
Nu syns de verkliga effekterna av Ozempic
Forskning visar viktens betydelse för arbete och relationer.
Prenumerera från 225 kr/mån – magasinet med unika analyser, intervjuer och reportage.
I 30 års tid hade William Bantings försök att gå ned i vikt kantats av läkarnas usla råd. Varken ordinerad havsluft, ridning eller litervis av utspädd kaliumhydroxid hade hjälpt den 66-årige brittiske begravningsentreprenören att bli av med ”den parasitära fiende” fettet på hans kropp utgjorde. När vikten till slut ledde till hörselsvårigheter uppsökte han öronkirurgen William Harvey, som i stället föreslog färre kolhydrater och mer protein. Plötsligt försvann 20 kilo på ett år.
Lyrisk över lösningen ville William Banting sprida budskapet till andra som kämpade mot obesitas, bland annat i hopp om att de skulle slippa ”samhällets smärtsamma kommentarer och hånfullhet”. I en pamflett riktad till allmänheten år 1863 beskrev han metoden, som fick fäste och gav upphov till det engelska substantivet ”banting”. Kunskapen om obesitas måste, konstaterade han inledningsvis, vara bristfällig. Annars skulle effektiva botemedel redan ha tillämpats.
160 år senare utsåg den anrika tidskriften Science GLP-1-preparat, alltså aptitdämpande läkemedel som Ozempic och Wegovy, till årets genombrott. Redaktionen formulerade sig högtidligt i sin motivering: historien av säkra viktnedgångsläkemedel är kantad av floppar, men de nya läkemedlen på marknaden har skakat om medicinen, kulturen och världsmarknaden i grunden.
Men det är först nu forskare har börjat se effekter av ”mirakelmedlen”.
Vad är obesitas?
Obesitas är en kronisk sjukdom som kännetecknas av en onormalt stor ansamling av kroppsfett som kan påverka hälsan. Hos vuxna används ofta BMI som mått: ett BMI på 30 eller högre räknas som obesitas, medan 25–29,9 klassas som övervikt.
Orsakerna är komplexa. Arv, hormoner, ämnesomsättning, livsmiljö, läkemedel och levnadsvanor kan alla påverka risken. Obesitas ökar i sin tur risken för bland annat typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer.

I en färsk arbetsrapport har Harvardekonomen Rebecca Diamond undersökt hur GLP-1-preparat påverkar amerikanska kvinnors kärleksliv och chanser på arbetsmarknaden. Skillnaden mellan dem som påbörjat en behandling och dem som låtit bli var stor.
Bland de kvinnor som inte levde i en fast relation när behandlingen började hade 29 procentenheter fler blivit tillsammans med någon efter 1,5 år. Liknande resultat syntes bland dem som var arbetslösa när behandlingen började. Där hade 27 procentenheter fler fått ett jobb.
Enligt Rebecca Diamond vittnar studiens fynd om ett utbrett ”överviktsstraff” för kvinnor på dejtnings- och arbetsmarknaden. Midjemåttet kan hindra personer med övervikt från både parrelationer och jobb när en rekryterare eller möjlig partner bedömer dem efter ett första intryck.
Med de fördelar som följer med GLP-1-läkemedel kommer den naturliga följdfrågan: Vilket värde sätter vi på människors kroppar?
Magkänslan straffar överviktiga
Nationalekonomen Dan-Olof Rooth har undersökt viktens betydelse för människors chanser på arbetsmarknaden sedan mitten av 00-talet. Metoden är enkel. Två profiler med likvärdiga meriter men med olika vikt skickades till samma arbetsgivare. Bilden i den ena profilen föreställde en normalviktig person, medan den andra hade manipulerats för att visa en arbetssökande med övervikt.
Svaren – eller de uteblivna svaren – på jobbansökningarna visade att profilerna med övervikt diskriminerades. För att jämföra rekryterarnas medvetna fördomar med det han såg i empirin hade Dan-Olof Rooth också ställt rekryterarna frågor i stil med: ”Vad tycker du om överviktiga personer?”
– Sedan kontaktade vi rekryterarna och frågade om de ville göra implicita associationstester kring obesitas, alltså ett test ifall de på en omedveten nivå associerar övervikt med negativa egenskaper och ord. Då såg vi att de implicita associationerna drev rekryteringsbeteendet – inte de explicita, alltså vad rekryterarna sade sig tycka om personerna.
– När rekryteraren skummar snabbt och ser den överviktiga personen är det något som får dem att omedvetet resonera: ”Nej, den här ska vi inte ha.” De lät helt enkelt magkänslan styra.

