Fredrik Strage: Det är längesedan jag var uttråkad på långfredagen

Jag kommer knappt ihåg senaste gången jag var uttråkad. Det kan ha varit när jag för 24 år sedan såg Börje Ahlstedt hasa omkring i grus och gamla löv i en Jon Fosse-pjäs på Dramaten. Men det var en leda som jag själv utsatte mig för – inte en leda som jag tvingades genomlida, inte en tråkighet som tyngde ner mig lika obönhörligt som gravitationen.

Den senare typen av tråkighet tycks bli alltmer ovanlig, till och med bland unga som brukar uppleva att tiden går långsammare än äldre och därmed lättare blir uttråkade. Den amerikanske författaren och Tiktok-filosofen Jason Pargin hävdar att tonåringars vanligaste sinnestillstånd under det senaste decenniet gått från att vara leda till att bli ångest. Fler oroar sig. Färre har långtråkigt. Och enligt Jason Pargin är det en lika avgörande mänsklig drivkraft att ha tråkigt som att bli hungrig. Han skriver om sin barndom: "Det tråkiga inspirerade oss. Vi sprang inte runt i skogen bakom vårt hus för att hålla oss i form. Vi gjorde det för att vi hade tråkigt. Ledan fick oss att testa grejer, och inte bara produktiva grejer, vi ägnade en hel dag åt att leta efter saker som vi kunde elda upp. Jag började definitivt att skriva för att slippa ha tråkigt."

Men vad händer när våra hjärnor vänjer sig vid ständig stimulans? Pargin påstår att bristen på leda kan leda till mänsklighetens undergång eftersom de flesta framsteg inom vetenskap, konst och sport är ett resultat av att folk haft tråkigt: "Ta basket, som nu är en miljardindustri. Den började när någon satte en korg på en stolpe och tänkte att det vore kul att kasta bollar i den. Förstår ni hur tråkigt man måste ha för att komma på den idén?" Pargin hävdar också att den sjunkande nativiteten beror på att människor inte har det tillräckligt trist. Förr vågade fler killar bjuda ut en tjej på dejt eftersom de inte hade något annat för sig: "Och om tjejerna var mer benägna att tacka ja så berodde det på att alternativet för dem också var att stanna hemma och ha tråkigt. De tänkte: 'Den här killen är rätt konstig och ful men om jag går och bowlar med honom kanske han får mig att skratta. Eller så får jag en kul historia att berätta. Eller så kanske han mördar mig så att jag slipper den här misären.'"

Den torftiga åttiotalstillvaro han beskriver – med endast tre tv-kanaler och ett begränsat utbud av datorspel – framstår ändå som ett myllrande nöjesfält jämfört med den totala brist på underhållning som mina föräldrar minns från sin barndoms långfredagar. "Allt var grått", säger min 82-åriga mor som växte upp i Gnarp. "Det måste ha varit sol någon långfredag men jag minns inte det. Man fick inte använda sax, så jag kunde inte hålla på med pappersdockor eller handarbeten. Det gällde alla söndagar, inte bara långfredagen."

Hon började teckna och blev så småningom konstnär. "Nöden är uppfinningarnas moder", sa Platon. Kanske är ledan lika viktig. Jag fylls i alla fall av hopp när det unga rockbandet Devil's Cigarette kallar sin nya singel "I'm bored". Och när min tonårsdotter suckar "jag har tråååkigt" svarar jag: "Bra! Fortsätt med det."