Laxindustrin förlorar miljoner på tågstopp
Det är inte bara svenska storbolag som SSAB, Boliden och SCA som drabbas av järnvägskaoset i norr. Även den norska fiskindustrin drabbas, och tågoperatören Cargonet säger till EFN att risken är stor för mångmiljonförluster – varje dag.

Bakgrunden till det järnvägskaos som drabbar storbolagen i norra Sverige hittar du i våra tidigare artiklar:
Men det är inte enbart svenska bolag som drabbas. Problemen slår hårt också mot den norska fiskeindustrin. ”Ingen har mer bråttom än en död fisk”, som det norska talesättet lyder, och som Grethe Parker, marknadschef på Narviks hamn, förklarade för EFN förra året då det var problem på Malmbanan:
Just nu är järnvägsproblemen dock koncentrerade längre söderut, på stambanan genom övre Norrland och Botniabanan/Ådalsbanan – men den norska laxen har fortsatt lika bråttom. Ett av de bolag som drabbas är Nordlaks, som är en av Norges större laxproducenter. Nordlaks producerar årligen 60 000 ton sjömat och omsatte förra året 5,5 miljarder norska kronor. Omkring 80 procent av bolagets produktion går på järnväg från Narvik, vilket innebär att enbart Nordlaks i genomsnitt skickar lax på järnväg för drygt 12 miljoner kronor per dag.
– Järnvägsproblemen innebär att det är svårt att hitta alternativa transporter. Men vi har ett nära samarbete med våra transportörer och hittar oftast lösningar. Vi gör vad vi kan för att kunderna ska få sina varor i tid, men det kan bli förseningar. Högre användning av lastbilar innebär tyvärr också högre kostnader för transporterna, säger Heidi Ryste, kommunikationschef på Nordlaks, till EFN.

Norska Onrail kör normalt 6 tåg per vecka på Narvik-Oslo via Sverige, men konkurrenten Cargonet kör hela 28 tåg per vecka. Åge-Christoffer Lundeby är kommunikationschef på Cargonet – och han är bekymrad.
– Vi kör väldigt många ton sjömat per vecka, för det är en viktig del av Arctic Rail Express. Våra 28 tåg per vecka blir nu kraftigt reducerade till 14 tåg, som istället går via Inlandsbanan. Men där går inte att köra lika tunga tåg som vanligt, så i praktiken blir reduceringen mer än 50 procent, säger Åge-Christoffer Lundeby.
Hur stora värden är det som inte kan fraktas som vanligt?
– Det är omöjligt att uppskatta värdet, för det beror ju på om vi fraktar guldtackor eller någonting helt annat. Men som bekant har ingen mer bråttom än en nyslaktad lax, och om sjömaten inte kommer fram som den ska så handlar det om förluster i mångmiljonklassen varje dag, säger han.
Så hur gör ni för att prioritera vad som ska gå på järnväg och vad som behöver transporteras på lastbil?
– Vi är i dialog med kunderna för att få fram det viktigaste. Söderut är det ju mycket sjömat, men vi ska inte glömma av frakten norrut, och där är exempelvis livsmedel, mediciner och post är något som vi prioriterar, tillsammans med kunderna, säger Åge-Christoffer Lundeby.
