Sven Olov Karlsson: Därför blir det billigare att jaga – än att köpa

Sverige är landet med allra flest älgar per hektar skogsmark. Varje höst fälls här över femtiotusen älgar. Vad är älgens värde eller pris? Det beror på vem du frågar. Skogsbolagen säger sig ruineras av att älgarna mumsar dyra trädplantor. Älgjägarna gnäller gärna över kostnaderna för ammunition, markhyror och annat.

Men då älgen som sagt är störst i kilon räknat och är berömd för sitt delikata kött som är en stor handelsvara, så vill jag ägna några rader åt min egen intressegrupp: jag kallar oss frysboxjägare.

Visst gillar vi väl spänning och naturupplevelser. Visst är väl en trofé på väggen kul. Men först och främst vill vi fylla frysen. Vill bli mätta. Vill skona oss från matprisernas raketfärder. Eller så är det djurindustrins grymheter som får oss att välja viltkött.

Troligen är det få jägare, oavsett sort, som räknar hur många kronor de sparar jämfört med om motsvarande mängd viltkött skulle köpas. Men tänk om?

Först startkostnaden. Jägarexamen går i dag på runt fyra–femtusen, ett vapenskåp lika mycket, en begagnad skaplig älgbössa kostar också några tusingar. Det mesta kan fås second hand eller ur de lägre prisklasserna. Och när utrustningen blivit din räcker den i princip för alltid. Sedan tillkommer förbrukningsartiklar: övningsammunition för säg en femhundring och en ask jaktskott för drygt tusenlappen. Jaktkortet kostar fyrahundra kronor per år.

Nästa steg är att hitta mark. Saknar du ingångar så fråga dig fram. Avgifter och villkor varierar, men jaktlag brukar bli glada om en ny vill gå med – viktigast är att vara en bra kamrat som sätter säkerhet och etik först. Skjuter du sedan en älg så ska fällavgiften betalas. Hos oss i Västmanland tar länsstyrelsen trehundra kronor för en kalv och ettusen etthundra kronor för en vuxen.

Men det här är ju bara utgifter! När börjar man spara pengar på att jaga? Så fort som köttet finns, menar jag. En enda älg ger trettio till sextio kilo kött. Stora tjurar upp till hundra kilo. Om ditt jaktlag är tio personer och delar lika på tre vuxna älgar som ger sextio kilo kött vardera så får du minst arton kilo. Säg tio kilo färs och ungefär två och ett halvt kilo vardera av stek, bringa och entrecôte. Så mycket älgkött kostar över sjutusen kronor i butik.

Och där man jagar älg, jagar man också annat. Särskilt som många av oss tycker att älgstammen förtjänar återhämtning. Det vimlar ju av andra matnyttiga viltslag, särskilt klövvilt – utan fällavgift, och skytten får ofta ta hela bytet, särskilt den som bekvämar sig med att slakta och stycka ensam. Jag är bara en oansenlig frysboxjägare som går ut en stund ibland. I augusti i år hade det redan blivit två råbockar som gav elva kilo kött var, och ett vildsvin modell större som resulterade i trettiofem kilo kött. En beräkning mot prislistorna för styckdetaljer visar att motsvarande mängder kostar närmare niotusen kronor över disk. Tre skott för totalt nittio kronor gav massor av middagar och matlådor. Snart kan det bli en älg dessutom.

Och visst är jakt ett osäkert sätt att få lite mer mat på bordet. Ibland besvärligt. Men vilket sätt är inte det?

Hör Sven Olov Karlsson i Sikt podd: