Uppropstider

Sommaren är slut – åtminstone för de 1,6 miljoner barn och ungdomar som nu säger hej då till sommarlovet och hej till skolan. Några av dem, drygt 110 000, börjar för första gången. För dem är det extra pirrigt. Och för föräldrarna kanske ovisst. Har de valt rätt skola?

I grundskolan är det 16 procent som väljer en fristående skola, resten har valt eller placerats i en kommunal skola. I gymnasiet är det drygt 30 procent som valt ett fristående gymnasium, nära 70 procent har valt kommunala gymnasier.

Skolvalet, ofta omhuldat som ”det fria skolvalet”, är en omfattande process där en majoritet av alla vårdnadshavare lämnar in ett önskemål om vilken eller vilka skolor de önskar. För några började processen redan när barnen föddes och de satte sina bebisar i kö till en populär skola. För andra startar den när insikten drabbar dem att förskolan snart är slut. Processen sysselsätter också hundratals personer i kommuner och friskolor, och kostar därefter.

Byggd på konkurrens

Den politiska grundtanken är att skolmarknaden ska fungera som andra marknader. Föräldrar och barn ses som konsumenter och de val som görs ska påverka skolorna så att goda exempel gynnas och mindre goda sorteras bort. Bra skolor får många sökanden, de växer och deras praktiker smittar av sig, sämre skolor får färre elever och tvingas förändra eller stänga.

Det vetenskapliga stödet för denna grundtanke är osäkert. De studier som gjorts pekar i alla möjliga riktningar. Vad forskningen däremot är helt enig om är att skolmarknaden inte är som vilken marknad som helst. Det är skillnad på att köpa smör och att välja skola. Det går till exempel inte att betala mer för att få en skolplats.

– Skolmarknaden är snarare som en äktenskapsmarknad, säger nationalekonomen Tommy Andersson.

Tillsammans med Dany Kessel och Elisabet Olme, också nationalekonomer, kom de med en rapport i våras om hur skolvalet kan förbättras. Rapportförfattarna är också delägare i Mitt Skolval.

Liknar en matchningsmarknad

Genom sin forskning och i diskussioner med kommunala och fristående huvudmän identifierade de problem i det svenska skolvalssystemet och grundade företaget Mitt Skolval, som nu hjälper kommuner och fristående skolor att hantera skolvalet. 

– På en vanlig marknad höjer man priset om efterfrågan är hög, men i valet av skola kan man inte förlita sig på att priserna löser problemet, säger Tommy Andersson. Det är ju det offentliga som betalar till skolan.

Om skolan är populär och därmed översökt så bestämmer skolans antagningsregler vilka elever som har rätt till en skolplats. Det är i den här bemärkelsen skolmarknaden liknar en matchningsmarknad. 

För att skolmarknaden ska fungera måste därför både valmekanismen och kriterierna vara väl utformade. Men i dag finns det enligt Tommy Andersson flera brister, som han menar att de flesta dessutom är överens om. 

Kritiserade urvalsmetoder

I rapporten listas fem punkter och den översta handlar om vikten av samordning. I dag är det helt upp till huvudmännen, de kommunala och friskolorna, hur ansökningarna ska ordnas och eventuellt samordnas.

När det saknas samordning öppnar det för att föräldrar ska göra taktiska val för att maximera chanserna att få en godtagbar skolplats. Det underminerar enligt rapporten både systemets rättvisa och effektivitet.

– Samordning är superviktigt. I dag kan man bli antagen till sju olika skolor samtidigt. Det är en no-brainer att det inte ska vara möjligt, säger Tommy Andersson.

Han får medhåll, men med reservation, av Andreas Mörck, förbundsdirektör på Almega Utbildning, tidigare Friskolornas riksförbund.

– Jag håller med till viss del. Den vetenskapliga delen är ganska enkel och rationell. Men Tommy förenklar utifrån hans perspektiv, säger Andreas Mörck.

Som exempel tar Andreas Mörck upp köerna. Forskarna och en del politiker är kritiska till kösystem, samtidigt har köer hög trovärdighet hos föräldrarna, och därför måste de hanteras.

Men de är helt överens om att systemet måste styras upp.

– Det är otroligt angeläget att ordna ett gemensamt antagningssystem och sätta upp regelverk för urvalsmetoder. När man väl har genomfört det så kommer man att optimera resurser så att man inte sitter med tomma platser, säger Andreas Mörck.

Varför har det inte hänt?

– Hade vi haft ett renare system så hade vi löst det här för länge sedan. Det komplexa är att vi både har en stat, och ett kommunalt huvudmannaskap. Det finns dubbla politiska intressenter. Det gör det problematiskt, enligt Andreas Mörck.

Tommy Andersson är inne på ett liknande resonemang. 

– Min uppfattning är att politikerna inte blivit klokare. Dessutom blandar de äpplen och päron.

För att en reform ska kunna genomföras bör den enligt Tommy Andersson bara innehålla det som alla parter är överens om. Men politikerna kan inte låta bli att ta med sådant som också är kontroversiellt, och då faller förslagen.

Så gick det till exempel med den senaste utredningen ”En mer likvärdig skola”, som presenterades 2020 och lades fram i två propositioner, vilka röstades ned två år senare. Skälet var bland annat att både utredningen och propositionen innehöll förslag om att avskaffa kötid som urvalsmetod.

Rävsaxen

Kötid är inte bara populärt hos föräldrarna utan också hos företagen. 

– För ett företag är kötiden ett sätt att mäta att man har kunder, och med en kö blir det lättare att planera, säger Tommy Andersson.

Med ett alltför radikalt förslag, som inte var förankrat, missade man alltså chansen att genomföra det som Tommy Andersson och Andreas Mörck är överens borde genomförts för länge sedan, och som egentligen ingen är emot: ett samordnat och transparent system med tydliga kriterier som är lika för alla. 

I stället sitter vi här när höstterminen börjar med ett imperfekt system som ingen tycker är bra.