Hur mår de då? Inte jättebra. Kostnadsläget är fortsatt högt och lågkonjunkturen har fortfarande greppet om ekonomin. Trots det finns optimism inför 2026 hos de åtta bolag i vitt skilda branscher som EFN:s lokalredaktioner träffat runt om i landet.

***

Flygbolaget som knyter ihop stad och land

Jonair driver flera samhällsviktiga flyglinjer i svensk glesbygd, parallellt med taxiflyg, ambulansflyg, affärsflyg och helikopterverksamhet.
– Trafikverkets uppgift är att knyta samman tätort med landsbygd och vi är länken, säger ägaren Mattias Eriksson, som också är flygande vd.

UMEÅ. Expansionen startade när Mattias Eriksson 2010 tog över en mindre rörelse inom taxiflyg – Jonair. Bolaget hade då ett eget flygplan och ett som leasades. I dag flyger man på sex reguljära linjer med vardera 20–24 avgångar i veckan. Flottan består av åtta plan och en helikopter, däribland: turboprop, uppvisningsflyg och en affärsjet – som ska kompletteras med ytterligare en.

För Mattias Eriksson är det naturligt och önskvärt att köpa på sig så många flygplan som möjligt. Det är en del av affärsidén och han har formulerat en princip som han tycker bevisar sig gång på gång:

– Ju fler flygplan man har, desto fler jobb får man. Det är som en oskriven lag.

Och det var överskottet på flygstolar som genererade ett första genombrott på marknaden. År 2014 hyrdes Jonair in för att trafikera Pajala–Luleå efter att ett estländskt bolag gått i konkurs.

– Det var många utländska bolag som hade fått problem vid den tiden efter att ha räknat fel på allt från klimat till kostnader.

– Vi hade extra kapacitet och kunde ta på oss linjen och samtidigt fortsätta med vårt vanliga taxiflyg. I den vevan insåg jag att linjeflyg är enklare än taxiflyg. Det handlar ju bara om att repetera samma sak gång på gång.

År 2015 vann Jonair en upphandling och kunde omedelbart starta flygning Pajala–Luleå.

– På den vägen är det, sedan har vi bara fortsatt.

Hur mår bolaget i dag?

– Vi mår bra, har vuxit försiktigt men stabilt under många år och byggt ett arbetssätt som fungerar. Vi har ett starkt renommé, inte minst hos Trafikverket, och vi är stolta över hur vi levererar både punktlighet och säkerhet i en krävande miljö.

Vilka var utmaningarna 2025?

– Kostnadsutvecklingen är alltid en utmaning, särskilt i vår bransch där klimat, väder och teknik spelar stor roll. Samtidigt ställs höga krav på tillgänglighet i glesbygd, där flyget är en förutsättning för både näringsliv och samhällsservice.

Hur gick året?

– Det gick bra. Vi klarade våra åtaganden och fortsatte att utveckla både linjetrafiken och taxiflyget. Kombinationen av olika verksamheter gör oss mindre sårbara.

Hur ser du på 2026?

– Försiktigt optimistiskt. Vi ser möjligheter att ta någon ytterligare linje och fortsätta bygga taxiflyg, ambulansflyg och helikopterverksamhet. Dessutom flyger vi organ till sjukvården och ska eventuellt börja transportera radioaktiva isotoper som används vid cancerundersökningar.

Vilka utmaningar ser du framåt?

– Hållbarhetsfrågan är central. Vi vill flyga mer på biobränsle och på sikt även med el- och vätgasflyg. Vi är redan med i flera utvecklingsgrupper, men det måste ske i rätt takt. För oss handlar det om långsiktighet, att fortsätta vara länken som knyter ihop glesbygd och tätort.

***

Tälttillverkaren nådde rekordomsättning

Bo Hilleberg är fortfarande aktiv som arbetande styrelseordförande i företaget som bär hans namn, har sitt hjärta i Östersund och tillverkar världskända tält. Hans dotter verkar som vd från kontoret i Seattle, när 2025 är slut kan de båda se tillbaka på ett rekordår för familjeföretaget.

ÖSTERSUND.

Bo Hilleberg, hur mår bolaget som du grundade för 55 år sedan?

– Bra, och vad jag sett för 2025 ser det ut som om vi har ett nytt rekordår. Men det har varit stökigt på marknaden med minskad försäljning i USA och Asien. Det har dock kompenserats med stora militära order.

