Sara Martinsson: Hur mycket sanning tål den moderna boken?
När ekonomin kärvar lockas förlagen av rubriker som säljer. Precis som med turbulensen kring Joakim Lundells Monster har två böcker om ”bonusprinsen” Marius Borg Høiby blivit storsuccéer i Norge – men också ifrågasatts. Sara Martinsson skriver om en bransch där gränsen mellan fakta och förenkling allt oftare suddas ut.
Sara Martinsson är krönikör och skribent för EFN Boks sidor i Finansmagasinet. Sara är frilansjournalist och skriver regelbundet om musik, kultur och träning i Dagens Nyheter och Tidningen Vi. Hon är även författare och har bland annat skrivit boken Knäböj. Om kvinnor och styrketräning (2021) som nominerades till Augustpriset.
Sara Martinsson
När bokbranschen pressas ekonomiskt blir rubrikmässig sakprosa en välkommen kassako. Två nya böcker om skandalen kring bonusprinsen Marius Borg Høiby har sålt stort i Norge. Men kritiken mot innehållet väcker frågor kring författarnas förhållande till sanningen.
Får man skriva vad som helst i en bok? Frågan ställdes här i Sverige innan jul, när den uppmärksammade tv-dokumentären om influencern Joakim Lundell hävdade flertalet felaktigheter i hans memoar Monster. I Norge är man redan van vid den sortens debatter. Redan förra hösten startade den första i en lång rad av offentliga kontroverser om storsäljande böckers sanningshalt. Då var Arbeiderpartiet i fokus, i en sensationslysten bok om hur socialdemokratin tappat greppet om de norska väljarna. Partiet (Gyldendal) av Steinar Suvatne och Jørgen Gilbrant, susade direkt upp på bokhandelns topplistor samtidigt som AP rasade i opinionsmätningarna. Men firandet kom av sig. Boken visade sig vara full av fel. Förlaget tvingades backa, och införa rättelser i senare upplagor.
Ett drygt år senare har den norska bokbranschen återigen samma bekymmer. Nu är det kronprinsessan Mette-Marits son Marius Borg Høiby som står i centrum. Hans vidlyftiga livsstil har varit norska hovets sämst bevarade hemlighet i många år. När han 2024 blev tagen av polis öppnades dammluckorna. Samtidigt som han erkände både misshandel av sin dåvarande flickvän och drogmissbruk började fler anmälningar från våldsutsatta kvinnor trilla in. Inför rättegången i februari finns 32 åtalspunkter på listan. 4 av dem är våldtäkt. Domstolen ska döma. Men två norska böcker har redan kommit ut om fallet. Dessa har båda orsakat stor debatt, eftersom de också har visat sig innehålla felaktigheter.
Den ena, Kjersti Kvams Bortom all kontroll (Bonnier), följer tre journalister från skvallertidningen Se og Hør och deras jakt på nyheter om kronprinsessans son. Enligt Martin Borg Høibys försvarsadvokat Elias Christensen är stora delar av boken osann. Inte ens åtalspunkterna är korrekta, menar han. Hans utspel fick förlaget att agera nästan omedelbart, och lova rättelser i kommande utgåvor. Den snabba reaktionen hade sannolikt att göra med vad som redan skett med den andra av höstens böcker om bonusprinsen: Hvite striper, sorte får (Aschehoug).
Den försökte Martin Borg Høiby och hovet aktivt stoppa. Krimreportrarna Torgeir P. Krokfjord och Øistein Norum Monsen visar kopplingar mellan den norska undre världen och bonusprinsen, hans kompisgäng och deras drogmissbruk. Boken, lika mycket en granskning av kokainets vägar i Norge som en berättelse om knarklangarnas kändaste kund, blev snabbt en storsäljare. Samtidigt menade Martin Borg Høiby och hovet att Hvite striper, sorter får innehåller ”osanningar, odokumenterade påståenden och insinuationer, delvis från anonyma källor”. Efter att de utan framgång krävt att förlaget skulle dra in publiceringen tog Martin Borg Høiby saken till domstol. Oslo tingsrätt ansåg dock boken ha allmänintresse, och att yttrandefriheten i sådana fall står särskilt stark. Martin Borg Høiby fick snällt betala notan på en halv miljon i rättegångskostnader. Förlaget kunde nöja sig med att införa ett antal rättelser i senare upplagor.
I en tid då bokbranschen pressas allt hårdare ekonomiskt är det lätt att förstå lockelsen i att ge ut rubrikmässig sakprosa full av snaskiga detaljer och snabbt kollat stoff. Tidningarna skriver. Böckerna säljer. Yttrandefriheten skyddar i rätten. Men de återkommande norska fallen med författare som kunnat beslås med felaktigheter lämnar en dålig eftersmak. Hur mycket kan visa sig vara osant i en reportagebok, innan den helt tappar sin trovärdighet? Varför ska man ens lägga tid på den stackars krisande sakprosan, om den visar sig vara lika full av fria fantasier som skönlitteraturen? Svenska läsare lär få anledning att fundera den närmaste tiden. Bortom all kontroll kommer ut den 23 januari på Bokförlaget Forum.