TOPPNYHETER:
Krönika

Henrik Mitelman: Riskera inte pensionen för en tulpanlök

Holland 1637, Tokyo 1989, Nasdaq 2000. Och nu? AI är på riktigt, men sättet många investerar i AI är en klassisk bubbla. Varje generation hittar sin tulpanlök.
Collage som kombinerar gamla trycksaker med järnvägs- och tulipanmotiv tillsammans med moderna digitala designelement som visar AI-teknik, framtidstema och året 2026.
Historien upprepar sig. Tekniken förändras – flockbeteendet består. Foto: Gabriella Agnér
Hämta EFN:s app för iOS och Android - gratis: nyheter, analyser, börs, video, podd

En holländsk tulpanlök såldes år 1637 för priset av ett helt hus i Amsterdam. Köparna var inte dårar i någon egentlig mening. De var vanliga knegare som såg sina grannar bli rika och inte ville missa tåget. Det slutade som det alltid gör när priset rusar bort från det faktiska värdet. På några veckor kollapsade priserna och holländarna vaknade upp med en massa lökar och inga pengar.

Mänskligheten har inte blivit så mycket klokare sedan dess. I Seoul handlar retailinvesterare nu hävstångs-ETF:er på minneschiptillverkaren SK Hynix. Det finns fler än tio sådana ETF:er bara för att få hävstångsexponering mot ett enda bolag. Den mest populära har – i skrivande stund, ska jag tillägga – fallit med mer än 80 procent sedan toppen för en månad sedan. Sydkoreanske finansmarknadsministern bad nyligen offentligt om ursäkt för de alltför liberala regler som möjliggjorde detta.

Nu ska de informerade sälja till de hoppfulla

Finansanalytikern Brent Donnelly, som följer marknaderna med ett vasst öga, beskriver det sydkoreanska finanssystemet som ett gigantiskt hävstångsbet på minne och chip – och retailgalenskapen som något han ”sällan sett någonstans, någonsin”. Och nog är det ett tidens tecken att sydkoreanska börsindexet Kospi studsade upp 17 procent dagen efter att regulatorerna bad om ursäkt för det hela.

Flera vitlöksklyftor på ett träbräde, några hela med vita skal och andra delvis skalade.
Den nederländska tulpanmanin 1634–1637 anses vara den första dokumenterade finansbubblan i historien. Nederländerna gick igen en rad sociokulturella förändringar under 1600-talet och handel med terminskontrakt var en av den tidens ekonomiska nymodigheterna som möjliggjorde bubblan. Foto: TT

Samma företeelser syns på fler ställen. Space X noterades i juni på börsen till ett IPO-pris på 135 dollar. Aktien rusade till 225 dollar på introduktionsdagen innan den föll tillbaka under introduktionskursen – ned över 40 procent från toppen. Och i mitten av augusti börjar hundratals miljoner insideraktier låsas upp och strömma ut på marknaden. Nu ska de informerade sälja till de hoppfulla.

Det finns ett mönster här som är värt att känna igen:

• Järnvägen på 1800-talet förändrade världen, men de flesta järnvägsbolag gick ändå omkull.

• Internet förändrade världen, men de flesta internetaktier blev katastrofala investeringar.

• AI kommer att förändra världen. Det betyder inte att varje AI-investering blir en succé.

AI är ingen tulpanlök. Tekniken är på riktigt och produktivitetsvinsterna är verkliga. Goldman Sachs räknar med att AI-investeringar driver hälften av S&P 500:s vinstökning i år. Men sättet många investerar i AI är något helt annat.

Man i mörkblå kostym och grön slips som talar och gestikulerar framför blå bakgrund.
Sydkoreas finansmarknadsminister Koo Yun-Cheol bad nyligen offentligt om ursäkt för de alltför liberala regler som möjliggjort upptrissningen på Seoulbörsen. Foto: TT

Och nu har vi sett vad som händer. Halvledarindex föll med 28 procent från sin topp i juni och gick in i teknisk björnmarknad – den snabbaste nedgången på decennier. Ändå stod den breda börsen emot förvånansvärt väl. Pengarna lämnade inte aktiemarknaden – det flyttade vidare till banker, verkstad och andra sektorer. Det är ett styrketecken. Men det ändrar inte det grundläggande problemet att det bubblar på sina håll.

Jan Stenbeck hade sin devis att teknik trumfar politik. Han hade rätt. Men teknik trumfar inte alltid bubblor på kort sikt. Nasdaq föll 80 procent mellan 2000 och 2002, och internet förändrade ändå världen precis som utlovat. Stockholmsbörsen halverades och det tog ett decennium att komma tillbaka. Tekniken vann. Många investerare gjorde det inte.

AI kommer att förändra världen. Köp gärna den förändringen via breda indexfonder och kvalitetsbolag med riktiga vinster, inte via hävstångsprodukter konstruerade av opportunistiska ETF-tillverkare som tjänar pengar oavsett om du gör det eller inte.

Tulpanlöken 1637 kunde bekosta ett helt hus. Den här omgångens tulpanlökar riskerar pensionssparandet för en generation sydkoreanska retailinvesterare, något som landets finansmarknadsminister nu alltså bett om ursäkt för. Att vi aldrig lär oss.

KÖP

AI som teknologi och produktivitetskraft. Den är på riktigt och kommer att förändra världen.

SÄLJ

Hävstångs-ETF:er och IPO-hajp. Teknikrevolutioner skapar enorma värden, men sällan där den största euforin råder.

Henrik Mitelman

Henrik Mitelman är prisbelönt krönikör med ett förflutet som analyschef på SEB. Han reser ständigt över hela världen för att förstå vad som händer i världsekonomin, något han delar med sig av i sina krönikor och podden Börssurr med Mitelman & Mellqvist.

Henrik Mitelman

Henrik Mitelman
Nästa Artikel