Krönika

Så blir du konjunkturspanare

Gör din egen konjunkturbedömning. Fundera på hur de tre tongivande aktörerna kommer att agera i år. Där har du din prognos!

Henrik Mitelman

Henrik Mitelman är prisbelönt krönikör med ett förflutet som analyschef på SEB. Han reser ständigt över hela världen för att förstå vad som händer i världsekonomin, något han delar med sig av i sina krönikor och podden Börssurr med Mitelman & Mellqvist.

Henrik Mitelman

Det finns tre ekonomiska aktörer i varje land: konsumenten, alltså du och jag, företagen och den offentliga sektorn. Det gäller att föreställa sig hur dessa aktörer beter sig, skriver Henrik Mitelman.
Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

År 2026 ska bli ett bra år, åtminstone ekonomiskt, om man lyssnar på alla ekonomer. Tillväxten väntas öka något på de allra flesta ställen.

Vad är det som gör att ekonomkonsensus fastnar i denna bild? De lite latare bedömarna brukar enkelt referera till så kallade förtroendeindikatorer där privatpersoner och företagare får säga sitt om vart vi är på väg. I dessa mätningar svarar de på hur de ser på läget i dag och om framtiden. De kan också tillfrågas vad de planerar att göra (som att köpa en bil eller för företag – att anställa och bygga nytt). Dessa indikatorer vävs sedan ihop till en indikator för konsumentförtroende (consumer confidence) eller företagsförtroende (business confidence).

Med dessa data kan man sedan väga ihop mätresultaten och enkelt kolla på det historiska mönstret: när värdena är så här så brukar det bli så här. Det kan också Chat GPT fixa. För att göra det riktigt enkelt – om värdena är lite över sina historiska snitt så ska bnp växa lite mer än snittet. Det finns många genvägar till en trovärdig prognos.

Men det finns också anledning att titta lite bakom siffrorna för att se om de ljuger, och det händer ganska ofta. Våra svar till konjunkturinstituten – när det ringer – behöver inte vara sanningen, och framför allt inte den riktiga sanningen eftersom våra svar påverkas av det dagsaktuella med allt från privata händelser till hur börsen har gått just i dag, eller vilken rubrik man råkade läsa i mobilen.

Här är de finansiella marknaderna överraskande naiva eftersom de älskar dessa undersökningar som – när de offentliggörs – påverkar prissättningen på aktier och räntor. Allra värst är kanske det så kallade ZEW-indexet, en mätning om 350 europeiska finansanalytikers syn på sakernas tillstånd. När indexet lyfter tolkas det som att det blir drag under galoscherna i Europa och när det faller talas det om svårare tider. I själva verket är allt trams. Finansanalytikerna sitter framför sina skärmar hela dagarna och påverkas av börserna. De är som asplöv och väldigt förutsägbara. Om börsen stiger så blir de gladare och vice versa.

Häromveckan kablades det ut en positiv nyhet att ZEW-indexet steg, trots att vi var i det mest intensiva skedet av Donald Trumps intresse för Grönland, men det man glömmer är att mätningen skedde veckan innan då börsen gick upp och alla var glada.

Kan finansmarknaden verkligen vara så här korkad? Svar ja.

Därför ska du som läser Finansmagasinet bli din egen långsiktiga bedömare av konjunkturen och tänka själv. Så här: det finns tre ekonomiska aktörer i varje land:

  1. konsumenten, alltså du och jag

  2. företagen

  3. den offentliga sektorn.

Kan finansmarknaden verkligen vara så här korkad? Svar ja.

Nu gäller det att gissa hur dessa aktörer beter sig. Här kan man gå till sig själv och analysera hur man avviker från snittet. Du kanske har lön, skulder och/eller förmögenhet som avviker från snittet, men försök få en känsla för hur de som är lite mer eller mindre bemedlade har det i dag, jämfört med förra året. Lite lägre räntor i kombination med – åtminstone just nu – något stigande huspriser (i Europa) och högre aktiekurser borde göra oss lite gladare och mer benägna att renovera köket eller vad man nu vill. Min bedömning: en positiv signal.

Företagen spelar en stor roll eftersom de både investerar och anställer. Min gissning är att ekonomer tänker för lite som företagare. Fundera på hur det företag du jobbar för resonerar. Är det klackarna i taket, en öppenhet för att anställa en massa människor och investera för att vinna marknader? Jag misstänker att det inte är så. Tullar och annan osäkerhet lägger sordin på stämningen. I bästa fall blir nettoeffekten svagt positiv för att kunderna mår lite bättre.

Den offentliga sektorn har vi bättre koll på eftersom stater och kommuner måste lämna sina budgetar. De flesta länder bedriver underskott, inte minst för att bygga upp försvaret, vilket stimulerar hela ekonomin när de ska köpa både bomber och städtjänster. För ekonomin på totalen blir den offentliga sektorns agerande positivt på kort sikt (däremot är det en lånad konsumtion som troligen sänker utsikterna på längre sikt, men det tar vi en annan dag).

För att sammanfatta de tre aktörernas handlande: svagt positivt. Om det sedan räcker för att hålla en glad börs på gott humör är en svårare fråga. Kanske prissätter börsen något betydligt ljusare, men det kunde vara värre. Riktningen är den rätta.

KÖP

Frågor. Ställ dem! Man blir ofta överraskad av klokskapen i svaren och i råden man får.

SÄLJ

Tilltron till prognoser. Prognoser ska som bekant tas med en nypa salt. Lärdomen är att man ska tänka själv.

Nästa Artikel
;