Vikten påverkar inte bara möjligheterna att få ett jobb, utan även hur mycket en person tjänar. I en omfattande studie har Dan-Olof Rooth undersökt skillnaden i inkomst för dem som var överviktiga respektive normalviktiga i tonåren. Med hjälp av mönstringsdata för över 450 000 svenska män kunde han jämföra deras BMI vid mönstringen med vad de tjänade senare i livet.
– Vi såg att de med ett BMI över 30 vid mönstringen tjänade 18 procent mindre senare i livet.
Ett högt pris
Övervikt och obesitas leder inte bara till hinder på dejtningsmarknaden, diskriminering i rekryteringsprocessen och konsekvenser för hur mycket en person tjänar senare i livet. Det är också en sjukdom vars kostnader räknas i kronor och ören.
Enligt Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi beräknades samhällskostnaderna för obesitas till knappt 92 miljarder kronor 2023. Sju av tio kronor bestod av produktionsbortfall, alltså de ekonomiska värden som går förlorade när människor blir arbetslösa, sjuka eller dör i förtid till följd av obesitas.

Med effektiva läkemedel på marknaden som kan få fler i arbete, minska följdsjukdomar och stärka samhällsekonomin kan det verka som om lösningen ligger mitt framför näsan på oss. Men om vikten påverkar människors möjligheter på arbets- och partnermarknaden uppstår en ny fråga: Vem har råd att förändra sina förutsättningar?
Det är GLP-1
GLP-1, glukagonlik peptid-1, är ett hormon som bildas naturligt i tarmen efter en måltid. Det bidrar bland annat till att reglera blodsockret, bromsa magsäckens tömning och signalera mättnad till hjärnan.
GLP-1-läkemedel efterliknar hormonets effekter, men är konstruerade för att verka betydligt längre i kroppen. De utvecklades ursprungligen för behandling av typ 2-diabetes, men används numera också mot obesitas eftersom de minskar aptiten och kan ge stor viktnedgång.
Till gruppen hör bland annat semaglutid, som säljs under varumärkena Ozempic och Wegovy. Nyare läkemedel, som tirzepatid, påverkar både GLP-1 och ett annat tarmhormon, GIP.
I skrivande stund finns sex GLP-1-läkemedel på den svenska marknaden. Men inget av dem omfattas av högkostnadsskyddet för behandling av obesitas.
– Det är en så pass dyr behandling att du måste kunna avsätta pengar för att genomgå den, säger Ylva Trolle Lagerros, obesitasläkare och professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet.
GLP-1 i Sverige
GLP-1-läkemedel utvecklades ursprungligen mot typ 2-diabetes, men flera preparat är i dag godkända för behandling av obesitas. Bland dem finns Wegovy, med den aktiva substansen semaglutid, och Saxenda, med liraglutid. Även tirzepatid, som säljs som Mounjaro och verkar på både GLP-1 och GIP, används vid obesitas.
Efterfrågan har vuxit snabbt. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, uppskattar att omkring 1,6 miljoner svenskar lever med obesitas och beskriver användningen av de nya obesitasläkemedlen som mycket stor.
Men behandlingen får i huvudsak betalas av patienten själv. I februari 2026 beslutade TLV att Wegovy inte ska ingå i högkostnadsskyddet. Företaget hade sökt subvention för patienter med svår obesitas, men TLV bedömde att det inte gick att säkerställa att läkemedlet enbart skulle nå grupperna med störst behov. En alltför omfattande användning skulle enligt myndigheten kunna innebära stora kostnader och tränga undan annan vård.
Efter att ha utrett saken i ett och ett halvt år beslutade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, i februari att GLP-1-läkemedlet Wegovy inte skulle ingå i högkostnadsskyddet. Motiveringen var att TLV inte kan ”säkerställa att behandlingen enbart når de patienter som har störst behov”.
– Det TLV säger är att de inte litar på läkarna. Men vi kan ju i dag skriva ut narkotikaklassade preparat eller andra läkemedel som kostar oändligt mycket mer än vad läkemedel mot obesitas gör. Om TLV inte litar på läkarna får de väl hitta på system som kontrollerar oss. Jag tycker det är tråkigt att patientgruppen drabbas, säger Ylva Trolle Lagerros.
Plånboken styr
Ylva Trolle Lagerros möter regelbundet patienter med obesitas. Hon säger att den vanligaste orsaken till att de avbryter en GLP-1-behandling är att den blir för dyr. Med kostnader för dietist och läkarbesök inräknade kan ”mirakelmedlet” kosta över 5 000 kronor i månaden.
– Familjen kanske beslutar att satsa på mammas viktnedgång. Det kan innebära att man exempelvis drar in på semestern. En del kan få behandlingen först när de fått jobb. Ibland går äldre föräldrar in och betalar för vuxna barns behandling. Men ekonomin är den viktigaste anledningen bakom en patients beslut att avsluta en behandling.