Vilka var utmaningarna 2025?

– Det gamla vanliga när försäljningen går ner. Man ser om det går att förbättra läget genom olika marknadsåtgärder. Vi har också fått kämpa lite med att få till de militära produkterna. Efterverkningarna av covid märks. Då hade vi en boom, handlarna beställde allt de kunde och många sitter nu med för stora lager.

Hur gick året?

– Bra och koncernen når ett omsättningsmässigt rekord. Vi har en lugn och stabil kurva uppåt och så verkar det fortsätta.

Hur ser du på 2026?

– Det känns osäkert med krig och skiftande tullar. Någon diversifiering är inte aktuell så länge vi växer, även om diskussionen finns. Risken är att man spär ut varumärket, vi har fortfarande mer att göra inom tält. För övrigt kan man säga att vår militära tillverkning är en sorts diversifiering. Vi har inte budgeterat för stor tillväxt och är nöjda om vi kan hålla lönsamheten.

Vilka utmaningar ser du framåt?

– Man får väl se det stökiga världsläget som en utmaning.

***

Så länge bussarna rullar går rutorna sönder

Lågkonjunkturer kommer och går, men stora glasrutor på stora fordon består – och fortsätter att gå sönder. Det är en av förklaringarna till Svenska Bussglas i Motala vuxit med ungefär 30 miljoner i omsättning om året de senaste tre åren.

MOTALA. Svenska Bussglas startades i Arjeplog i slutet av 1990-talet, flyttade verksamheten till Motala och köptes upp av Cary Group 2019. Det är samma företagsgrupp som även äger Ryds Bilglas, en på ytan snarlik verksamhet, men skillnaderna är stora.

– Vi jobbar i princip alltid ute hos kunden, det kan vara på plats där en ruta gått sönder, eller på kundens uppställningsplatser. Det här ett extremt serviceinriktat jobb, men det är vi bra på och det är därför vi växer, säger vd Samir Rekic.

Hur såg 2025 ut för er?

– Det var ett bra år för oss. Vi har avtal med alla de stora operatörerna som kör kollektivtrafik, och den trafiken rullar på som vanligt oavsett konjunkturläge. Det är i dag 65 procent av vår verksamhet.

– Antalet försäkringsärenden för annan tung trafik har gått ner, förmodligen på grund av lågkonjunkturen, men å andra sidan byter vi alltmer rutor på husbilar. Vi öppnade också vår 13:e verkstad, i Växjö, säger Samir Rekic.

Vad tror ni om 2026, fortsatt tillväxt?

– Ja, vårt mål är att växa 10 procent. Vi öppnar en ny verkstad i Skövde i januari. Vår verksamhet bygger på att vi är nära kunderna, så det är genom nya etableringar som vi växer snabbast. Vi satsar också på att växa mer inom lastbil, husbil, spårbunden trafik och entreprenad.

Vilka är era stora utmaningar?

– Att behålla ödmjukheten och se till att hela organisationen fortsätter att vara serviceinriktad. För fem år sedan var vi 45 anställda på 5 verkstäder, nu är vi över 80 på snart 14 verkstäder, det gäller att vi inte tappar den inställningen i expansionen.

***

Kurvorna pekar uppåt för psykologerna

Psykologpartners startades för 25 år sedan av en grupp psykologer från Linköpings universitet. Bolaget växte snabbt från att jobba med tandvårdsfobier till hela spannet med individ, grupp, ledarskap och organisationsutveckling.

LINKÖPING. Vi låg rätt i tiden med kbt, vilket gjorde att bolaget snabbt fick fart. Dessutom var vi en bra grupp, där flera var intresserade av entreprenörskap, säger Sara Hillbom, en av grundarna och i dag vd. Fram till 2020 vann bolaget sex Gasellpriser, Dagens Industris pris till snabbväxande företag. År 2020 var även året då bolaget tog in Broviken som huvudägare. I dag är sex av grundarna kvar.

Huvudkontoret finns fortfarande i Linköping, dessutom finns kontor i Umeå, Stockholm, Norrköping, Göteborg, Helsingborg och Malmö.

Hur mår bolaget?

– Vi mår utmärkt, det finns inga svåra diagnoser på oss. År 2024 var ett något tuffare år där vi inte ökade i omsättning eller resultat enligt budget, men jämfört med konkurrenter klarade vi oss bra.

