Hans hobbyprojekt blev börsens dyraste bolag

Med ett börsvärde på drygt 54 miljarder kronor, en bruttomarginal på nästan 86 procent och 1 400 anställda i 14 länder sällar sig Lin­köpingsbolaget Sectra till en exklusiv skara svenska bolag. Bolaget som startade som ett akademiskt sidoprojekt för ett gäng forskare har etablerat sig som en internationell spelare inom sin speciali­serade nisch: säker överföring av medicinska bilder och krypterad datakommunikation. 

I dag hanterar Sectras system 170 miljoner radio­logiska undersökningar om året vid mer än 2 000 sjukhus världen över. Samtidigt skyddar bolagets krypterade kommunikationslösningar säkerhetsklassad information åt Försvarsmakten, EU, Nato och en rad andra försvarsmakter i Europa.

Pionjärprojektet som gav frukt

Allt började med en teknisk innovation. Eller, nej allt började med en väldigt entusiastisk akademiker. Han heter Ingemar Ingemarsson och blott 32 år gammal utsågs han till professor i informationsteori vid högskolan i Linköping (numera universitet) – yngst i professorskollegiet. Ingemar Ingemarsson var civil­ingenjör vid Chalmers i Göteborg och teknologie doktor vid KTH i Stockholm. Hans specialområde var kryptering och telekommunikation. Men mest av allt gillade han att undervisa, umgås med sina studenter och lösa matematiska problem tillsammans med dem. 

– Jag var med och grundade Sectra och är väldigt stolt över bolaget när jag ser på det i dag. Men jag har aldrig betraktat mig själv som entreprenör eller innovatör. Jag är i första hand lärare, säger Ingemar Ingemarsson.

Högskolan i Linköping präglades på 1970-talet av nytänkande och experimentlusta – både inom den tekniska forskningen och pedagogiska utvecklingen. Lärare och forskare uppmuntrades att tänka nytt, locka fler kvinnor till civilingenjörsutbildningarna och söka samarbeta utanför akademien. Steget till det lokala näringslivet med Saab, Ericsson och andra teknikintensiva industriföretag var heller inte långt. 

År 1978 kontaktades Ingemar Ingemarsson av bolaget Datasaab (en avknoppning från flygplanstillverkaren). De behövde hjälp med att bygga ett system för autentisering av banktransaktioner. Eftersom Ingemar Ingemarsson är en entusiastisk lagspelare och en social typ kallade han in tre doktorander som han var handledare åt: Viiveke Fåk, Rolf Blom och Robert Forchheimer. Tillsammans byggde de en kryptologisk modul som kunde implementeras i Datasaabs system. 

– Det ser bra ut. Tack ska ni ha, nu går det bra att skicka en faktura, svarade konsulterna på Datasaab.

Men hur skickar man en faktura och vad skulle de göra med pengarna? De var ju forskare, inte konsulter.

– Vårt första uppdrag var ett hobbyprojekt. Någon sade att det var bra att starta ett bolag, att det var praktiskt om vi skulle få fler konsultuppdrag. Så då gjorde vi det, säger Ingemar Ingemarsson. 

Pengarna för Datasaabjobbet fick stå kvar i bolaget, som döptes till Secure Transmission AB. Kvartetten Ingemarsson, Fåk, Blom och Forchheimer fortsatte med sina ordinarie jobb som forskare och lärare. Men nya konsultuppdrag ramlade in. Bohusläns museum i Uddevalla ville ha hjälp att skicka bilder via telenätet. Kameratillverkaren Hasselblad behövde ett system för att komprimera och skicka bilder från olympiaden i Los Angeles via satellit. 

Överföringen av sportbilder blev pionjärprojektet som visade på teknologins användbarhet och säkerhet. Ingemar Ingemarsson sökte och fick patent för modulen. Bolaget bytte namn igen och blev nu Sectra.

Snillet som tröttnade på matematiken

Konsultuppdragen blev fler och kretsen av medarbetare utökades med Ingemar Ingemarssons doktorander. En av dessa var Jan-Olof Brüer. I likhet med de övriga var han ett tekniskt snille med en fallenhet för matematisk problemlösning. Men till skillnad från Ingemar Ingemarsson var Jan-Olof Brüer intresserad av affärer och såg en kommersiell potential i Sectras kryptologiska plattform. Han hade doktorerat och ville inte bara sitta på högskolan och knåpa med matematiska formler – han ville bygga bolag och knyta till sig kunder. 

I början av 1980-talet hade det börjat poppa upp konsultfirmor som var specialiserade på programmering och datorteknik och Jan-Olof Brüer såg att det fanns en efterfrågan inom just datasäkerhet och krypterad överföring. Hans övertygelse var också att denna efterfrågan skulle öka i takt med den tekniska utvecklingen, där alltmer komplicerat innehåll flyttade in i datorerna. Jan-Olof Brüer gick in som delägare och antog uppdraget som heltidsanställd vd. 