Ylva Trolle Lagerros har forskat på vilka som har råd med GLP-1-läkemedel. Undersökningen gjordes mellan 2018 och 2022, när läkemedlen fortfarande var relativt nya på marknaden.
– Vi såg att det i högre utsträckning var högutbildade män med hög inkomst som fick Ozempic, som då var billigare och bättre. Kvinnorna fick det sämre och dyrare Saxenda. Det var lite knasigt att se. Män med bäst ekonomi och högst utbildning fick det billigare och effektivare läkemedlet.
Vid slutet av studien var förskrivningen av GLP-1-preparat per 1 000 invånare störst i Stockholm och Skåne. De geografiska skillnaderna spelar också stor roll för vem som får tillgång till rätt vård.
– Det är väldigt ojämlikt fördelat över landet. Både när det kommer till tillgång på specialistvård och kompetens kring obesitas. Vissa områden i Sverige har exempelvis inte tillgång till dietister i primärvården, och det får stora konsekvenser kring vilken vård man kan få.
Kostnad för viktminskningsbehandling
Preparat | Ca kostnad/mån |
Mounjaro | 2 000–4 840 kr |
Ozempic | 1 000–2 000 kr |
Wegovy | 1 600-2 700 kr |
Rybelsus | 1 100 kr |
Saxenda | 2 500 kr |
Victoza | 1 000–1 400 kr |
Källa: Fass, Läkemedelsverket, Apoteket
Medan de individuella och ekonomiska konsekvenserna av obesitas är noggrant kartlagda i forskningen och räknat på i kronor och ören, så är forskningen på GLP-1:s långsiktiga konsekvenser desto tunnare. Läkemedlen har inte funnits på marknaden länge nog för att tidsperioderna ska sträcka sig längre än några år.
Men i forskningsfloran dyker det ständigt upp nya rön. Ett nyutkommet preliminärt forskningsresultat från Danmark visade att långtidssjukfrånvaron minskade med 17,3 procent. Utslaget på alla sysselsatta som behandlades motsvarade den minskade sjukfrånvaron en besparing på i genomsnitt 4 766 danska kronor per person och år.
Analytiker på Goldman Sachs har också räknat på samhällsvinsterna med GLP-1-läkemedel. I ett medianscenario skulle 30 miljoner amerikaner gå på någon form av viktläkemedel om två år. Det skulle i sin tur kunna leda till ett bnp-lyft på 0,4 procent. I investmentbankens maxscenario för samma år skulle 60 miljoner amerikaner på GLP-1-läkemedel innebära en ökning av bnp med 1,1 procent.
Kilona försvinner – men domen består
För människor med obesitas som har råd med läkemedlet kan det vid en första anblick se ut som om de brutit sig loss från samhällets dömande syn på övervikt. Men även när kroppen blivit mindre kan själva metoden bestraffas i andras ögon.