Hur har 2025 varit för er?

– Första halvan av 2025 gick fortsatt lite trögare, men från maj och framåt har det varit full fart igen. Våra intäkter kommer till 70 procent från offentlig verksamhet där vi har långa avtal, det har varit en styrka för oss. Jämfört med 2024 kommer både omsättning och resultat öka i år.

Hur ser 2026 ut för er?

– Det ser hoppfullt ut. Under de senaste åren har vi minskat rekryteringen, men nu märker vi att vi är för få och behöver växa igen. Vi känner igen signalerna, vi går in i 2026 med hög fart och fullbelagda konsulter. Då brukar det bli ett bra år.

Vilka utmaningar har ni?

– Just nu att vi har olika mycket att göra på olika platser i landet, däremot brukar vi ha ganska lätt att rekrytera. Vi är en omtyckt arbetsgivare.

***

Global expansion och starka samarbeten

För Tenstar Simulation i Tanumshede var 2025 ett toppenår. Höjdpunkten för verksamheten var medverkan på världens största anläggningsmässa, Bauma i München – en mässa som enligt Tenstars verksamhetschef Christian Döbeln blev ett genombrott.
– Det var en succé utan dess like, hela företaget fick enorm uppmärksamhet, säger han.

TANUMSHEDE. Den uppmärksamheten satte också avtryck i resultatraderna. Tenstars räkenskapsår, som avslutades i mars, landade på en tillväxt på 50 procent.

Tillväxten har också inneburit stark acceleration in i det nya verksamhetsåret. På ett år har bolaget rekryterat ett 50-tal personer och totalt har Tenstar nu 130 anställda. Ett 40-tal av dem sitter i ett nyöppnat kontor i Gamlestaden i Göteborg. Företaget har samtidigt gått från svensk spelare till multinationell, med rekryteringar från bland annat Brasilien, Schweiz och Indien.

Enligt Christian Döbeln var den största framgången inte traditionell försäljning, utan strategiska samarbeten med globala aktörer. Ett exempel är kranjätten Liebherr.

– De berättar hur det ska kännas och fungera, det är en enorm fjäder i hatten för oss, säger han.

Men året bjöd också på rejäla utmaningar. Geopolitiken påverkar Tenstar direkt. USA:s budgetstopp och svårigheterna för utbildningssystemet att köpa in simulatorer skapar osäkerhet. Samma sak gäller Frankrike, där statens åtaganden förändrats.

Inför 2026 är Christian Döbeln ändå optimistisk. Den kommande säsongen med mässor, först i Las Vegas i mars och sedan Bauma på hemmaplan, blir avgörande indikatorer för efterfrågan.

– USA är fortfarande osäkert, men också den marknad där flest byggbolag köper just nu. Samtidigt satsar vi vidare i Australien och Nya Zeeland, säger Christian Döbeln.

***

Ale El satsar på nästa tillväxtfas

Trots svagare konjunkturläge och färre nyanslutningar fortsätter Ale El ändå att växa och investera. Elhandeln går starkt och satsningarna på vädersäkra nät, nya digitala tjänster och den omstöpta bolagsstrukturen ska göra energibolaget bättre rustat när byggtakten i Ale kommun tar fart igen.

ALE.

Hallå där Anders Sandeberg, vd för Ale El – vad var höjdpunkterna under 2025?

– Vi har uppdaterat vår grafiska identitet och arbetat mycket med våra digitala lösningar. Samtidigt har elhandeln fortsatt utvecklas starkt, både vad gäller kundtillströmning och lönsamhet. Det är glädjande att se att vårt erbjudande fortsätter att attrahera fler kunder även i en volatilt prissatt marknad.

Vad har ni haft för utmaningar under året?

– En av våra större industrikunder har valt att avveckla sin etablering, vilket påverkar oss ekonomiskt. På elhandelssidan är utmaningen att kommunicera våra styrkor i marknadsföringen utanför vår lokala marknad.

Hur ser ni på 2026 – hur kommer det att gå för er då?

– Vi har en investeringsplan där vi fortsätter att vädersäkra elnätet på landsbygden. Vi kommer införa effekttariffer i elnätet och fortsätta utvecklingen av de digitala lösningarna för både elnäts- och elhandelskunderna.

Vilka utmaningar tror ni att 2026 kommer att föra med sig?