Jan-Olof Brüers första steg var att professionalisera verksamheten. Nästa steg var att produktifiera Sectras erbjudande. Jan-Olof Brüer såg att försäljning av produkter och systemlösningar inom datasäkerhet, digital radio och bildkodning var bolagets framtid. Han formulerade en affärsplan som gick ut på att Sectra byggde system som sedan licensierades ut till kunder som betalade återkommande, som en prenumeration. 

*Brutna räkenskapsår

Källa: Modular Finance

En annan av doktoranderna vid Ingemar Ingemarssons institution var en 32-årig gotlänning. Han hette Torbjörn Kronander och hade läst teknisk fysik i Linköping. Han var en målmedveten och duktig programmerare som också hade näsa för affärer. Det sista året på civilingingenjörsutbildningen hade han helt finansierat sina studier genom att importera amerikansk kurslitteratur som han sedan sålde till studenterna i Linköping med god avans. På högskolan forskade han på ett tekniskt system för bildkompression, ett slags föregångare till jpeg-formatet. Dessutom var han reservofficer i flottan, son till en läkare och hade en fru som var läkare – erfarenheter som han senare skulle få användning för på Sectra. 

Ökad kvalitet i vården

Torbjörn Kronander såg att Sectras teknik för bild­överföring i kombination med hans metod för komprimering hade en praktiskt tillämpning, nämligen inom det specialområde som kallas radiologi, alltså läran om strålning genom människokroppen. Tänk om det skulle vara tekniskt möjligt att röntga en patient på ett sjukhus och sedan skicka bilden till en specialiserad röntgenläkare som kunde analysera och ställa diagnosen vid ett annat sjukhus. Det skulle inte bara spara stora resurser för sjukvården utan också korta patienttiderna och minska feldiagnostiseringar. 

Tillsammans med högskolan i Linköping upprättade Sectra ett inkubatorprojekt där Torbjörn Kronander gavs i uppdrag att utveckla en teknik för digital bildöverföring av röntgenbilder. År 1993 öppnade Sveriges första filmfria radiologiavdelning vid sjukhuset i Mjölby – utrustat med Sectras teknik. 

Samtidigt hade Jan-Olof Brüer lyckats sälja in Sectras krypteringsteknik till den svenska försvarsmakten och flygplanstillverkaren Saab. Flygvapnet hade köpt in licenser för Sectras programmerade kryptomodul, som nu började implementeras, bland annat i Jas 39 Gripen. 

Källa: Modular Finance

Men det som verkligen fick fart på affärerna var försäljningen av de medicinska bildhanteringssystemen. Pilotprojektet i Mjölby hade nämligen utvecklats till en teknisk succé, som snabbt spridit sig till fler sjukhus, landsting och länder ute i Europa. 

David mot holländska Goliat

Med start i Norge satte Sectra upp försäljningskontor runt om i Europa som började sälja licenser och implementera Sectras system på sjukhusens radiologiavdelningar. Men att ta sig in i de tyska, franska och holländs­ka sjukhusens byråkratier var inte det lättaste. Betydligt smidigare gick det sedan Philips Medical Systems 1997 förklarade att man ville inleda ett samarbete som innebar att den holländska branschgiganten implementerade Sectras mjukvara i sina system. Nu knöts de första kontakterna i relationen mellan Sectra och Phillips – ett förhållande som genom åren innehållit både triumfer och bakslag. Det rådde knappast någon tvekan om att det multinationella elektronikkonglomeratet från Holland betraktade sig som Goliat medan lilla Sectra från Lin­köping var David.

– Jag och Jan-Olof kallades ned till Zandvoort i Holland där Philipsfolket deklarerade att ”we will buy you”. Vi svarade att det får ni gärna göra men då får ni lägga ett offentligt bud på alla aktier i hela bolaget som styrelsen och de andra aktieägarna får ta ställning till. Då svarade de att ”nej, nej vi vill bara köpa era aktier”, berättade Torbjörn Kronander i en intervju 2025 i samband med att han och Jan-Olof Brüer tilldelades Patriotiska sällskapets näringslivsmedalj.

Svaret från Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander blev ett entydigt och rungande nej. Först och främst eftersom Sectra var ett bolag som fortfarande växte och utvecklades av egen kraft och med eget kapital. Men också därför att bolagets grundare var ett kollektiv av gamla forksarkolleger och vänner som var mer intresserade av bolagets långsiktiga välbefinnande än att göra en exit och tjäna stora pengar.

– Det är totalt knas att sälja ut svenska bolag som är under tillväxt och mognad, sade Jan-Olof Brüer i intervjun med Patriotiska sällskapet.

Två år efter att kontraktet med Philips undertecknades sattes Sectra på Stockholmsbörsen. Grundarkollektivet med Ingemar Ingemarsson, Jan-Olof Brüer och Torbjörn Kronander i spetsen behöll dock inflytandet över bolaget genom röststarka A-aktier. 

– Vi har ganska bra koll på ägandet, berättade Torbjörn Kronander för Patriotiska sällskapet. 