En socialpsykologisk studie av en tysk forskargrupp visade att personer som gått ned i vikt med hjälp av GLP-1-läkemedel uppfattades som mer opålitliga, latare och mindre kompetenta än personer som gått ned i vikt på egen hand. Forskarna skriver att synen på dem som mindre ärliga återspeglade ett moraliskt fördömande av att gå ned i vikt med hjälp av en spruta i stället för genom träning. Med andra ord: de uppfattas ha fuskat sig till en lägre vikt.
– Där tar personer med obesitas till sig samma föreställningar som finns i samhället. Jag kan möta patienter som pratar om att läkemedel eller kirurgi är att fuska sig till en viktminskning. Många har föreställningen om att det är finare att gå ned i vikt på egen hand, säger Kajsa Järvholm, docent i psykologi vid Lunds universitet.
Fördomarnas snabbtest
Implicit association test, IAT, är en psykologisk metod för att mäta automatiska associationer som människor inte nödvändigtvis uttrycker eller ens är medvetna om. Deltagarna får snabbt sortera ord eller bilder i olika kategorier. Ett test om övervikt kan exempelvis mäta hur snabbt en person kopplar samman kroppstyper med positiva eller negativa egenskaper.
IAT används bland annat för att studera föreställningar om kön, etnicitet, ålder och kroppsvikt.
Hon har både forskat om och kliniskt behandlat patienter som på kort tid gått ned mycket i vikt efter en gastric bypass-operation. I en studie har hon intervjuat personer tio år efter ingreppet.
– Många rapporterar att de fortsatt mått bättre fysiskt med större kontroll över aptiten. Under de första åren vittnar de också om en förbättrad psykisk hälsa. Men på sikt försvinner den förbättringen, och måendet återgår till hur det var innan operationen.
En osynlig gräns
De stereotyper och fördomar som omger människor med obesitas är svåra att stå emot för dem som lever med sjukdomen, utvecklar Kajsa Järvholm. Föreställningar om låg viljestyrka, dålig karaktär och inkompetens går bokstavligen in under huden på dem. Det kan leda till att personer som lider av obesitas internaliserar föreställningarna och får en negativ självbild, ofta förenad med skamkänslor.
– Många börjar till slut att tänka liknande tankar om sig själva, som ”jag väger som jag gör för att jag inte har tillräcklig karaktärsstyrka” eller ”om jag bara samlade ihop mig och gjorde bättre skulle det bli så här”. Fastän de inte har gjort något fel, och att det inte alls är så viljestyrt med vikt som människor i allmänhet tror.

Hos vissa dröjer sig den negativa självbilden kvar längre än de extra kilona. Det gäller både övervikten i sig och sättet som personen gått ned i vikt på. Många som genomgår viktbehandling har en förväntan om att den psykiska hälsan hänger med på köpet, berättar Kajsa Järvholm. När de förväntningarna inte infrias kan måendet bli sämre än före behandlingen.
– Det som är så svårt kring obesitas är att det är omgärdat av så många föreställningar kring hur livet borde vara när man gått ned i vikt. Folk har inga förväntningar på att någon som behandlats för högt blodtryck skulle få bättre psykisk hälsa. Men om man får bättre balans i vikten, så tänker vi att det ska hända en massa andra positiva saker, säger Kajsa Järvholm.

För en betydande del av de kvinnor som vare sig hade partner eller jobb i Rebecca Diamonds studie så lyftes spärren med hjälp av läkemedlet. Men hur blev det då för dem som redan hade jobb och partner?
Viktbehandlingsmedlen ledde vare sig till befordringar, fler skilsmässor eller bättre upplevt välmående. På längre sikt fann Rebecca Diamond inte heller några förbättringar i kvinnornas självskattade hälsa, depressiva symtom, ensamhet eller tillfredsställelse med livet. För somliga utvecklades måendet till och med i motsatt riktning.
Det pekar mot en gräns för vad läkemedlen kan förändra. Om övervikt fungerar som ett hinder på arbets- och partnermarknaden kan viktnedgång göra det lättare att ta sig förbi det. Men när hindret väl är undanröjt tycks ett mindre midjemått inte automatiskt ge ett bättre liv. GLP-1 kan förändra kroppen – och kanske också hur omgivningen värderar den. Betydligt svårare är det att förändra allt det som människor förväntar sig ska följa med på köpet.
REFERENSER
Agerström, J., & Rooth, D.-O. (2011). The role of automatic obesity stereotypes in real hiring discrimination. Journal of Applied Psychology, 96(4), 790–805. DOI: 10.1037/a0021594 Diamond, R. (2026). GLP-1-induced weight loss and the female obesity penalty (NBER Working Paper No. 35387). Department of Economics, Harvard University. Daysal, M., Fredrickson, C., Kristiansen, I. L., Trandafir, M., & Zhang, J. (2026). The labor market impacts of GLP-1s (CESifo Working Paper No. 12810). CESifo. Sprengholz, P., & Klöckner, M. (2026). Stereotypes and discrimination toward weight loss injection users. Journal of Applied Social Psychology, 56, 528–537.
Följ taggar