– Vi ställer oss frågan om när konjunkturen tar fart och det börjar byggas igen. Ale kommun har haft stor tillväxt sedan det byggdes motorväg och dubbelspår mellan Göteborg och Trollhättan, och vi står redo att ansluta fler kunder.

Det pratas ju mycket om den ökande elektrifieringen i Sverige – hur ser ni på det?

– Vi har många privatkunder och ser än så länge inte att elektrifieringen medför ökat eluttag. Privatkunderna har sedan energikrisen blivit mer medvetna och energieffektiviserat, vilket gör att energiöverföringen per kund faktiskt minskar på helårsbasis. Vi tror att framtidens elkund blir mer medveten och påläst, vilket kan innebära att man kan använda mer el utan att elkostnaden ökar.

***

Skånska familjeföretaget slåss mot jättarna

Engelholms Glass fortsätter att växa trots stenhård konkurrens på glassmarknaden. Men höjda priser på mjölk och grädde och den kommande momssänkningen är störningsmoment, berättar Carl-Gustaf ”Calle” Gudmundsson, vd i familjeföretaget.

ÄNGELHOLM. I Europa är det storbolag som Nestlé och framför allt The Magnum Ice Cream Company (TMICC), nyligen avknoppat från Unilever, som dominerar glassmarknaden. Svenska GB Glace är en del av TMICC och i Sverige finns även Sia Glass och Triumf Glass. Men i nordvästra Skåne har både inhemska och utländska aktörer det tufft, för där har lokala Engelholms Glass kapat åt sig en rejäl bit av marknaden.

Omsättningen har ökat varje år de senaste åren och 2024 landade den på 88 miljoner kronor. Calle Gudmundsson tror på omsättningsökning även 2025.

Hur mår bolaget?

– Vi mår ganska bra, det vill jag nog påstå.

Hur har 2025 varit och vad har ni haft för utmaningar under året?

– När vi summerar så blev det väl ett ganska normalt svenskt glassår, men det var kallt i maj och vi måste ju ha värme för att må riktigt bra.

Vädret är en ständig faktor i branschen, men det är givetvis även priset på råvaror. Under året har priserna på grädde och mjölk ”stuckit i väg” enligt Calle Gudmundsson.

Hur du ser på 2026 och eventuella möjligheter och utmaningar där?

– Vi ser positivt på 2026. Det är i och för sig en momssänkning den 1 april och det kan ju vara positivt för svenska folket, men det blir lite oro här. Vi brukar alltid lämna ut en lista med nyheter och priser senast den 1 mars, men vi kan ju inte komma med en lista i mars och sedan med en ny i april så vi får avvakta till april i stället.

***

Malmöbolag drar nytta av AI-revolution inom e-utbildning

Pandemin innebar en boost för e-utbildningsbranschen och nu kommer nästa injektion – AI.
– Det är ett väldigt stort skifte, säger Carolina Faxe, vd på e-utbildningsbolaget Tictac.

MALMÖ. Som en effekt av den kraftigt minskade rörlighet som blev följden av pandemin ökade efterfrågan på digitala distansutbildningar. Det resulterade i sin tur i ett ordentligt lyft för hela edtechsektorn, där e-utbildning är en del. Malmöbaserade Tictac Learn har vuxit varje år på 2020-talet, lågkonjunkturen de senaste åren till trots. Bolaget – som omsatte 90 miljoner kronor 2024 – rymmer den svenska verksamheten i en koncern som totalt omsätter 300 miljoner kronor.

Hur mår ni, Carolina Faxe?

– Alldeles utmärkt!

Hur har 2025 varit?

– Vi har vuxit inom i princip alla våra affärsområden så det har varit positivt.

Vad kännetecknar branschen just nu?

– Det är ett väldigt stort skifte mot att man genererar e-utbildning med hjälp av AI.

Hur påverkar det er?

– Positivt! Jag skulle säga att nästan 40 procent av våra kunder har köpt till en AI-modul och på det sättet blivit ännu mer effektiva. Nu kan ännu fler producera digitalt lärande.

Hur ser du då på 2026 och eventuella möjligheter och utmaningar där?

– Detta året har Articulate släppt Localization, som är en översättningsmodul, också AI, som vi sett en väldigt stor efterfrågan på. Så det bådar gott inför 2026.

Articulate är en plattform där även icke programmeringskunniga kan skapa professionella digitala utbildningar.