Varje tid har sin Marx
När kapitalismen skälver brukar marxismen gå igen. Någon vänstervåg har däremot inte synts till på 2000-talet, trots klyftor, kriser och klimathot. För att förstå Karl Marx måste man återvända till hans tid.
Niklas Ingemar Ekdal är journalist, författare och programledare och har bland annat varit politisk redaktör i Dagens Nyheter. I Finansmagasinet skriver han om ekonomi och politik i ett historiskt perspektiv.
Niklas Ekdal
”Det går ett spöke genom Europa – kommunismens spöke.”
Inledningen till Kommunistiska manifestet från 1848 är lika poetisk som handfast. Vålnaden som skulle hemsöka industrialismens härskande klass var än så länge ett fantasifoster, men arbetarklassen var högst verklig.
Karl Marx blev ett osannolikt språkrör för proletariatet. Född i en medelklassfamilj i tyska Trier 1818, son till en jurist som konverterat från judendom till kristendom för att kunna arbeta i det preussiska rättsväsendet.
Under studietiden påverkades Karl Marx av filosofen Georg Wilhelm Friedrich Hegels dialektik. Historien framträdde som en dynamisk process av teser och antiteser. Klasskampen mellan industriarbetare och kapitalister tycktes följa ett historiskt mönster. I förlängningen hägrade syntesen: det klasslösa samhället.
Vid tiden för Kommunistiska manifestet fanns inte politiska partier i modern mening, och demokrati framstod som en utopi. Industrin var koncentrerad till små, rykande öar i England och Tyskland. För övrigt levde människor av jordbruk.
Den radikale Karl Marx hamnade i livslång landsflykt – först i Paris, senare i London. Hans parhäst Friedrich Engels, son till en förmögen fabrikör, finansierade och spred författarskapet. Första delen av den berömda Kapitalet publicerades 1867.
När Karl Marx begravdes i London 1883 var bara några få sörjande på plats. Friedrich Engels försäkrade i sitt tal att namnet skulle leva för evigt. Det var djärvt gissat om en fattig och sjuklig tänkare som tillbringat sitt liv i exil med ofullbordade manuskript.
Ett sekel senare styrdes halva världen av marxister. Det agrara Ryssland och Kina hade emellertid helt andra förutsättningar än vad Karl Marx föreställt sig. Enligt teorin skulle industrialiseringen föregå revolutionen … inte tvärtom.
Enligt teorin skulle industrialiseringen föregå revolutionen … inte tvärtom.
I dag är Karl Marx idéer lika etablerade som Martin Luthers, Charles Darwins eller Sigmund Freuds. En förlängning av upplysningen enligt anhängare. Recept på förtryck enligt kritiker. Resultatet blev både demokratiska välfärdsstater och kommunismens brödköer, arbetsläger och massmord.
När Josef Stalin myntade marxismleninismen hade Karl Marx varit död i decennier. Var stalinismen en logisk följd av tanken om avskaffad privategendom, eller ett imperialistiskt gangstervälde i ideologisk förklädnad?
Svaret är fortfarande omstritt. Karl Marx får ständigt nya uttolkare, i vår tid ofta med klimatfrågan i centrum. Den japanske filosofen Kohei Saito har lanserat idén om ”nedväxtkommunism”. Vad Karl Marx hade tyckt om det kan möjligen utläsas i hans egna ord:
”Jag är inte marxist.”