Riskfylld expansion

Börsnoteringen genomfördes främst för att finansiera en expansion på den amerikanska marknaden – världens största men också juridiskt mest riskfyllda. Läkemedelsmyndigheten FDA ser nämligen till att inträdesbarriä­rerna är mycket höga samtidigt som sjukhus, vårdbolag och lokala myndigheter har en lång tradition av att stämma varandra för minsta lilla tvist eller meningsskiljaktighet. 

Men Sectra vågade och tog steget in på den amerikanska marknaden 1999 och i dag kommer drygt 30 procent av bolagets intäkter från kunder i USA och Kanada. Man har i dag stora avtal med Riverside, Stanford, Lucile Packard och flera andra stora leverantörer av sjukvårdssystem. 

Men på den svenska aktiemarknaden, som då stod på höjden av boomande dotcomvärderingar och it-hausse var det få som uppmärksammade de nördiga ingenjörerna från Linköping. Sedan dess har priset på en Sectraaktie vuxit med osannolika 10 000 procent – en årlig avkastning på närmare 370 procent.

– Sectra är något så fantastiskt som ett svenskt renodlat mjukvarubolag som slagit sig in på den amerikanska marknaden i konkurrens med giganter som Agfa, Epic och GE Healthcare. Och man har gjort det helt av egen kraft, med eget kapital och utan att behöva göra dyra förvärv, säger Mats Andersson, fondförvaltare på Nordea.

Han förvaltar Nordea Småbolagsfond Norden, som investerade i Sectra redan vid noteringen 1999. Och han ser samma motiv till att äga Sectraaktier 2026 som han gjorde 1999. Ett innovationsdrivet företag med en unik produkt och nöjda kunder. Ägare av kött och blod som är engagerade i bolaget. 

– Torbjörn Kronander är och har varit oerhört viktig för Sectra och han lägger stor vikt vid företagskulturen i bolaget. Kanske lite för stor, om man ska vara kritisk. Jag menar, vilken annan vd och storägare för ett företag med 1 400 anställda har som rutin att intervjua samtliga kandidater till en anställning, säger en analytiker som vill vara anonym.

Ett speciellt rykte på marknaden

Just ägarbilden i Sectra är ett eget kapitel. Röstmajoriteten kontrolleras till 99 procent av A-aktieägarna. Men även ägarna till Sectras B-aktier utgörs i ovanligt hög utsträckning av svenska privatpersoner och institutioner. Hela 73 procent av ägandet finns i Sverige och endast 9 procent kontrolleras av amerikanska institutioner och banker.

Grundarnas och de tidigare chefernas strama grepp om aktiekapitalet har gett Sectra ett lite speciellt rykte på den svenska aktiemarknaden. Bland analytiker, förvaltare och mäklare som följer bolaget talas det lite skämtsamt om ”Sectrasekten”. A-aktieägarna är ett kompisgäng från Linköping som känner varandra och håller ihop. Sectra är deras företag. Lägg därtill att Sectras aktie pendlar mellan att vara dyr och mycket dyr. I dag värderas aktien till närmare 82 gånger rörelseresultatet för det senaste räkenskapsåret. 

Den nu 68-årige Torbjörn Kronander efterträdde 2012 Jan-Olof Brüer som tagit klivet över som ordförande. Ingen av dem visar något tecken på att vilja dra sig tillbaka eller att sälja sina aktier. Och lika ovilliga som Sectrafolket är på att realisera sina innehav, lika ointresserade är man att tala med medierna eller ge sig ut på charmoffensiver mot aktiemarknaden. I arbetet med denna artikel har jag vid upprepade tillfällen försökt få till en intervju men lika många gånger fått svaret att det inte är något man prioriterar just nu.

Nej, på Sectra är företagskulturen och teknikutvecklingen högsta prioritet. Ett starkt varumärke skapas genom bra produkter och nöjda kunder. 

Framtiden då? Kommer mjukvarubolaget från Lin­köping lyckas behålla sin position i en bransch där generativ AI ritar om den tekniska kartan? Sectra har bytt strategi och visat att man kan anpassa sig efter förändrade förutsättningar förut. År 2011 sålde man sin mammografi­verksamhet till Philips och fick rejält betalt: 600 miljoner kronor. Parallellt inledde man en stor omställning där hela affärsmodellen ställdes om från traditionella mjukvarulicenser till molnbaserade tjänster och en ”as-a-service”-modell där ett stort avtal med brittiska National Health Service (NHS) – världens näst största enhetliga sjukvårdssystem – visat vägen.

Dessutom finns tydliga tecken på att AI kan hjälpa mer än stjälpa Sectra. I dag har man integrerat AI i en öppen arkitektur där kunder och samarbetspartner kan lägga till AI-tjänster i Sectras plattform. På så sätt kan Sectra kapitalisera på AI utan att behöva ta hela utvecklingskostnaden. 

Forskargänget från Linköping har hittat sin plats i den nya tekniken och fortsätter fokusera på sin specialiserade nisch.