Niklas Ekdal: Här är krigens oväntade fördelar

Rysslands överfall på Ukraina startade 2014, inte 2022. Konflikten mellan USA och Iran började 1979, inte 2026. Utan att fördjupa sig i den komplicerade bakgrunden kan man konstatera två saker: krigen har inte gått som Vladimir Putin respektive Donald Trump tänkte sig, och världsekonomin har absorberat stötvågen. Vad gäller folkrätten eller antalet offer går det inte att jämföra Ukrainakriget och Irankriget. Tillsammans bildar de ändå ett nytt mönster, som kommer att prägla världen i decennier framåt. När krutröken skingras kan läget visa sig stabilare än vad nyhetsflödet ger sken av. Här är fem anledningar.

Ryssland och Kina är avskräckta

De värsta strategiska chocker man kan föreställa sig – inom ramen för det tänkbara – vore rysk aggression mot ett Natoland och kinesisk invasion av Taiwan. Bäggedera verkar allt mindre sannolika. Ryssland har förlorat en halv miljon man i Ukraina och förtvinar ekonomiskt. Trots osäkerheten kring USA:s engagemang i Europa höjs ribban med Sveriges och Finlands Natomedlemskap, och snabb europeisk upprustning. Ukrainarnas och iraniernas asymmetriska krigföring mot överlägsna stormakter minskar Kinas aptit på militära äventyr mot Taiwan. Detsamma gäller Kinas beroende av importerad energi, som USA lätt kan strypa i en konfliktsituation.

USA är närmare normalisering

De värsta aspekterna av Donald Trumps presidentskap har blivit politiska belastningar som kan ge Demokraterna majoritet i kongressen, och knuffa Republikanerna i traditionell riktning. Tullkriget och Irankriget har kostat amerikanska konsumenter skjortan, utan att uppnå de påstådda målen. Ifall USA behövde en påminnelse om vikten av allierade kom den med dramat i Persiska viken och Röda havet, där Washingtons vänner dragit öronen åt sig medan primitiva fiender firat triumfer.

Energisäkerhet är klimatnytta

Sommarens våldsamma bränder i Sydeuropa är ännu en påminnelse om den existentiella klimatfrågan. Politiskt har stjärnorna under några år stått fel för omställningen till fossilfritt. Om inte energichocken från Ukrainakriget var nog för att ändra på den saken så har blockaden av Hormuzsundet gjort det. Alla länder definierar energisäkerhet olika, utifrån sina förutsättningar. Men vare sig man drömmer om ny kärnkraft (som Sverige) eller buffrar med sol och vind (som Spanien) så sammanfaller nu säkerhet och klimatnytta.

Drönare är de nya kärnvapnen

Ukraina har slagit ut kärnvapenkapabla ryska bombplan för hundratals miljoner med hjälp av drönare för motsvarande 5 000 kronor. Iran stänger handelsvägar med enkla medel. De pågående krigen innebär ett episkt skifte för militär ekonomi, teknik, taktik och strategi. Varken Ryssland, USA eller Israel har haft nytta av sina kärnvapenarsenaler, som inte ens avskräcker från direkta attacker med konventionella vapen. Svärmar av enkla drönare – i kombination med AI – jämnar ut den militära spelplanen. Risken är stor att detta blir destabiliserande, men rätt hanterad (diplomatiskt) kan gränslös ny teknik också vara krigsavhållande.

Europa är starkare än vi tror

Vladimir Putin och Donald Trump tvingar fram ett mognare, enigare EU. Europa har många svagheter men styrkorna är fler, i kontrast till en auktoritär omvärld. Dörrar kommer att öppnas för Ukraina, Island, Norge, Storbritannien, kanske till och med Schweiz.