Fredrik Strage: Folk undrar fortfarande – 49 år efter att låten släpptes

Vad har han för maskin? Vad kan den göra? Har han byggt den själv trots att han verkar ganska korkad? Särskilt när han säger att han inte behöver någon alls – mamma, pappa och resten av mänskligheten kan dra åt helvete – och spottar fram den grammatiskt bristfälliga raden: ”I got some news for you, don’t even need you too!” Ingen bryr sig om honom, men snart ska han, med hjälp av den mystiska uppfinningen, slå världen med häpnad: ”I got my sonic reducer, ain’t no loser.” Han beskriver det som en ”djävulsmaskin” och en ”elektronisk dröm” men det är oklart vad Sonic reducer egentligen handlar om. Folk har funderat på det sedan Clevelandpunkarna Dead Boys gav ut låten för 49 år sedan.

Häromveckan avled bandets gitarrist Cheetah Chrome som skrev riffet när han fortfarande spelade i punkpionjärerna Rocket from the Tombs. Deras sångare David Thomas (död 2025) författade den första versionen av texten, senare justerad av Dead Boys sångare Stiv Bators (som dog i en trafikolycka i Paris 1990). Nu när alla tre kompositörerna gått hädan kommer klassikern Sonic reducer att spelas ännu mer – och fortsätta förbrylla.

David Thomas sade att han fick idén till texten genom att föreställa sig att Charles Starkweather (19-åringen som sköt ihjäl elva personer 1958, vilket inspirerade filmen Badlands och Bruce Springsteen-låten Nebraska) varit beväpnad med något dödligare än ett gevär: en sorts domedagsmaskin.

Andra har tolkat Sonic reducer som en metafor för punkens ovilja att sälja ut till kommersen – vilket Cheetah Chrome ansåg att Dead Boys gjort när deras andra album, på grund av en illa vald producent, lät tamare än det första. Han blev så arg att han lämnade gruppen.

Eugene O’Connor, som han egentligen hette, fick sitt smeknamn Cheetah (gepard) eftersom han var en duktig sprinter i skolan. Att han började använda det som musiker berodde på första raden i Iggy & The Stooges låt Search and destroy: ”I’m a street walking cheetah with a heart full of napalm.” Cheetah Chrome dyrkade Iggy Pop och bjöd honom på barbiturater före en spelning i Cleveland. Han ångrade sig när Iggy Pop kollapsade mitt i konserten.

Dead Boys och The Stooges förenade (likt all riktigt bra punk) idioti med briljans. Båda banden försökte vid olika tillfällen köra sin turnébuss genom en tunnel som var en halvmeter lägre än fordonet. Som barn hade Cheetah Chrome varit rödhårig, närsynt och nördig. Som rockstjärna spelade han som om napalm pumpade genom hans ådror.

Efter Dead Boys samarbetade han med många av rockhistoriens mest ökända narkomaner: Nico, Dee Dee Ramone, Johnny Thunders, Sid Vicious, Anita Pallenberg. Att han lyckades kicka heroinet och inte bli en dead boy förrän vid 71 års ålder är lika imponerande som hans solon.

Slash från Guns ’N’ Roses, som tolkade flera av Dead Boys låtar, kallade Cheetah Chrome ”one of the true icons of rock’n’roll”. Duff McKagan, basist i samma band, skriver på Instagram att Cheetah Chrome lärde honom allt om ”attack” och ”precision” i punk – som om gitarren vore en målsökande missil.

”Den här maskinen dödar fascister”, skrev folksångaren Woody Guthrie på sin gitarr. Handlar Sonic reducer också om ett farligt instrument? Eller sjunger Stiv Bators inte ”devil machine” utan ”time machine”, som vissa påstår? Tredje versen blickar mot en framtid där alla är borta och bara berättaren är kvar: ”I’ll be a pharao soon, rule from some golden tomb.” Dead Boys blev inga faraoner. Men som monument över punken bör Sonic reducer räknas som ett världsarv likt pyramiderna.