien och allas arbete.

Mellan eliten och världen

– En sak som jag har lärt mig är att det här är en mycket mindre organisation än på SVT men med ett otroligt mycket mer internationellt nätverk.

Apropå just att det här är en elitistisk miljö där några av Sveriges mest meriterade akademiker möts för att sedan belöna några av världens mest meriterade kollegor. Hanna Stjärne själv har bara en fil. kand.

– Det är en akademiskt kunnig miljö och jag tänker bara att den är kunskapsrik. Inget annat än det.

Bengt Samuelsson och Sune Bergström belönades med Nobelpriset i medicin 1982. När Bengt Samuelsson gick bort i juli 2024 fylldes internationella tidningar av hyllningsporträtt, men de svenska bestod mest av futtiga nekrologer.

– Jag har svårt att svara på varför, men jag tycker att vi ska vara stolta över våra svenska pristagare och uppmärksamma dem.

Ett annat projekt som Hanna Stjärne hamnat mitt i rör Slussenbygget i Stockholm och uppförandet av Nobelhuset.

– Eller Nobelcentret … det är faktiskt inte riktigt klart vad det ska heta … Vad jag tycker? Jag inväntar för att ta en diskussion om det längre fram. Men fastigheten blir den sista delen i den stora omdaningen av Slussen. Jag ser framför mig att det här huset blir ett internationellt kraftcentrum för vetenskap, kultur och fredsinitiativ.

– Jag vill att det här ska bli den plats i världen där man oftast träffar en Nobelpristagare.

Kommer det vara en Nobelpristagare vid Slussen varje vecka?

– Det vet jag inte. Men vi kommer jobba för att ha pristagare på plats ofta. Det kommer bli utställningar och föreläsningar.

Nobelstiftelsen är synonym med fastigheten på Sturegatan 14. Men tanken är att den ska överges till förmån för det av David Chipperfield Architects-ritade huset.

– Om allt går som det ska så sker inflytt 2031 och vad som händer med det här huset är för tidigt att svara på nu. Men det nya kommer att bli en väldigt speciell plats vid Slussen och en stor tillgång för både Stockholm, Sverige och världen.

Börshuset där Nobelprismuseet är i dag kommer också inhysas vid Slussen Så om några år kommer ceremonierna där besökarna står och väntar på Hanna Stjärne hållas vid Slussen. Därmed kommer också samlingen av föremål som pristagarna donerat finnas där. Det vanligaste objektet som skänks av en Nobelpristagare? En penna.