Friskolemarknaden – lägst kostnad vinner

Att förutspå hur enskilda aktier rör sig under en specifik handelsdag är något de flesta marknadsbedömare aktar sig för. Ändå går det att göra kvalificerade gissningar. Måndagen den 14 september ser ut att bli stökig för tre svenska aktier: Academedia, Cedergrenska och Tellusgruppen.

Dagen före, söndagen den 13 september, går nämligen Sverige till val. Antingen tillträder en regering som vill begränsa vinstutdelningar, stärka möjligheter att kräva tillbaka skolpeng och höja sanktionsavgifter. Eller så får vi en regering som i princip vill behålla status quo men med hårdare statlig kontroll.

Skolorna på börsen

I Sverige finns i dag tre friskolekoncerner på börsen – Academedia på Stockholmsbörsens Midcaplista samt Tellusgruppen och Cedergrenska på First North. Det är en marknad som förändras och ritas om. Internationella engelska skolan noterades på Stockholmsbörsen 2016 men köptes ut av det tyska investmentbolaget Paradigm 2020. År 2024 fick Sveriges fjärde största friskolekoncern, Thoréngruppen, nya ägare och bytte namn till Eductus. År 2024 fusionerades Cedergrenska med Aprenderegruppen. Ägarbytena visar att det – trots uppenbara politiska risker – finns ett stort intresse bland industriella spelare och finansiella placerare. Det är inte svårt att förstå varför.

Skolpengens dramatiska effekt

Friskolereformen genomfördes 1992 av regeringen Bildt. Reformen innebar att kommunerna blev skyldiga att betala ett grundbelopp – skolpengen – för varje elev. Ersättningsnivån sattes initialt till 85 procent av kommunens kostnad och höjdes 1996 till 100 procent.

Effekten på marknaden var dramatisk. År 1992 gick knappt 10 000 elever i fristående skolor. Sju år senare hade antalet tredubblats. I dag, 34 år efter friskolereformen, går 16 procent av Sveriges grundskoleelever och 28 procent av gymnasieeleverna i en friskola. Av dessa går 78 procent i skolor som ägs av ett vinstdrivande aktiebolag.

Kring de närmare 250 000 eleverna har det vuxit fram en marknad som årligen omsätter mellan 28 och 30 miljarder kronor. Formellt råder fri konkurrens, men i praktiken är det frågan om en ekonomisk hybrid mellan privat och offentligt. Intäkterna är offentligt finansierade, medan lönsamheten – och i förlängningen utdelningen till aktieägarna – avgörs av kostnadskontroll och effektivitet.

Olika inkomster i olika kommuner

Friskolebranschen har kommersialiserats och konsoliderats för att i dag domineras av en handfull vinstdrivande giganter.

Störst och mest lönsamt är Academedia. Förra året omsatte koncernen 19 miljarder och levererade ett rörelseresultat på 1,7 miljarder kronor. Det motsvarar en rörelsemarginal på 9,2 procent – påfallande högt för ett företag som producerar tjänster. Academedia delar i år ut närmare 300 miljoner kronor till sina aktieägare, vilket motsvarar 65 procent av årets resultat.

Branschens genomsnittliga rörelsemarginal ligger betydligt lägre än Academedias 9,2 procent. Mindre aktörer som driver en eller ett par skolor uppvisar ofta marginaler på 3–4 procent. Internationella engelska skolan, Kunskapsskolan och Eductus har marginaler på 4–7 procent. Ju större, desto lönsammare, alltså.

Samtidigt vilar friskolornas hela affärsmodell på ett i svenskt näringsliv ovanligt intäktssystem. Intäkterna är i praktiken garanterade och direkt kopplade till elevantalet. Varje elev som väljer en friskola utlöser en löpande betalning från hemkommunen. Lönsamheten avgörs framför allt av företagets förmåga att hantera kostnaderna och då främst utgifterna för personal respektive lokaler.

Men det finns intäktsskillnader. En elev i Stockholm genererar omkring 104 500 kronor per år till en friskola, medan motsvarande belopp i exempelvis Katrineholm uppgår till cirka 75 900 kronor – en skillnad på drygt 37 procent. Friskolor får i genomsnitt 11 procent lägre skolpeng per elev än kommunala skolor men har i gengäld lägre overheadkostnader. Genomsnittsbeloppet ligger kring 87 000-97 000 kronor per elev och år, med stora kommunala variationer.

För gymnasieskolan sätter Skolverket en nationell prislista. Studieförberedande program ersätts med 89 000–97 000 kronor per elev och år medan yrkesprogram ger mellan 104 000 och 120 000 kronor. Det är knappast någon slump att Academedia, Cedergrenska och de andra branschjättarna är stora inom just yrkesförberedande gymnasieprogram. Den offentliga finansieringen innebär också att friskolorna i praktiken saknar intäktsrisk i traditionell mening. Så länge skolan attraherar och behåller elever flödar intäkterna automatiskt in – utan försäljningskostnader eller kreditrisker.