Anders Hägerstrand: Konkurrenskraften är hotad – politiker måste agera

Genom åren har jag gjort det till en grej att påtala för mina barn och deras vänner att de ska bli ingenjörer.

”Det handlar om att ta ansvar för landet. Ska Sverige fortsätta vara ett rikt land och hävda sig i konkurrensen måste vi ha fler ingenjörer som utvecklar nya produkter som företagen kan sälja”, lyder min argumentation till barnen.

Om mitt propagerande för ingenjörsutbildning har varit framgångsrikt har jag inte facit på ännu, men oddsen talar nog för att det blir humanistiska eller ekonomiska utbildningar snarare än KTH.

Och det är symtomatiskt för dagens Sverige. För få väljer att utbilda sig till ingenjörer – och många av dem avbryter dessutom utbildningen.

I det här numret av Finansmagasinet skriver vetenskapsredaktionen om den svaga produktivitetstillväxten i Europa sedan finanskrisen 2008 – och då särskilt i de stora ekonomierna. Även Sverige tappar fart.

I en intervju lyfter Harry Flam, professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet, att den enskilt viktigaste åtgärden Sverige kan vidta för att öka produktivitetstillväxten på lång sikt är att locka fler till ingenjörsutbildningar – och sedan säkerställa att de fullföljer dem.

Nuvarande statistik lovar inte gott för framtida svensk konkurrenskraft.

Behövs kraftfulla politiska åtgärder

Drygt 20 av 1 000 invånare i Sverige i åldern 20–29 har högskoleexamen i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik – så kallade STEM-utbildningar. Det är lägre än genomsnittet i Västeuropa där motsvarande siffra är 24–25 personer. På Irland, där tillväxten är stark, är den nästan 40. Illavarslande är också att avhoppsfrekvensen från svenska STEM-utbildningar ligger på 40–50 procent. Receptet för att minska avhoppen är enligt Harry Flam mer lärarledd undervisning på universiteten och högskolorna.

I en mycket läsvärd krönika tar Bo Becker, professor vid Handelshögskolan i Stockholm, upp paradoxen att Sverige är en forskningsnation i världsklass medan landets högre utbildningar rankas betydligt lägre. Enligt Bo Becker beror det på att staten ger lärosätena incitament som belönar kvantitet framför kvalitet.

Det behövs kraftfulla politiska åtgärder för att universiteten och högskolorna framöver ska examinera fler ingenjörer. Det är även nödvändigt att de naturvetenskapliga ämnena får en betydligt mer framträdande roll i högstadiet och gymnasiet – det lägger grunden för att fler ska välja ingenjörsvägen och ta examen.

Själv får jag slipa på kampanjstrategin till dess att jag ska övertyga eventuella barnbarn om ingenjörskonstens förträfflighet.